Studiens resultat visar att klasslärare anser att rollen som språklig förebild är en stor del av deras uppdrag. Dock är uppdraget komplext då det är tidskrävande och kräver kunskap om elevers förutsättningar och behov, samt att det kan vara svårt att få ett fungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper där utbildningskrav skiljer sig åt. Personalens förhållningssätt påverkar hur kommunikation möjliggörs och resultatet visar på olika strategier för att öka förutsättningarna där flexibilitet, relationskompetens samt kroppsspråk synliggörs. Metoder i undervisningen är TAKK, digitala hjälpmedel och modellering. Det finns goda resurser, som hög personaltäthet, för att möjliggöra språkutveckling. Däremot påverkar kompetensen hur väl resurserna begränsar eller möjliggör språkutveckling, och där efterfrågas kompetensutveckling. Sammanfattningsvis finns goda möjligheter utifrån ett organisatoriskt perspektiv men det finns utvecklingsområden i förhållande till tidsaspekter och fortbildningsbehov. Studiens slutsats är att elevernas möjlighet till språkutveckling är central i anpassad grundskola inriktning ämnesområden. Klasslärare ser den språkliga interaktionen som en förutsättning för lärande och kommunikationen som grundläggande för eleverna, varför klasslärare och elevassistenter behöver ges fler möjligheter att tillsammans arbeta för att möjliggöra detta för eleverna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-67182 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Calmegård, Josefine, Candolf, Paula |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0025 seconds