De fem senaste åren är de varmaste som uppmätts sedan mätdata för global medeltemperatur började registreras år 1850. Det har medfört att jordens medeltemperatur har höjts med cirka 1° C sedan industriella revolutionen. Samtidigt ökar urbaniseringen runt om i världen och år 2030 beräknas 60 procent av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Den snabba tillväxten i städerna har inneburit många miljö- och socioekonomiska problem och för att förbättra samhällets välbefinnande för mänskligheten behövs en mer effektiv och hållbar planering av urbana system. Coworking är ett globalt fenomen som ökat kontinuerligt under det senaste decenniet då ökningen av kunskapsekonomi, kreativ klass men framförallt den ekonomiska digitaliseringen har expanderats storartat vilket har legat till grund för den snabba tillväxten. Den snabba utvecklingen av IT-infrastruktur har utformat nya idéer om smarta städer där coworking ses som ett verktyg i konceptet delningsekonomi vilket är till för att gemensamt utnyttja varor och tjänster och på så sätt minska resursanvändningen. I denna studie har en mixad metod använts vilket innebär en blandning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning för att ta reda på studiens syfte hur övergången till coworking spaces påverkar arbetspendlingen och de relaterade koldioxidutsläppen. Studien syftar även till att undersöka varför användare valde coworking spaces utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna sociala, miljömässiga och ekonomiska. Studien visar att det dagliga resandet minskar med hjälp av coworking spaces vilket leder till reducerade koldioxidutsläpp. Det beror främst på att avståndet mellan bostad och coworking-kontoret minskar i jämförelse med det tidigare traditionella kontoret. Ur miljösynpunkt ersätter coworking framförallt det vanliga traditionella kontoret som har visat sig vara ett ineffektivt sätt att utnyttja resurser på eftersom inte lokalen nyttiggörs till fullo. Avslutningsvis visade studien att de sociala aspekterna som kollegor och nätverkandet var de viktigaste faktorerna till varför medlemmarna på DoSpace i Gävle väljer att utgöra en del av konceptet coworking. / The last five years have been the warmest measured since the measurement data of global average temperature was first registered in year 1850. This has led to that the average temperature of Earth has increased with circa 1° C since the industrial revolution. In the meantime, urbanization is expanding all around the world and by year 2030 it is calculated that 60 percent of the world population will live in an urban environment. The fast growth of cities results in several environmental and socio-economic issues and to improve the society’s wellbeing for humanity a more effective and sustainable planning of urban systems is needed. Co-working is a global phenomenon which has grown on a regular basis during the last decade due to an increase of knowledge economy, creative class but mostly the economic digitalization has expanded massively which lays as foundation for the rapid growth. The fast development of IT-infrastructure has brought new ideas of smart cities where co-working is seen as an instrument in the concept of sharing economy, used to mutually utilize goods and favors and by that decrease usage of resources. In this study a mixed method was used which means a mixture of quantity and quality research to find out the study’s purpose of how the transition to co-working spaces affects work commuting and the related carbon dioxide emissions. The study also aims to examine as of why users chose co-working spaces depending on the three sustainability dimensions: the social, environmental and economic. The study shows that daily travelling is decreased with help from co-working spaces which leads to reduced carbon dioxide emissions. Foremost it is because the distance between one’s home and co-working space is reduced compared to the traditional office. From an environmental point of view the co-working phenomenon replaces the usual, traditional office which has shown to be an ineffective way to utilize resources in since the premises are not utilized completely. In conclusion the study showed that the social aspects such as colleagues and networking were the most important factors to why members of DoSpace in Gävle chose to constitute a part of the co-working concept.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-36507 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Eriksson, Felix |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Miljövetenskap, Man |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds