Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ‖roten‖ i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). Därtill fanns det en latent konflikt mellan USA och Internetsamfundet, å ena sidan, och Förenta nationerna och dess medlemsstater, å andra sidan, såtillvida att den institutionella utformningen vilade på amerikansk civilrättslig grund och inte mellanstatliga traktat, en av grundvalarna för det geopolitiska systemet. FN anordnade således konferenserna om det globala informationssamhället, "World Summit on the Information Society" (WSIS), i Genève 2003 respektive Tunis 2005 för att lyfta frågorna om en internationellt legitim regim för Internets styrning och den ojämna fördelningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) mellan rika industriländer och fattiga utvecklingsländer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om toppmötena om det globala informationssamhället lyckades i uppsåtet att ge marginaliserade aktörer, i första hand FN-systemet och utvecklingsländerna, strukturellt inflytande gällande styrningen av Internet samt tillfört dimensioner av digital solidaritet och internationalisering till den diskurs som historiskt har dominerats av västerlandet, i synnerhet USA. Med utgångspunkt från Michel Foucaults maktbegrepp söks slutdokumenten från WSIS-processen på diskursiva brott som skulle kunna tyda på skiften i maktstrukturerna till de marginaliserade aktörernas fördel. De diskursiva brott som kan tydas i WSIS-dokumenten gäller i första hand begreppet "den digitala klyftan" och medvetandegörandet av bistånds- och utvecklingspolitikens relevans inom "nätets diskurs" (digitalt bistånd). Däremot verkar utestängningsprocedurerna i diskursproduktionen ha lett till att viktiga aspekter om regleringen och styrningen av Internet utlämnats. Följaktligen kan det uttydas att de starka aktörerna har verkat för att den institutionella ordningen gällande Internets styrning inte ska rubbas. I de fall ämnet nämns explicit framgår det tydligt att status quo ska upprätthållas. WSIS-processen lyckades därför inte med ambitionen att öka marginaliserade aktörers inflytande i detta avseende. / Since the Net's humble beginning, Internet regulation and governance has been characterized by a West-centric and techno-meritocratic discourse which, in many ways, has led to the exclusion of major parts of the world from active participation in building the Information Society. In the prevailing order the United States has a privileged position through its indirect control over the Internet‘s strategic resources, i.e. IP-addresses and "root" in the Domain Name System, via a contractual arrangement between the "Department of Commerce" and the organization "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). There was furthermore a latent conflict between the United States and Internet community, on the one hand, and the United Nations and its member states, on the other hand, in so far as that the institutional order rested on principles of U.S. civil law instead of international treaties, one of the foundations of the geopolitical system. Hence two conferences in Geneva 2003 and Tunis 2005, as two phases of the "World Summit on the Information Society" (WSIS), were organised by the U.N. to raise topics concerning an internationally legitimate regime for Internet governance and the unequal distribution of information- and communications technology (ICT) between rich industrialized nations and poor developing ones. The aim of this study is to investigate whether WSIS managed in its objective of providing marginalized players, primarily the U.N. system and developing nations, structural influence in Internet governance and adding dimensions of digital solidarity and internationalization to a discourse that historically has been dominated by the West, in particular the U.S. Through the prism of Michel Foucault's concepts of power, the final documents from the WSIS process are scrutinized for discursive shifts that could be indicative of actual changes in power structures to the advantage of marginalized players. Discursive shifts, as those detected in the documents, are primarily related to the notion of the "digital divide" and raising awareness for the need of development and foreign aid policies within the context of the "Discourse of the Net" (ICT for development). On the other hand, it would seem that the procedures of exclusion in the formation of discourse have eliminated important aspects of Internet regulation and governance. Subsequently, it can be inferred that powerful players have worked behind the scenes to maintain the current structures of Internet governance. In those passages, where the subject is explicitly mentioned, there are clear references to maintaining the existing status quo. The WSIS process failed consequently in its ambition to increase the influence of marginalized players in this regard.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-5157 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Williams, Matthew |
| Publisher | Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds