Sammanfattning Bakgrund: Malnutrition är ett vanligt problem hos äldre. Risken ökar vid hög ålder, sjukdom och andra faktorer som bidrar till undernäring. För att minska riskerna och förbättra hälsan hos äldre personer, krävs det att sjuksköterskan har förmågan att kunna identifiera, planera, och ha kunskap om nutrition samt om olika förebyggande åtgärder vid malnutrition. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete vid malnutrition hos äldre.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes och baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Cinahl och PubMed med fulltext. Tolkningen av innehållsanalysen utifrån Graneheim och Lundmans användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna.Resultat: Resultatet visade olika faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete vid förebyggande åtgärder och behandling av malnutrition hos äldre person. Innehållsanalysen ledde fram till fem olika kategorier. Kategorierna blev Brist på kunskap om nutrition, Tid och personal brist, Attityder till nutritions relaterade problem, Avsaknad av samarbete i ett vårdteam och Planering av måltidsmiljö saknas.Slutsats: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete vid malnutrition kan ge bättre förståelse om näringsvård. Ökad kunskap ger även möjligheter för sjuksköterskor att kunna planera och utföra omvårdnadsarbetet gällande näringsvård.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida yogautövarna anser att yoga är en religiös utövning. Det är en kvalitativ studie där både yogainstruktörer och yogautövare har blivit intervjuade. Sex personer har blivit intervjuade och intervjuerna har transkriberats och analyserats. Resultatet av studien blev att ingen av informanterna ansåg att yoga var helt och hållet en religiös utövning. Däremot så var de väl medvetna om att yoga återfinns både inom buddhistiska och hinduiska traditioner. Religion var något som informanterna hade svårt att ta till sig i sin yogautövning, dock så ansåg de att yogan är andlig. Slutdiskussionen tar sin utgångspunkt i vad som menas med religion och andlighet. Det finns även en didaktisk syn på det hela där det diskuteras kring hur man som lärare ska bemöta exempelvis föräldrar som anser att yoga i skolan bör förbjudas

Syftet med denna studie är att undersöka förekommande erfarenheter som finnas på den lokala nivån kring arbetet med elever som kommer från förberedelseklasser till den ”vanliga klassen”. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur läggs arbetet upp kring måluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lärare finns? Studien bygger på totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lärare på fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att både skolledare och lärare är medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen. Viktiga resurser som finns på de olika skolorna är engagerade lärare, undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning. I hur stor utsträckning eleverna erbjuds svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledning och hur stor kommunikationen och samarbetet är mellan dessa lärare och ämneslärarna skiljer sig dock mellan skolorna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas. En av slutsatserna som formulerats är att detta undervisningsmönster inte medför en fullständigt individualiserad undervisning, vilket är ett faktum respondenterna är helt medvetna om.

Bakgrund. Fotboll är världens största idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns olika psykologiska faktorer hos skadade fotbollsspelare som återgår till idrott jämfört med dem som slutar spela efter en allvarlig skada. Metod. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta fotbollsspelare, fyra killar och fyra tjejer, intervjuades individuellt. Materialet analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat. Informanterna redogjorde för olika psykologiska aspekter som påverkat dem både positivt och negativt under rehabiliteringsperioden. Personliga faktorer var skadereaktion, motivation och rädsla. Situationsfaktorer handlade om tränarens, lagets, familjens och sjukgymnastens inflytande. Konklusion. Flera psykologiska faktorer påverkar en fotbollsspelare vid rehabilitering efter en allvarlig skada. Dock skiljde sig inte dessa faktorer mellan de som idag är aktiva jämfört med dem som har slutat. Det som framkom i denna studie var att stödet från laget och tränare är något som ofta saknas i en fotbollsspelares rehabilitering.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner. Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper.

Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West & Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.

Bakgrund: Suicid är idag ett stort samhälls- och folkhälsoproblem och den största dödsorsaken hos människor i åldern 15–29 år. Sjuksköterskan behöver inneha en stor kompetens för att bemöta suicidala patienter. Sjuksköterskan ska kunna stödja och ha en förståelse för patienten. Varningstecken och signaler som kan leda till ett suicidförsök samt egna känslor som kan uppkomma i mötet ska uppmärksammas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av det vårdande mötet med suicidala patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans upplevelser sammanställdes i tre kategorier med åtta underkategorier. De kategorier som framkom var; Känslosamma utmaningar, växa i sin yrkesroll och behov av kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskan upplever sig oförberedd inför mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan bör ha god kompetens inom området, men de brister som finns leder till ett lidande för sjuksköterskan.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där stämningsläget varierar mellan depression och mani. En procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Kunskapen om sjukdomen är låg i förhållande till hur vanlig den är, vilket gör att personer med bipolär sjukdom ofta känner sig stigmatiserade. Då stämningsläget varierar har de svårt att sköta vardagen och hantera livet och då blir närstående ett viktigt stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalysmetod med ett manifest tillvägagångssätt av självbiografier. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier med tillhörande underkategorier; att förlora kontrollen, att hitta balans i livet och världen omkring. Resultatet visar att leva med bipolär sjukdom inte bara innebar att acceptera en kronisk sjukdom med livslång behandling, vägen dit var ofta lång och krokig. Det var viktigt att få förståelse och stöd både hos närstående men även inom sjukvården. Slutsats: Det är viktigt att se personer med bipolär sjukdom utifrån deras livsvärld för att öka förståelsen i samhället och på så vis kan personernas välbefinnande öka. Hälso- och sjukvården har en viktig roll för att främja deras hälsa och ge dem verktyg för att hitta balans i livet.