Bakgrund: Dagens samhälle är till stor del konstruerad efter den information vi konstant blir matade med genom en mängd olika kanaler. De som kan ta del av all information bildar normen högst upp i samhällets hierarki. Det är vanligt med fördomar och myter om personer med hörselnedsättningar vilket leder till att individer ofta känner sig stigmatiserade i samhället. Personer med hörselnedsättning kan få en lägre social ställning och hamna i samhällets periferi. En viktig källa för information är dagstidningar såsom Dagens Nyheter. Dagens Nyheter når ut till en stor del av befolkningen och anses vara en bidragande del i hur diskurserna i samhället formas och hur till exempel personer med hörselnedsättning porträtteras. Tidigare forskning från USA och Australien om hur personer med hörselnedsättning porträtteras visar på övervägande negativt laddade diskurser. Vi har inte hittat någon svensk diskursanalytisk forskning som fokuserar på begrepp kring hörselskada. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur begreppet hörselskada har porträtterats genom att undersöka den underliggande diskursen i Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, under tre decennier. Vi var intresserade av att se vilka diskurser som framträdde i artiklarna och ifall dessa diskurser förändrades över tid. Metod: En kritisk diskursanalys genomfördes, där det empiriska underlaget för studien var Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Sökordet som användes för att hitta de relevanta artiklar som utgjorde korpus för studien var hörselskad*. De slumpmässigt utvalda artiklarna spridda över tre decennier var tjugo till antalet och fördelade så att det var fem artiklar från respektive decennium. En djupgående analys gjordes av fynden som hittades i artiklarna med hjälp av den tredimensionella metoden och de för metoden adekvata verktyg. Resultat: Studien visar fem framträdande etiketter (teman): ”begreppsbenämning”, ”förminskande och diskriminerande uttryck”, (”o)kunskap”, ”andrafiering” samt ”positiv framtoning”. Etiketterna bestod av kategorier innehållande samtliga fynd som gjorts i studien. Av de fem etiketterna bestod fyra av negativt laddade diskurser och endast en etikett bestod av positiva vinklingar till begreppet hörselskada. Under decennierna som undersöktes fann vi att det skett en positiv förändring mot en mer jämställd och respektfull återgivning av begreppet hörselskada. Under de två senaste decennierna hittades också flest positiva vinklar av texterna; begreppet hörselskada och personer med hörselnedsättning presenterades rättvist och intervjuartiklarna hade fokus på personen som helhet inte bara som en person med funktionsnedsättning. / Background: The society today is largely constructed around the information we are constantly gaining through a variety of channels. Those who can access all types of information constitute the norm at the top of the society's hierarchy. People with hearing loss have a lower position and can easily end up in the periphery. Prejudices and myths commonly arise around people with hearing impairments, which result in individuals feeling stigmatized in the society. An important source of information is daily newspapers such as Dagens Nyheter. Dagens Nyheter reaches a large part of the Swedish population and is considered to be a contributing part of how discourses in society are shaped. Previous research, mainly from the USA and Australia, about how people with hearing loss are portrayed in the media reveal predominantly negatively charged discourses. No similar study from Sweden has been identified. Aim: We wanted to investigate how the concept hearing loss was portrayed, by investigating the underlying discourse, in Dagens Nyheter, over three decades. The intent was to discover which discourses that appeared, and if these discourses changed over time. Methods: A critical discourse analysis was carried out based on empirical material from Sweden's largest daily newspaper, Dagens Nyheter. The search term used to find the relevant articles, that formed the corpus of the study, was hearing loss*. We randomly selected 20 articles spread over 30 years - 5 articles from each decade. An in-depth analysis was made by applying the three-dimensional method and by using the appropriate tools. Results: The study resulted in five prominent labels (themes): choice of term, diminishing and discriminatory expression, (lack of) knowledge, othering and positive angle. The labels consisted of categories containing all findings made from the corpus for the study. Four out of five labels consisted of negatively charged discourses and only one label contained positive angles in the way the concept hearing loss was portrayed. During the decades that were investigated, we found that there was a positive change towards a more equal and respectful representation of the concept hearing loss. In the last two decades, most positive angles were found. During these periods, the concept hearing loss and people with hearing loss were presented fairly and the interview articles focused on the person as a whole and not as just a person with a disability.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-106042 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Essén, Jessica, Kjellberg, Maria |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds