År 2022 genomfördes en plockanalys på Biomedicinskt centrum, BMC, i Uppsala för att bland annat studera mängd och sorts plast som behandlas vid källsortering. Fastighetsägaren Akademiska Hus har som övergripande mål att nå klimatneutralitet år 2035 och arbetar mot detta med andra lokala aktörer i fokusgruppen Jakten på plasten. Fokusgruppen är ett forum där olika aktörer kan mötas för att öka uppmärksamhet kring källsortering och återvinning. Plockanalysen visade att det finns möjlighet till förbättring kring återvinningen av plast. Denna rapport ämnar studera hur källsorteringssystemet ser ut idag och vilka orsaker som ligger till grund för att plast sorteras ut felaktigt. I slutsatserna från plockanalysen lyftes frigolit fram som särskilt problematisk. Den skickas enligt instruktion som restavfall, vilket beror på frigolitens skrymmande egenskaper och bristande möjligheter till liknande komprimering som övrigt plastavfall. I containern för restavfall finns en komprimator som lämpar sig bättre för frigolit. I rapporten har extra fokus lagts på just frigoliten och alternativa lösningar till återvinning har studerats utifrån deras klimatnytta. I en enkätundersökning framkom det att medarbetare på BMC i hög utsträckning tycker att källsortering av plast är viktigt men att det inte alltid är tydligt hur plasten ska sorteras ut. Både när det kommer till riktlinjer från BMC men också utifrån osäkerhet kring vilken typ av plast det är och därav hur den ska sorteras. Förslag på lösningar till detta är att öka informationen genom att se till att all information finns tillgänglig på både svenska och engelska och grundligare information skulle kunna finnas att tillgå via exempelvis en QR-kod på sopkärlen. Om man vill förnya det visuella systemet kring återvinning skulle loggorna kunna uppdateras utifrån ett standardiserat nordiskt system som Avfall Sverige varit med att ta fram. Om frigolit skickas till materialåtervinning istället för energiåtervinning skulle klimatnyttan bli cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per år. Transporten har en relativt liten inverkan på klimatnyttan medan återvinningen av frigoliten spelar större roll. Därför kan det finnas intresse av att skicka frigolit till materialåtervinning, även om detta inte kan göras lokalt likt energiåtervinning. Kostnader för de olika alternativen har ej jämförts men en komprimeringsmaskin skulle kunna minska frigolitens volym med upp till en faktor 50. En sådan maskin skulle troligtvis kosta mer jämfört med att, som nu, sortera ut frigoliten i restavfall. Med alternativet att komprimera frigolit skulle transportutgifter kunna minskas. Som framtida steg skulle djupare samarbeten mellan producenter, användare och återvinnare kunna utvecklas för att hitta lösningar som fungerar för samtliga aktörer i kedjan. Jakten på plasten lämpar sig för detta där Akademiska Hus kan knyta band till andra företag med liknande behov för att tillsammans hitta kostnadseffektiva lösningar på exempelvis uppsamling och transport av frigolit för att öka attraktiviteten kring materialåtervinning jämfört med energiåtervinning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-503335 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Johansson, Ida, Tjell, Torun, Bäck, Axel, Olesen, Stella, Sandor, Rebecca, Wålinder, Jonatan |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Självständigt arbete i miljö och vattenteknik ; 102 |
Page generated in 0.0023 seconds