Idag behöver världen minska utvinningen av jordens resurser på global nivå. FN och världens länder möttes 2015 för att ta fram Agenda 2030, en agenda som bidrar till hållbar utveckling. Med hjälp av Agenda 2030 ska världens länder uppnå ett mål som bidrar till en social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Svenska byggsektorn står för den största mängd avfall som genereras i samhället varför åtgärder relaterad till minskning av avfall måste prioriteras. Naturvårdsverket har tagit fram en avfallsplan i enlighet med EU: avfallsdirektiv för att främja bygg- och rivningsavfall som genererar en stor mängd av avfall. NCC (Nordic Construction Company) är ett ledande bygg och fastighetsföretag som är verksamma i Norden. Företaget stödjer agenda 2030 och beskriver årligen i deras årsredovisning hur de jobbar med hållbar utveckling. NCC:s hållbarhetsmål och deras strategi följs upp och redogörs regelbundet. NCC arbetar ständigt för att minska mängden avfall som genereras i byggproduktion. Företaget samarbetar med avfallföretaget Ragn-Sells som hanterar avfallet som uppstår. Det som har framkommit i det här arbetet är att det finns stora potentialer att minska mängden brännbart material på byggarbetsplatsen. Brännbart material består främst av trä, plast, papper och wellpapp som kan sorteras i separata fraktioner och därefter återvinnas. Genom sortering i fraktioner ökar materialåtervinning och parallellt minskas dessutom förbränning av avfall vilket ger stora ekonomiska och miljömässiga vinster för NCC. Enligt utförda ekonomiska och miljömässiga beräkningar av mängd avfall på två av NCC:s projekt (Stationslunden och Mörbylund) fram kom det att NCC kan genom sortering av material kan minska mängden avfall upp till 55 procent. Minskning av mängd avfall med 55 procent är en jämförelse mellan Stationslundens genererade avfall till referensprojektet i Mörbylund som hade bäst hanteringsavfall. Källsorteringen kan i första hand lösas genom NCC:s interna åtgärder vilket det här arbetet har påpekat. Det finns också möjligheter att påverka mängden avfall externt genom att NCC börjar ställa högre krav på deras leverantörer för att arbeta mot en hållbar utveckling där mängden brännbart avfall ska minskas. De framkomna åtgärdsförslagen som det här arbetet redovisar kan NCC använda sig av för att förbättra sin källsortering. Ytterligare kan även andra byggföretag inom byggproduktion använda sig av åtgärdsförslagen för att öka källsorteringen som gynnar samhället i sin helhet.

<p>Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått. Resultatet tyder på ett inelastiskt samband mellan priset på avfallshantering och insamlade mängder. Sambandet beror troligtvis på avfallstaxans låga andel av hushållens budget. Det finns även skillnader i priskänslighet mellan de undersökta kommunerna, som till viss del kan tillskrivas skillnader i utformningen av avfallstaxan. Andra faktorer som troligtvis påverkar priskänsligheten är: olika motiv och åtgärder i samband med förändring eller införande av en ny taxa, prisförändringar i substituttjänster samt skillnader i kommunvariabler. På grund av ett mycket begränsat antal observationer är inga resultat statistiskt säkerställda via signifikanstest.</p>

Fler och fler kommuner övergår till en mer miljöstyrande avfallstaxa. Därför är det av intresse att utreda avfallstaxans (dvs. priset på avfallshanteringstjänsten) förmåga att ändra hushållens avfallsvanor och därigenom även vilken miljöstyrande verkan taxan har. Hur priskänsliga är hushållen för avfallstaxan och dess utformning? Enfamiljshushållens priskänslighet för brännbar kärl- och säckinsamling skattas i tre kommuner (Storuman, Sjöbo, Sundbyberg) och en kommungrupp (Gävle, Ockelbo, Sandviken, Hofors och Älvkarleby) genom grova elasticitetsmått. Resultatet tyder på ett inelastiskt samband mellan priset på avfallshantering och insamlade mängder. Sambandet beror troligtvis på avfallstaxans låga andel av hushållens budget. Det finns även skillnader i priskänslighet mellan de undersökta kommunerna, som till viss del kan tillskrivas skillnader i utformningen av avfallstaxan. Andra faktorer som troligtvis påverkar priskänsligheten är: olika motiv och åtgärder i samband med förändring eller införande av en ny taxa, prisförändringar i substituttjänster samt skillnader i kommunvariabler. På grund av ett mycket begränsat antal observationer är inga resultat statistiskt säkerställda via signifikanstest.

År 2022 genomfördes en plockanalys på Biomedicinskt centrum, BMC, i Uppsala för att bland annat studera mängd och sorts plast som behandlas vid källsortering. Fastighetsägaren Akademiska Hus har som övergripande mål att nå klimatneutralitet år 2035 och arbetar mot detta med andra lokala aktörer i fokusgruppen Jakten på plasten. Fokusgruppen är ett forum där olika aktörer kan mötas för att öka uppmärksamhet kring källsortering och återvinning. Plockanalysen visade att det finns möjlighet till förbättring kring återvinningen av plast. Denna rapport ämnar studera hur källsorteringssystemet ser ut idag och vilka orsaker som ligger till grund för att plast sorteras ut felaktigt. I slutsatserna från plockanalysen lyftes frigolit fram som särskilt problematisk. Den skickas enligt instruktion som restavfall, vilket beror på frigolitens skrymmande egenskaper och bristande möjligheter till liknande komprimering som övrigt plastavfall. I containern för restavfall finns en komprimator som lämpar sig bättre för frigolit. I rapporten har extra fokus lagts på just frigoliten och alternativa lösningar till återvinning har studerats utifrån deras klimatnytta.  I en enkätundersökning framkom det att medarbetare på BMC i hög utsträckning tycker att källsortering av plast är viktigt men att det inte alltid är tydligt hur plasten ska sorteras ut. Både när det kommer till riktlinjer från BMC men också utifrån osäkerhet kring vilken typ av plast det är och därav hur den ska sorteras. Förslag på lösningar till detta är att öka informationen genom att se till att all information finns tillgänglig på både svenska och engelska och grundligare information skulle kunna finnas att tillgå via exempelvis en QR-kod på sopkärlen. Om man vill förnya det visuella systemet kring återvinning skulle loggorna kunna uppdateras utifrån ett standardiserat nordiskt system som Avfall Sverige varit med att ta fram. Om frigolit skickas till materialåtervinning istället för energiåtervinning skulle klimatnyttan bli cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per år. Transporten har en relativt liten inverkan på klimatnyttan medan återvinningen av frigoliten spelar större roll. Därför kan det finnas intresse av att skicka frigolit till materialåtervinning, även om detta inte kan göras lokalt likt energiåtervinning. Kostnader för de olika alternativen har ej jämförts men en komprimeringsmaskin skulle kunna minska frigolitens volym med upp till en faktor 50. En sådan maskin skulle troligtvis kosta mer jämfört med att, som nu, sortera ut frigoliten i restavfall. Med alternativet att komprimera frigolit skulle transportutgifter kunna minskas.  Som framtida steg skulle djupare samarbeten mellan producenter, användare och återvinnare kunna utvecklas för att hitta lösningar som fungerar för samtliga aktörer i kedjan. Jakten på plasten lämpar sig för detta där Akademiska Hus kan knyta band till andra företag med liknande behov för att tillsammans hitta kostnadseffektiva lösningar på exempelvis uppsamling och transport av frigolit för att öka attraktiviteten kring materialåtervinning jämfört med energiåtervinning.