Fem år har gått sedan hela världens strålkastare riktades mot länder i Mellanöstern och Nordafrika. Storögda och förväntansfulla var världspubliken när de såg hur tiotusentals människor samlades runt flera gator och torg och krävde att få sina röster hörda och att de styrande diktatorerna skulle avgå. Det skanderades då, år 2011, om demokrati och frigörelse från decennielånga förtryck. Men i dagens Egypten vittnar människor om att det under de här fem åren regredierat till ett lika illa, om inte värre, samhälle än innan. Oppositionella röster motverkas och tystas genom att sprida skräck hos dem som en gång vågat tala. En oförutsägbar statsapparat fängslar, griper och styr. Tunisien lyckades som det enda land att reformera statsskicket och gå från diktatur till ett demokratiskt styre. Men däremot är vissa viktiga institutioner, som polisväsendet, kvar i det gamla och påverkar de som redan är utsatta då landet befinner sig i ett politisk och ekonomisk limbo. I flera andra länder i regionen, brinner det än i dag fullbordade inbördeskrig. Vilka var det som så hängivet stod där på torgen och dessutom inspirerade fler till att ansluta sig? Och hur gick det sen för dem och deras länder?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-130936 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hamidi-Nia, Gilda |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds