Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm). Lärarna använde elevinflytandet med syfte att göra eleven delaktig här och nu, eller för att fostra för framtiden. Elevinflytandet, som avsågs att användas i elevens framtid, präglades av en individuell karaktär, medan elevinflytandet, som avsågs användas här och nu, hade en kollektiv karaktär. Faktorer, som lärarna uppfattade som försvårande, var i regel kopplade till yttre omständigheter, som elevens mognad, elevgruppens karaktär, skolans styrning genom läroplanen och/eller föräldrars brist på förståelse. Förutsättningarna var starkt kopplade till lärarens prestationer, så som förmåga att skapa trygghet för att möjliggöra delaktighet genom tillit och relationer.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-237580 |
Date | January 2014 |
Creators | Johnsson, Sanna |
Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2014vt01050 |
Page generated in 0.002 seconds