Bakgrund: En stor del av patienterna som avlider på intensivvårdsavdelningar gör detta efter att ett beslut tagits att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling. Närstående kan påverkas på olika sätt när vården går från kurativ till palliativ, bland annat kan upplevelser av bristande kommunikation från personalen leda till psykiska symtom i efterförloppet. Intensivvårdssjuksköterskor har beskrivit osäkerhet gällande processen vid övergång till palliativ vård och önskat mer kunskap för att förbättra stöd till närstående. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av transitionen när patientens vård övergår från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. 15 artiklar baserade på intervjuer som beskriver upplevelser av att vara närstående till en patient där vården övergått från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Studiernas innehåll kunde sammanfattas i fem huvudteman: ”Att möta döden”, ”Behov av information”, ”Upplevelser av bemötande”, ”Beslutsprocessen” och ”Dödsvakan”. Slutsats: Närstående har behov av tydlig, frekvent och ärlig information för att underlätta transitionsprocessen, men under chockfasen kan de ha svårt att hantera informationen. Genuin, empatisk omvårdnad och stöd, att få vara involverad i beslutsprocessen utan att ha ensamt ansvar samt att få vara närvarande och delaktig under dödsvakan anses mycket betydelsefullt. Ökad kunskap om närståendes behov under transitionen från kurativ till palliativ vård kan underlätta för sjuksköterskors stödjande arbete. / Background: A large proportion of the patients who die at intensive care units do so after a decision has been made to withhold or withdraw life-sustaining treatment. The next of kin can be affected in various ways when care goes from curative to palliative, among other things, experiences of lack of communication from the staff can lead to psychological symptoms in the aftermath. Intensive care nurses have described uncertainty regarding the process of transition to palliative care and wanted more knowledge to improve support for next of kin. Aim: To investigate the next of kins' experiences of the transition when the patient's care is shifted from curative to palliative in an intensive care unit. Method: Qualitative literature review with a systematic approach. 15 articles based on interviews describing experiences of being close to a patient where care has shifted from curative to palliative in an intensive care unit were analyzed according to Evans' (2002) descriptive synthesis. Results: The content of the studies could be summarized in five main themes: “Meeting death”, “Need for information”, “Experiences of treatment”, “The decision-making process” and “The vigil of death”. Conclusion: Next of kin need clear, frequent and honest information to facilitate the transition process, but during the shock phase they may have difficulty handling the information. Genuine, empathetic care and support, being involved in the decision-making process without having sole responsibility and being able to be present and involved during the vigil is considered very important. Increased knowledge of the needs of next of kin during the transition from curative to palliative care can facilitate nurses' supportive work.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-444489 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Fransson, Lovisa |
| Publisher | Uppsala universitet, Sjuksköterskeutbildningar |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds