Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år. Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin. Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen. Denna studies resultat indikerar att lärare är positiva till estetisk integrering i de teoretiska ämnena, men att det finns faktorer som styr omfattningen av den estetiska integreringen. Det behövs exempelvis tid till förberedelser och efterarbete samt anpassade lokaler när man arbetar med estetiska uttryckssätt. Goda kunskaper i de estetiska ämnena och elevernas intresse för det estetiska är något som motiverar många lärare. Läroplanen upplevs både motiverande och som en ram lärare måste hålla sig inom. En av undersökningens slutsatser är att den estetiska integreringen i undervisning är komplex. Det finns en rad faktorer som spelar in i lärarnas val av hur de bedriver sin undervisning. Lärarna har ett frirum för initiativ. Samtidigt är frirummet en del i ett skolsystem med regler och ramar som lärare måste förhålla sig till. / The purpose of the study is to examine what factors lead teachers to include, or not include, aesthetic elements in their work with children. The empirical data was collected via a web-based questionnaire as well as two semi-structured interviews, all three concerned teachers working within the first grades of primary school. The interviews allowed for deeper discussion of survey questions and the frame factors that may affect the aesthetic integration. The collected information was analysed according to the frame factor theory. Previous research suggests that art integration in early education has a positive effect on learning. However, it also provides a more complex picture of such integration. Our study indicates that teachers in general have a positive view on art integration in theoretical subjects, but nevertheless there are various factors that reduce the extent to which this integration takes place. Time, space, teacher competence within the aesthetic area, as well as interest from pupils and teachers all seem to play an important part. The current curriculum appears alternately to motivate teachers and lock them within an inflexible framework. In conclusion, art integration is rather complex. There is a range of factors which affect how teachers choose to pursue their teaching. Teachers have a certain freedom of initiative, a 'free space' within which they try their ideas. Even so, this 'free space' is part of a school system with regulations and frames, which the teachers have to take into consideration.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-218872 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Petersson, Anna-Karin, Blomberg, Anna-Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2013ht00672 |
Page generated in 0.0028 seconds