Syftet med uppsatsen är att följa den syntaktiska och semantiska utvecklingen hos frasen på ett ungefär. Detta görs genom att undersöka autentisk tidningstext från två tidsperioder: 1830–1919 samt 1994–2013. Materialet är hämtat från Språkbankens korpus Korp. Den syntaktiska undersökningens syfte är att ta reda på vilken funktion i satsen på ett ungefär innehar då som nu. Detta görs genom att sätta in frasen och de satser den tillhör i satsscheman. Den semantiska analysen går ut på att utröna de betydelser på ett ungefär har haft genom åren. Enligt SAOB kan frasen ha två olika betydelser, vilka jag benämner ’uppskattningsvis’ och ’slumpvis’, och uppsatsen undersöker hur de har utvecklat sig. I den semantiska analysdelen undersöks framför allt de verb- och subjektstyper frasen står med för att se om på ett ungefär har fått en mer subjektiv innebörd. Utvecklingarna diskuteras utifrån teorier om grammatikalisering, vilket är uppsatsens teoretiska ramverk, och subjektifiering. Resultatet visar att på ett ungefär främst förekommer i satsadverbialens position A1 under båda perioderna, om än något mer under den äldre. Frasen förekommer allt oftare i objektposition N2 under den senare perioden, särskilt tillsammans med relativsatser vars huvudord är relativa adverb som hur, var och vad. Detta tolkas som att på ett ungefär alltid har kunnat vara satsmodifierande men med tiden utvecklat en alltmer ledmodifierande funktion. Betydelsen ’slumpvis’ står inte att finna någonstans i det senare materialet; på ett ungefär innehar endast betydelsen ’uppskattningsvis’ från 1990-talet och framåt. Subjekt i tredje person är alltid vanligast men subjekt i första person ökar i frekvens under de två sista årtiondena. Även en ökning av samförekomst med kognitiva verb går att utläsa i det senare materialet. På ett ungefär uppvisar flera tecken på att ha blivit grammatikaliserat. Den ledmodifierande funktionen härleds till att på ett ungefär har genomgått en reanalys, från prepositionsfras till adverb. Detta har i sin tur gett på ett ungefär funktionsmöjligheter som är reserverade för adverb, däribland att kunna modifiera exempelvis andra adverb och adjektiv. Reanalysen har gjort att på ett ungefär står djupare ned i syntaxen, något som tyder på en grammatikalisering. Därutöver tycks på ett ungefär ha genomgått en frekvensökning, utvidgning, semantisk blekning och dekategorisering. Syntaktiskt sett befinner sig på ett ungefär i ett stadie av skiktning ännu vid den senare periodens slut. Den semantiska skiktningen torde ha förkommit någon gång mellan 1919 och 1994, då ’slumpvis’ fortfarande var i bruk i slutet av den äldre perioden. Gällande subjektifiering har på ett ungefär i betydelsen ’uppskattningsvis’ alltid innehaft förmågan att talarens egen bedömning av något träder fram. Då på ett ungefär numera endast uppvisar den betydelsen ser frasen ut att ha blivit mer subjektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-185627 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ehn Bäcklund, Majken |
| Publisher | Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds