Studien är en undersökning av personalens upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn. För att kunna genomföra undersökningen har individer som idag arbetar eller har arbetat på HVB-hem intervjuats.Studien har använts sig av två olika teorier, den ena är Antonovsky (2005) i form av KASAM och den andra av Lazarus (1999) i form av Coping för att kunna analysera empirin, det vill säga intervjuerna.För att kunna genomföra undersökningen och för att det ska vara tillförlitligt har kvalitativ forskningsintervju tillämpats. De intervjupersoner som intervjuas har eller har haft erfarenhet av att arbeta med ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan med psykisk ohälsa. Totalt har fem intervjupersoner intervjuats.Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner har haft erfarenhet av ensamkommande flyktingbarn med psykisk ohälsa. Deras psykiska ohälsa har uttryckt sig på olika sätt, det kan vara i form av olika känslor i form av aggression, isolering, gråt samt distansering från HVB-personalen. Resultatet visar även att HVB-personalen upplever att de ställs inför dagliga utmaningar eftersom de ensamkommande flyktingbarnen inte delar med sig om sina känslor och stänger in sig istället för att dela med sig sina känslor med personalen. I och med de distanserar sig och isolerar sig från personalen finns andra stöd som de ensamkommande flyktingbarnen kan få, bland annat hjälp från BUP.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-61049 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nosrat Noor, Bida Ibrahim |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för globala politiska studier (GPS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds