Bakgrund: Det kan vara svårt för föräldrar till barn som vårdas i livets slutskede att inse att deras barn är döende. Många existentiella frågor och tankar uppstår hos föräldrarna. Trots att omfattningen av insatserna för vård i livets slutskede ökar finns det lite forskat inom området. Det kan resultera i att föräldrarnas önskemål och behov inte blir uppmärksammade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Utifrån studier publicerade i vetenskapliga artiklar sammanställdes fynd som svarade på syftet och bildade kategorier. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys KASAM. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; Föräldrars upplevelse av information och kommunikation, Föräldrars upplevelser av att vara delaktiga i omvårdnaden, Föräldrars upplevelser av relationen till vårdpersonalen och föräldrars emotionella och spirituella upplevelser. Resultatet svarar för föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede. Diskussion: KASAM är individuellt och föräldrars nivå av KASAM kan påverka deras förmåga att hantera att deras barn vårdas i livet slutskede. KASAM kan inte påverkas över en natt utan förändring sker under längre tid. Sjuksköterskans uppgift blir att individanpassa hjälpen efter föräldrarnas förmåga för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / Background: It can be hard for parents with a child in end-of-life care to comprehend that their child´s dying. Many existential questions arise from the parents. Despite increased efforts to improve end-of-life care for children, research into this is sparse. That results in that the needs and wishes of the parents are overlooked. Aim: The aim of the study was to illuminate parents’ experiences of having a child in end-of-life care. Method: A literature review was conducted. Based on studies published in scientific articles findings that responded to the purpose were compiled. This created the result’s four categories. They are discussed in relation to Aaron Antonovsky’s theory of SOC. Results: The results are presented as they relate to parent’s experiences from information and communication, being part of the care of the child, the relationship with staff and parents emotional and spiritual experience. The categories account for parent´s experiences from having a child cared for at the end-of-life. Discussion: SOC is individual and parents' level of SOC affects their ability to manage their children's palliative care. SOC can´t be altered overnight, change occurs over time. The nurse´s assignation is to individualize the help for the parents' capacity for comprehensibility, manageability and meaningfulness.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-7756 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Karlsson, Johanna, Åsenlund, Hanna |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds