Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen av finska och svenska speciallärares arbete för att främja läsinlärningen. Nutidens samhälle kräver en god läs- och skrivförmåga. Det innebär en utmaning för pedagoger och speciallärare i skolan att verkligen se till att samtliga elever får de verktyg som är nödvändiga för att nå såväl en god läsförståelse som en god avkodningsförmåga. Under de senaste åren har det skrivits om Finlands goda resultat vad gäller läsning hos elever i grundskolan. Det fick oss som speciallärarstuderande att undra över vilka de finska framgångsfaktorerna var. Även olika orsaker till elevers svårigheter gällande läsutveckling tas upp samt speciallärarnas roll för att möta hinder i läsinlärningen. Finska och svenska styrdokument lyfts. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka hur fjorton speciallärare i Finland och Sverige [1]beskriver sitt arbete med att identifiera elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning samt hur de beskriver sitt dagliga arbete med elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning. Även likheter och skillnader som framträtt i dessa beskrivningar belyses. Resultatet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell med utgångspunkt i studiens frågeställningar samt utifrån ett komparativt perspektiv. Ett par slutsatser som kan dras av studien är att det framkom en likhet som innebar att samtliga informanter hade elevens behov i fokus samt en skillnad mellan informanterna som berörde informanternas utbildningsbakgrund. [1] De finska informanterna har alla en speciallärarutbildning och hade en speciallärartjänst. Med finska speciallärare avses finska speciallärare verksamma i svensktalande skolor i Finland. Två av de svenska informanterna hade speciallärarutbildning och två hade specialpedagogutbildning. Tre av de svenska informanterna studerade till speciallärare. Alla svenska informanter hade tjänst som speciallärare. Samtliga svenska informanter benämns som svenska speciallärare. Benämningarna gäller genom hela studien.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-35615 |
Date | January 2017 |
Creators | Arbstig Holm, Louise, Hedman Norén, Ulrika |
Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0022 seconds