I denna uppsats görs en ansats till att beskriva de åländska grundskollärarnas tolkning och praktiserande av formativt lärande, detta med ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Studien görs i ljuset av aktuella pedagogiska mediala inlägg och den trend kring formativa metoder som just nu råder. Resultatet baseras på aktuella nationella (Sverige och Finland) och internationella studier och forskningsöversikter samt aktuella teorier om formativt lärande. Empirin utgörs av en enkätundersökning riktad till samtliga grundskollärare på Åland. Resultat och syntes presenteras utgående från de två frågeställningarna: Vad inbegriper de åländska lärarna i begreppet formativt lärande, samt hur praktiserar de åländska lärarna formativt lärande och vilka samband kan utläsas på basen av förutsättningarna på Åland? De insamlade enkätsvaren består av kvalitativt material vilket sedan kvantifierats inför analyserna. Analyserna utgörs av deskriptiv kvalitativ sammanställning i form av tabeller och katalogisering av utsagor samt genomförande av kvantitativa sambandsanalyser bland annat med hjälp av index. Några allmängiltiga slutsatser låter sig inte formuleras på grund av ett stort externt bortfall men en del tendenser och antydningar träder fram i resultatet. Kring förståelsen av begreppet formativt lärande verkar de flesta åländska lärarna koppla ihop det med de tre metodfaserna: elevens nuläge, mål och vad nästa steg är. Få lärare drar paralleller till att formativt lärande också består av lärarperspektivet där denna skall (om)forma sin egen undervisning. Att feedbacken har en viktig roll inom formativt lärande framträder också i resultatet. Forskningsbaserade utvecklingsarbeten inom pedagogiska områden verkar inte vara utbrett på Åland. Vad gäller de sambandsanalyser som genomförs med bakgrundsvariabler - exempelvis lärarnas examinationsland och arbetserfarenhet - och index är det svårt att dra några slutsatser. Starkast samband går dock att finna mellan index Feedback och index Elevdelaktighet samt mellan index Feedback och index Kollegialt lärande. Resultatet antyder också att lärare med finländsk examen jämfört med de med svensk kan vara mer frekventa användare av formativa metoder. / In this thesis, an effort is made to describe the interpretation and practice of formative learning by the Åland elementary school teachers from a social science perspective. The study is conducted in the light of current pedagogical medial posts and the trend currently surrounding formative methods. The result is based on current national (Sweden and Finland) and international research studies and reviews as well as current theories of formative learning. The empirical data consist of a survey conducted for all primary school teachers in Åland. Results and ideas are presented on the basis of the two questions: What do the Åland teachers include in the concept of formative learning, and how do the Åland teachers practice formative learning and which correlations are possible to derive from the conditions in Åland? The collected survey data consist of qualitative material which then was quantified before the analysis. The analysis consists of a descriptive qualitative synthesis in the form of tables and cataloging of statements as well as the implementation of quantitative correlation analyzes using indexes. Although some general conclusions are difficult to formulate due to a large external drop-out, some trends and suggestions appear in the result. Regarding the concept of formative learning, most Åland teachers seem to make a link with the three methodological stages: the student's current situation, goals and what the next step is. Few teachers draw parallels to the fact that formative learning also consists of the teacher's perspective where the teacher should reshape his/hers own teaching. The fact that feedback has an important role in formative learning is also reflected in the results. Research-based developmental work in educational areas does not appear to be widespread in Åland. With regards to the correlation analysis carried out with background variables, such as the teachers' country of degree and work experience, and indexes, it is difficult to draw any conclusions. However, the strongest correlation can be found between feedback index and student-participation index as well as between feedback index and collegial-learning index. The result also suggests that teachers with Finnish degrees may be more frequent users of formative methods compared to teachers with Swedish degrees.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-62838 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Holm, Peter |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0062 seconds