Bakgrund: Varje år dör ungefär 90 000 människor i Sverige och av dem anses cirka 80 % ha varit i behov av vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede ges omvårdnad till patienter i deras sista tid i livet med huvudsyfte att lindra lidande, men även främja livskvalitet både för patienten och deras närstående. Närståendevård innebär att närstående ger omsorg till en familjemedlem i behov av omsorg, de närstående behöver således erbjudas stöd och välkomnas att vara delaktiga i omvårdnaden. Sjuksköterskan uppges vara den som ger stöd åt närstående i de flesta fall och ska kunna involvera närstående i sitt arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser av vård i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall, och analyserades därefter med innehållsanalys. Resultat: Två kategorier samt sju subkategorier identifierades. Kategorierna benämns: Att vara en del av vården och Aspekter av samspelet med och mellan vårdpersonal. Konklusion: Resultatet visade att samspelet mellan närstående och vårdpersonal spelade stor roll i hur vården upplevdes av de närstående. För att närstående skulle känna trygghet och tillit till vården krävdes goda relationer och en tillgänglighet från vårdpersonalens sida. Närstående uppgav även ett behov av stöd och att bli sedda för att känna förtroende i den närståendevård de gav. / Background: Every year, approximately 90,000 people die in Sweden, and about 80% of them are considered to have been in need of end-of-life care. End-of-life care strives to provide care to patients in their last period of life focusing on alleviating suffering but also promoting quality of life, both for the patient and their relatives. Family care means that relatives provide care to a relative with health condition deterioration, the relatives thus need to be offered support and experience participation from the care staff. The nurse should provide support to relatives in most cases and must be able to involve relatives in their work. Aim: The aim of this literature review. was to investigate how relatives experience endof-life care at home. Method: This literature review. was carried out using a qualitative method and built on ten scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality checked using the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services template, then analyzed using principles for content analysis. Findings: Two categories and seven subcategories were identified. The categories are named as: Being a part of the care and Aspects of the interaction with and between care staff. Conclusion: The results illustrated that the interaction between relatives and care staff played a major role in how the care was experienced by the relatives. In order for them to feel safe providing care and trust the care providers, good relationships and availability from the care staff were required. The relatives also stated a need for support and to be seen in order for them to have confidence in the care they were providing.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-68121 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Alklid Edvardsson, Malin, Dahl Åbjörnsson, Anna |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds