I denna uppsats analyseras utbredningen av fornlämningar i Mälardalen och deras förhållande till miljö och geologi, med fokus på att hitta okända fornlämningar med hjälp av digitala verktyg. Kulturmiljöregistret baserat på inventeringar genomförda över tid studeras. Verktygen GIS och MaxEnt beskrivs, samt deras användning för arkeologiska landskapsstudier. De används för analys av fornlämningarnas spridningsbild. Ett antal lämningskategorier valdes ut för analys, och resultaten jämförs med tidigare forskning. Arkeologi och statistik kombinerat med naturvetenskapliga metoder används för att skapa modeller av okända lämningar som kan användas för att försöka återfinna dessa genom historiska kartor, LiDAR eller med geofysik. Spridningsmönster av figurristningar från bronsåldern påvisas ha en stark korrelation till bergarten kvartsarenit, en upptäckt som kan leda till nya tolkningar av lämningskategorin och landskapsutnyttjandet i Uppland. Uppsatsen visar på modeller och tekniker för landskapsanalys som kan vara användbara för att identifiera tidigare okända mönster och bättre förstå förhistoriska landskap samt för att skapa en brygga till framtida arkeologisk forskning med stöd av AI, drönare och stora datamängder. / In this paper, the distribution of ancient remains in the Mälardalen and their relationship to the environment and geology is analysed, focusing on finding unknown ancient remains using digital tools. Kulturmiljöregistret created from inventories carried out over time is studied. The tools GIS and MaxEnt are described, as well as their use for archaeological landscape studies and for analysis of distribution patterns of ancient remains. A number of categories of remains were selected for analysis, and the results were compared with previous research. Archaeology and statistics combined with natural science are used to create models of unknown remains for recovering them with the aid of historical maps, LiDAR or geophysics. Distribution patterns of figure carvings from the Bronze Age are shown to have a strong correlation to the rock type quartz arenite, a discovery that can lead to new interpretations of this category of remains and the landscape utilization in Uppland. The paper shows models for landscape analysis which can be useful for identifying previously unknown patterns and for better understanding of prehistoric landscapes, as well as to create a bridge to future archaeological research supported by AI, drones and large data sets.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-533795 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Löfstedt, Joakim |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala University |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds