Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen? Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline. Jag har skrivit en berättelse om några råttor som bor under Liljevalchs konsthall. Enligt denna fiktiva historia har råttorna blivit allt mer duktiga vad det gäller konst, för att de hör många samtal av besökare och konstnärer och ser många av utställningarna på nätterna. Karaktärerna i berättelsen har jag gestaltat i textilt material och låtit ”dessa karaktärer” måla bilder i akryl och olja. I min undersökning har jag kommit fram till att berättelser man skapar kommer att bestå av förförståelse från den som skapar berättelsen. Det är framför allt Ricoeur som kopplar förförståelse direkt till berättande. En anledning till att elevers förförståelse blir aktiverad i Storyline kommer av att man lägger upp undervisningen som en berättelse. En annan viktig aspekt vad det gäller att ta fram förkunskaper i Storylinemetoden är att mycket av undervisningen försiggår genom samtal och att det skapas en trygg atmosfär i klassrummet. Ett kännetecknande drag hos Storylinemetoden är de nyckelfrågor man använder sig av. De är till för att elever ska komma med föreställningar och kvalificerade gissningar. Ofta gör man en gemensam teckning, inte primärt för att bli bättre på att teckna, utan för att en teckning gör att det blir lättare att samlas kring gruppens gemensamma förkunskaper. Den förförståelse man inte kommer på egen hand kommer man lättare på tillsammans med de andra. Man använder sig av varandra i vars och ens aproximala utvecklingszoon för att aktivera det man redan vet, det man nästan vet, det man anar eller det man kan räkna ut om temat som ska behandlas. Under historiens gång får eleverna nya nyckelfrågor som utmanar deras kreativitet då de behöver lösa nya problem och inhämta ny kunskap.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:konstfack-530 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Rhedin, Sofia |
| Publisher | Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), Stockholm : Konstfack, Inst. för bildpedagogik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsats : BI : Examensarbete : 180-200 : Inriktning Konst 2007 |
Page generated in 0.0023 seconds