Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige beräknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvårdnaden av personer med demens ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman där hen hamnar i kläm mellan rättsligt läge, och sin skyldighet att bevara vårdtagarens värdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vårdtagare med demens motsatt sig omvårdnad. Studien avsåg även undersöka om situationer fanns då sjuksköterskan ansåg tvång vara berättigat, om strategier användes för att övertyga vårdtagare med demens som motsatte sig omvårdnad samt om strategier användes för att förekomma detta.Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvård, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvård i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehållsanalys gjordes.Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvårdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet. Kategorin anhöriga innefattade underkategorierna anhöriga som del av teamet och när meningar går isär. Kategorin samarbete innefattade underkategorierna samverkan med arbetskamrater och andra professioner och behov av kunskap. Kategorin att göra gott och inte skada innefattade underkategorierna att handla mot vårdtagarens vilja, vårdtagarens självbestämmande och personcentrerad vård.Konklusion: I omvårdnaden av personer med demens hamnade sjuksköterskan ofta i etiskt svåra situationer. Dessa underlättades av en personcentrerad omvårdnad, ett tillåtande arbetsklimat samt en god relation med anhöriga. Etiskt svåra beslut försvårades då anhörigas åsikt gällande omvårdnad skiljde sig från den medicinska bedömningen. Behov av kunskap om demens ansågs finnas. Lagar ansågs inte alltid vara tillämpbara i verkligheten. Vårdtagarens självbestämmande förbisågs då denne utsatte sig själv eller andra för skada. / Background: Every year about 25 000 individuals in Sweden develop some form of dementia, and the number of people living with dementia in Sweden 2014 is estimated to be 160 000 (Socialstyrelsen, 2014). When caring for persons with dementia, nurses faces ethical dilemmas and get caught between the law and the obligation to preserve the care recipients’ integrity (Lejman et al, 2013).Aim: To examine ethical dilemmas nurses faced when caring for persons with dementia in connection to situations where care recipients opposed themselves to care. The study also aimed to examine whether situations occurred when nurses felt that coercion was justified, if strategies were used in situations where people with dementia opposed themselves to care, and if strategies were used to prevent those situations.Method: A qualitative study design was applied, consisting of six semi-structured interviews with nurses who were practicing in dementia care, or had a consultative role in dementia care, within the city of Malmö. A modified version of Burnard’s (1991) data analysis was used.Results: An overall theme, components of ethically good nursing, three categories and seven subcategories emerged. The category relatives contained the subcategories; relatives as part of the team and difference of opinion. The category collaboration contained the subcategories collaboration with colleagues and other health care professions and need for knowledge. The category to do good and not harm contained the subcategories to act against the care recipients’ will, care recipients’ self-determination and person-centred care.Conclusion: The study revealed that nurses in dementia care often experienced ethical dilemmas. Decision making in ethically difficult situations was facilitated by person-centred care, a permissive working climate and good relation with relatives. Ethically difficult decisions were complicated when the relatives’ opinion regarding nursing differed from the medical assessment. Respect for the care recipients’ self-determination was overlooked when the care recipients’ subjected himself or others to harm. A need for knowledge about dementia was identified among other health professions and government officials. Laws were not always considered to be applicable in reality.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26637 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Widborg, Olivia, Samuelsson, Sara |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds