Return to search

Att välja eller inte välja

I vårt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvägledare motiverar skoltrötta elever i övergången till gymnasieskolan. Vidare tittar vi på vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av någon anledning inte kan gå i gymnasiet. Hur förhåller sig de enskilda studie- och yrkesvägledarna till alternativen, tycker de att samhällets krav på eleverna är rimliga och hur vägleds dessa elever. Vi har inte funnit någon forskning i ämnet vägledning av skoltrötta och tycker därför att det är viktigt att belysa svårigheterna med vägledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhällsnormen säger att elever ska in i gymnasieskolan.Vår undersökning är kvalitativ och bygger till största del på samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare på olika grundskolor. I vårt teoretiska underlag använde vi oss av sociologen Anthony Giddens teorier om det senmoderna samhället. Vi har även använt oss av forskningsrapporter med perspektiv på klasstillhörighet och kontentan av att hamna utanför.De resultat vi fick fram visar att studievägledarna anser att det finns många faktorer som spelar in vid elevers omotivation och skoltrötthet till gymnasiet. Samtliga vägledare upplevde att alternativen för de skoltrötta var få och att fler praktiska program borde finnas som ett komplement till de teoretiska. Det som framgick under vår undersökning var att en ambivalens fanns bland vägledarna då de vägledde skoltrötta elever mot gymnasiet fast de tyckte att det borde finnas fler yrkesorienterade alternativ.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-31426
Date January 2008
CreatorsLundblad, Sara, Sjögren, Irene
PublisherMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds