Bakgrund: Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling både på lång och kort sikt är ett problem i behandlingen av patienter som genomgått hjärtinfarkt. Den farmakologiska behandlingen utgör dock en central del i den sekundärpreventiva vården efter hjärtinfarkt med påverkan på både livskvalitet och överlevnad. Brister i följsamhet ses vid all läkemedelsbehandling men tenderar att tillta ju längre behandlingen pågår. Den varierar också med olika typer av läkemedelsterapier där minst följsamhet till läkemedel kan ses vid förebyggande behandling. Följaktligen riskerar den farmakologiskt sekundärpreventiva och delvis livslånga behandlingen efter hjärtinfarkt att fallera. Syfte: Syftet var således att belysa barriärer som påverkar följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter efter hjärtinfarkt. Design: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi användes som design för att svara mot syftet. 16 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och fem av mixad metod erhölls efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och vidare kvalitetsgranskade. Dessa sammanställdes genom integrerad analys utifrån Whittemore och Knalf’s modell. Resultat: Patientens attityd och kunskap, hälsoaspekter, sociodemografiska parametrar samt erhållet stöd och behandling är faktorer som kan utgöra barriärer för följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Slutsats: Kunskap och medvetenhet hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kring barriärer till följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt är central. Utifrån denna kunskap kan adekvata omvårdnadsåtgärder och interventioner vidtas för att främja följsamheten till förskrivna läkemedel. Att överleva hjärtinfarkt innebär förändringar och utmaningar för den drabbade som behöver bearbetas och integreras i det fortsatta livet. De drabbade patienterna behöver få möta sjuksköterskor som har gedigna kunskaper om vanligt förekommande reaktioner, utmaningar och problem som patienten ställs inför. Att förstå detta skeende genom att betrakta det som en transition kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera hur patientens behov av stöd ser ut vid den unika tidpunkten. / Background: Lack of medication adherence, both long and short term, is a problem in the treatment of patients after a myocardial infarction. Pharmacological treatment is a central part of the secondary preventive care after myocardial infarction affecting both quality of life and survival. Deficiencies in adherence are seen in all types of drug treatment but tend to increase the longer the treatment lasts. It also varies with different types of drug therapies where the least adherence to drugs can be seen in preventive treatment. Consequently, this puts the pharmacological secondary preventive and partly lifelong treatment after myocardial infarction at risk. Aim: The aim was to highlight barriers affecting medication adherence in patients after myocardial infarction. Design: A literature review with a systematic search strategy was used to answer the aim of this study. Sixteen scientific articles, of which eleven were quantitative and five of mixed method were obtained after systematic searches and quality review in CINAHL and PubMed databases. An integrated analysis based on Whittemore and Knalf's model was used to analys the data. Results: The patient's attitude and knowledge, health aspects, sociodemographic parameters and the support and treatment received are factors that can constitute barriers to medical adherence after myocardial infarction. Conclusion: Nurses and other health personnels´ knowledge and awareness regarding barriers to medication adherence after myocardial infarction is central. Based on this knowledge, adequate nursing measures and interventions can be taken to promote adherence to prescribed medication. Surviving a myocardial infarction means changes and challenges for the person that needs to be processed and integrated into their daily life. Patients impacted need to meet nurses who have good knowledge of common reactions, challenges and problems that they may face. Understanding these course of events by considering it as a transition can help the nurse identify the patient's need for support at this unique time.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4439 |
Date | January 2022 |
Creators | Solito, Annika, Eggen, Karin |
Publisher | Sophiahemmet Högskola |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds