Idag pågår ett stort arbete för ökad jämställdhet i världen. I januari 2016 tog de Globala målen vid som en fortsättning på de tidigare Millenniemålen. Jämställhet har fått ett eget mål här och ska även genomsyra alla de andra målen. Dock har jämställdhetsarbete mottagit kritik från olika håll för att inte lyckas och inte synliggöra problematik som finns. Alla länder ska arbeta mot att nå de Globala målen men länderna får själva ta fram verktyg för hur det arbetet ska se ut. Därmed blir syftet i denna uppsats att undersöka vilken konstruktion av kvinnor som finns i den svenska biståndspolitiken, där arbetet mot de Globala målen är central. För att göra detta har en undersökning av regeringens Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd tillsammans med Utrikesförvaltningens handlingsplan för feministiska utrikespolitik 2015-2018 med fokus på 2017. Det teoretiska ramverket består av den postkoloniala feministiska teorin och en kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen används även som metod där analysen görs efter Faircloughs tredimensionella modell. Slutsatserna presenterar en beskrivning av kvinnor som är mottagare av bistånd som utsatta samt viktiga. Studien visar på en homogenisering av gruppen kvinnor i materialet som studerats.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-142139 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Huppunen, Hanna |
| Publisher | Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds