<p>Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne.</p><p>I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet.</p><p>Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig.</p><p>Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten.</p><p>Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna.</p><p>En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-4854 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Lystad, Malena |
| Publisher | University of Gävle, University of Gävle, Department of Education and Psychology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0013 seconds