Under Covid-19 pandemin hamnade samarbetet mellan förskolan och hemmet på sin spets efter att restriktioner infördes i verksamheten. Denna studie syftar till att försöka förbättra förståelsen för hur vårdnadshavare upplevde sitt inflytande i förskoleverksamheter under denna period. Min studie utgår från en livsvärldsfenomenologisk teori och insamlandet av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Nio vårdnadshavare intervjuades och deras svar analyserades genom analysmetoden Tolkande fenomenologiskt perspektiv (IPA). Från analysen framkom det att vårdnadshavarna upplevde ett behov av stöd och kommunikation och kände sig isolerade och mindre delaktiga på grund av pandemins begränsningar. Detta påverkade deras mellanmänskliga relationer och upplevda inflytande. Det visade sig att socioekonomiska faktorer och tillgång till resurser som teknologi och språkförståelse spelade stor roll i deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Studiens slutsats lyfter att det finns ett stort behov av att utveckla mer motståndskraftiga kommunikationsstrategier inom förskoleverksamheten. Detta för att bevara en stark koppling mellan vårdnadshavare och pedagoger, särskilt under krissituationer. Strategierna behöver utvecklas till att inkludera vårdnadshavare med olika modersmål och socioekonomiska bakgrunder. Studien lyfter också vikten av att etablera tydliga riktlinjer för att hantera kriser, då den nuvarande läroplanen inte lyckas upprätthålla vårdnadshavares inflytande. Slutligen understryker studien att ett bibehållet eller ökat upplevt inflytande bland vårdnadshavare leder till ett ökat engagemang i att möta personalen halvvägs vid problem, vilket underlättar en positiv dynamik genom krissituationer. / During the Covid-19 pandemic, the collaboration between preschools and homes was put to the test after restrictions were introduced in the operations. This study aims to improve the understanding of how guardians perceived their influence in preschool activities during this period. My study is based on a lifeworld phenomenological theory, and the collection of empirical data was carried out through semi-structured interviews. Nine guardians were interviewed, and their responses were analyzed using the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) method. The analysis revealed that the guardians experienced a need for support and communication and felt isolated and less involved due to the pandemic's limitations. This affected their interpersonal relationships and perceived influence. It was found that socioeconomic factors and access to resources such as technology and language understanding played a significant role in their opportunities for participation and influence. The study's conclusion highlights that there is a great need to develop more resilient communication strategies within preschool operations. This is to maintain a strong connection between guardians and educators, especially during crisis situations. The strategies need to be developed to include guardians with different mother tongues and socioeconomic backgrounds. The study also emphasizes the importance of establishing clear guidelines for handling crises, as the current curriculum fails to maintain guardians' influence. Finally, the study underlines that maintained or increased perceived influence among guardians leads to increased engagement in meeting the staff halfway when problems arise, facilitating a positive dynamic through crisis situations.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-99225 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Samuelsson, Ellyon |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds