I Mälardalens och Västra Götalands lerjordar har tidigare naturligt höga halter av kobolt och nickel respektive arsenik och koboly uppmätts. Med dagens nationella bakgrundshalter och generella riktvärden kan de naturliga lerjordarna i riskbedömningen felaktigt bedömas som förorenade och kan då behöva saneras i onödan. Projektet syftade till att bestämma bakgrundshalter för dessa ämnen i lerjord i Mälardalen och Västra Götaland med hjälp av data från Mark- och grödoinventeringen samt med data från denna studie. Vidare syftade studien till att undersöka lakbarheten av ämnena och den markekologiska risken för en mer hållbar riskbedömning. Bakgrundshalterna av kobolt och nickel i Mälardalen bestämdes till 16,2 mg/kg TS respektive 32 mg/kg TS vilket visade att bakgrundshalterna i Mälardalen är naturligt höga för kobolt och nickel. I Västra Götaland bestämdes bakgrundshalterna för arsenik och kobolt till 6,4 mg/kg TS respektive 12,8 mg/kg TS. Bakgrundshalten av Co är naturligt hög i lerjorden men bakgrundshalten av As är lägre än Naturvårdsverkets nationella bakgrundshalt, vilket visar att halten As inte är naturligt hög i lerjord i Västra Götaland. Flera skakförsök utfördes som visade att lakbarheten av arsenik, kobolt och nickel var låg. Ett Kd-värde för att beskriva lakbarheten beräknades som visade att ämnena binds hårt i lerjord. När indata till Naturvårdsverkets riktvärdesmodell anpassades till lerjord ökade riktvärdena i jord för kobolt och nickel. För arsenik skedde ingen förändring. För kobolt och nickel innebär detta att högre halter kan tillåtas i jorden innan en oacceptabel risk uppstår vid jämförelse med dagens generella riktvärden. Se tabell 1 för de föreslagna riktvärdena i lerjord tillsammans med Kd-värdena för arsenik, kobolt och nickel. Tabell 1. Rekommenderade riktvärden i lerjord och Kd-värden för arsenik, kobolt och nickel Arsenik Kobolt Nickel Riktvärde i lerjord (KM) [mg/kg TS] 10 20 120 Riktvärde i lerjord (MKM) [mg/kg TS] 15 150 250 Kd-värde (p10) [l/kg TS] 5 800 51 000 6 000 Lösligheten simulerades i Visual MINTEQ, en programvara som kan användas för att visualisera lakbarheten i en jord. För de undersökta lerjordarna överskattade modellerna lösligheten och dåliga anpassningar erhölls för kobolt och nickel. Det gick inte att förklara med den använda modellen varför metallerna binds så hårt till lerjorden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-532116 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Rantala, Johanna |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 24017 |
Page generated in 0.0021 seconds