Bakgrund: Kränkande särbehandling är ett betydande problem på arbetsplatser både nationellt och internationellt, även inom hälso- och sjukvården. Trots detta har svenska arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bekämpa problemet, speciellt när det gäller att ge enhetschefer rätt kunskaper och förutsättningar. För att hjälpa arbetsgivare ta itu med detta problem, främja hälsa bland anställda och säkerställa att de uppfyller sina lagstadgade skyldigheter att stödja chefer inom arbetsmiljöfrågor, krävs därav mer kunskap om hur enhetschefer själva upplever förutsättningarna i arbetet mot kränkande särbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom hälso- och sjukvård upplever förutsättningarna för att identifiera och hantera kränkande särbehandling bland sin personal. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts för att uppfylla syftet med forskningen. Tio enhetschefer inom hälso- och sjukvården intervjuades genom ett semi-strukturerat format, och intervjudata analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studiedeltagarna var överens om att förutsättningarna upplevdes påverkas av flera faktorer, inklusive tillgången till socialt och organisatoriskt stöd, närvaro, tillgänglighet och kommunikationen med personalen, samt chefens personliga erfarenheter och egenskaper. Slutsats: Denna studie bidrar med en ökad kunskap om vilka förutsättningar som upplevs nödvändiga i arbetet mot kränkande särbehandling, varav även ny kunskap framkommit om hur detta upplevs av specifikt enhetschefer inom hälso- och sjukvården. Även om studiens resultat bör överföras med försiktighet till andra kontexter, föreslås det användas som ett hjälpmedel för arbetsgivare att förstå enhetschefernas perspektiv, för att därigenom kunna förbättra sitt chefsstöd, och sålunda det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. / Aim: The aim of this study was to explore how first-line managers in healthcare perceive the prerequisites for identifying and managing victimization among their staff. Method: In this study, a qualitative method with an inductive approach were used to fulfill the aim of the research. Ten first-line managers in healthcare were interviewed using a semi-structured format, and the interview data were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results indicated that the participants agreed that the prerequisites were perceived to be influenced by several factors, including access to social and organizational support, the presence, availability, and communication with the staff, as well as the manager’s personal experiences and traits. Conclusion: This study contributes to increased knowledge about the prerequisites perceived as necessary in the work against victimization, including new insights about how this is experienced specifically by first-line managers within healthcare. Although the results of the study should be cautiously transferred to other contexts, it is suggested to be used as a tool for employers to understand the perspectives of first-line managers, thereby improving their support for managers, and thus the systematic occupational health work against victimization in the workplace.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-44819 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Vinroth, Emilie |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsa, psykologi och idrottsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds