Sedan uppstarten av Sverigeförhandlingen 2014 har diskussionen kring infrastruktursatsningar i Sverige präglats av en ny höghastighetsbana vars syfte är att sammankoppla landets tre storstäder. Sverigeförhandlingens slutrapport (SOU 2017:107) visar på att den tidsmässiga aspekten har varit en ledande faktor vid potentiella spårdragningar, där ett begränsat antal stopp har framhävts som den bästa lösningen för att spara tid. Konsekvenserna blir dock att majoriteten av de svenska kommunerna hamnar utan direkt anslutning till höghastighetsbanan. Tidigare forskning har visat att rörelse och mobilitet är en central del av människors vardagsliv; för att kunna ta oss till arbetet, träffa familj och vänner med mera. Koppling mellan mobilitet och vardag är intressant då tidigare forskning traditionellt sett har tittat på ekonomiska aspekter, spatial rättvisa och klimatfrågor gällande höghastighetståg. Höghastighetstågens inverkan på vardagslivet samt hur orter som blir utan en direkt koppling till tågen påverkas, är mindre utforskat. Därmed skall denna uppsats fylla en identifierade kunskapslucka gällande vardagslivsperspektivet i samband med planeringen av höghastighetsjärnvägar. Uppsatsen avser utreda hur planerare och politiker ser på vardagslivet och hur diskursen är strukturerad. Inom en socialkonstruktivistisk ram och med en diskursteoretisk ansats analyseras diskursen kring vardagsliv bland planerare och politiker i Ljungby ur ett mobilitetsperspektiv. Studiens empiri utgörs av intervjuer och plandokument. Under analysen framgår det att diskursen kan uppfattas som spretig där flera mindre och ingående diskurser utgör mobilitets- och vardagslivsdiskursen i Ljungby. I stora drag kretsar den kring begreppen kollektivtrafik, mobilitet och infrastruktur. Olika teknologiska möjliggörare såsom bilen, E4:an eller höghastighetsbanan har en stor inverkan på vardagslivet i Ljungby med tanke på kommunens utmaningar med kollektivtrafik och geografiska förhållanden. Samtidigt är det inte möjligt att helt fastställa en konstant definition kring mobilitets- och vardagslivsdiskursen i kommunen. Detta beror på att perspektiv, åsikter och uppfattningar är i ständig förändring och så även diskurser. Därför är syftet med uppsatsen att kartlägga denna diskursiva kamp. / Since the start of Sverigeförhandlingen in 2014, the discussion about infrastructure investments in Sweden has been characterized by a high-speed railway with the purpose of connecting the country's three major cities. Sverigeförhandlingens final report (SOU 2017: 107) concludes that the time aspect has been a leading factor in potential rail routes, where a limited number of stops has been highlighted as the best solution to save time. As a result, the majority of Swedish municipalities will end up without a direct connection to the high-speed railway. Previous research has presented movement and mobility as a central part of people's everyday lives, to be able to take us to work, meet family and friends, and so on. The link between mobility and everyday life is interesting as previous research has traditionally looked at economic aspects, spatial justice, and climate issues regarding high-speed trains. The impact of high-speed trains on everyday life and how cities without a direct connection to the trains are affected are less explored. Thus, this thesis aims to fill this identified knowledge gap regarding the everyday life perspective in connection to the planning of high-speed railways. The thesis intends to investigate how planners and politicians view everyday life and how the discourse is structured. Within a social constructivist framework and with a discourse theoretical approach, the discourse on everyday life among planners and politicians in Ljungby is analyzed from a mobility perspective. The empirical study consists of interviews and planning documents. During the analysis, it appears that the discourse can be perceived as scattered, where several smaller and in-depth discourses constitute the discourse of mobility and everyday life in Ljungby. Broadly speaking, it revolves around the concepts of public transport, mobility, and infrastructure. Various technological enablers such as the car, the E4, or the high-speed railway have a major impact on everyday life in Ljungby, given the municipality's challenges with public transport and geographical conditions. At the same time, it is not possible to fully establish a constant definition of the discourse of mobility and everyday life in the municipality because perspectives, opinions, and perceptions are constantly changing and so are discourses. Therefore, the purpose of the thesis is to map out this discursive struggle.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-53768 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Karlsson, Joel, Klasson, Eric |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds