Inre tal är ett sätt att tänka som innebär tänkande i form av ord, det vill säga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tänkande utvecklas i ungefär 7-årsåldern och att barn innan dess tänker i visuell form. Då barn övergår till att tänka i fonologisk form använder sig barn under en period av både visuella och fonologiska strategier, men övergår sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestående av omgångar med bilder som representerar ord som antingen är fonologiskt lika, visuellt lika, långa eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sådant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder på fonologisk, visuell eller både fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet. Dock visar inte testet nödvändigtvis den beskrivna utvecklingen utan kan visa att en fonologisk minnesstrategi börjar användas tidigare än i 7-årsåldern och att en visuell strategi kan användas även efter att inre tal blivit den huvudsakliga metoden. I uppsatsen undersöks även om det påverkar resultatet på ett sådant minnesspanntest om deltagarna under testet får svara på vilka minnestekniker de har använt sig av. Detta påverkar resultatet på testet på så sätt att deltagarnas prestation på testet försämras.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-71198 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Wahlberg, Linnea |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds