I Sverige beräknas ett behov av ytterligare 592 000-664 000 byggda bostäder till år 2029 och med populära samhällsbyggnadsstrategier som förtätning finns en risk att de urbana ekosystemtjänster som kan erbjuda klimatanpassning och värde för invånarnas hälsa och boendekvalitet går förlorade. Åtgärder som avser främja urban ekosystemtjänster behöver följas upp för att säkerställa en hållbar stadsutveckling. Boverket har identifierat ett utvecklingsbehov av indikatorer och metoder som kan mäta denna utveckling. Så hur gör kommunerna? Enkätundersökning och intervjuer genomfördes för att öka kunskapen kring vilka indikatorer och metoder som landets kommuner använt och har goda erfarenheter av för att följa upp arbetet med integrering av ekosystemtjänster i den urbana miljön. Även hinder i uppföljningsarbetet identifierades och goda erfarenheter delades. Resultaten visade att knappt hälften av respondenterna i enkäten hade etablerade indikatorer och metoder för uppföljningsarbetet. I linje med tidigare studier visade resultaten på en komplexitet i arbetet med ekosystemtjänster som förutsätter en viss samordning av både tid och kompetens för att lyckas. De kommuner som hade erfarenheter av uppföljningsarbetet använde i många fall indikatorer kopplade till geografiska informationssystem och metoder som byggde på tillgänglig data från tex myndigheter. Fördelarna med dessa var att de i hög grad kunde utföras av kommunerna själva och med viss flexibilitet. Hinder som förekommit var brist på resurser i form av tid, budget och kompetens. Dessa kunde stävjas med en konkret politisk förankring och tydligt formulerade målbilder. / In Sweden, an additional 592,000-664,000 homes built by 2029 are estimated and with popular urban development strategies such as densification, there is a risk that the urban ecosystem services that can offer climate adaptation and value for residents' health and quality of living will be lost. Measures to promote urban ecosystem services need to be followed up to ensure sustainable urban development. Boverket has identified a development need for indicators and methods that can measure this development. So how do municipalities follow up on measures to promote urban ecosystem services? Survey and interviews were conducted to increase knowledge about the indicators and methods used by the country's municipalities and have good experience of following up the work on integrating ecosystem services into the urban environment. Obstacles in the follow-up work were also identified and good experiences were shared. The results showed that just under half of the respondents in the survey had established indicators and methods for follow-up work. In line with previous studies, the results showed a complexity in the work with EST that requires some coordination of both time and competence to succeed. In many cases, municipalities with experience of follow-up work used indicators linked to geographical information systems and methods based on available data from, for example, authorities. The advantages of these were that they could be largely carried out by the municipalities themselves and with some flexibility. Obstacles that occurred were a lack of resources in terms of time, budget, and competence. These could be curbed with concrete political support and clearly formulated objectives.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-104689 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Rohdin, Jessica |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds