No description available.

No description available.

ABSTRACT Syftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm. För att få svar på de frågeställningar studien bygger på har fyra fokusgruppintervjuer, med homogena deltagare, genomförts. De teorier som främst fungerar som utgångspunkt för studien är Ulrich Becks risksamhällsteori, och Gunilla Jarlbros teorier om en subjektiv riskperception. Författarna har även valt att se mediernas roll som en social konstruktion, därmed även synen på en riskkultur där risker ses som sociala konstruktioner som finns i medborgarnas tankar, samt också i mediernas larmrapporter.   Resultaten från de fokusgruppintervjuer som genomfördes visar att deltagarna uppger att de inte påverkas i sin vardag av kvällstidningarnas hälsolarm, utan anser dem vara alltför överdrivna och dramatiserande. Samtliga fokusgrupper uttrycker en negativitet gentemot löpsedlarna. Ord som kom till uttryck under intervjuerna var exempelvis skrämsel, oro, överdrivenhet, dramatisering, lurendrejeri, negativitet, ekonomisk vinst och nyhetstorka.   Nyckelord: Hälsolarm, löpsedlar, risk, kvällstidningar, kvalitativ studie, fokusgruppintervju

Kerstin Finnström och Birgitta Gittis Grann Wressel: Hur kommunikation mellan lärare och elever kan gå till i särskolan - En observationsstudie av undervisningssituationer i särskolan. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur kommunikation mellan lärare och elev kan gå till i undervisningssituationer på två olika särskolor. Fokus låg på att se: Hur sker kommunikation mellan lärare och elever under lektionerna? Vem tar initiativ eller inleder kommunikation? Sker återkoppling och i så fall hur? Fanns det inslag av äkta dialog i lektionerna? För att ta reda på hur det kunde kommuniceras mellan lärare och elev under en lektion på särskolan, valde vi en kvalitativ metod med deltagande observation och intervjuer som ansats. Vi valde Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med kunskapssynen att lärande sker genom kommunikation och socialt samspel som teori för vårt arbete och vi har använt oss av filosofen Bubers tolkning av begreppet äkta dialog. Resultatet visade att kommunikationen såg olika ut under lektionens gång. Vem som tog initiativ till eller inledde kommunikationen varierade, ibland inledde läraren ibland någon elev. Återkoppling från lärare till elev skedde ofta i form av direktiv eller tillsägelse. Endast vid lektionens avslutningsfas förekom inslag av äkta dialog.

No description available.

Svensk äldreomsorg tycks stå inför problem då den svenska befolkningen blir äldre och fler behöver äldrevård, samt ser man en minskning av antalet chefer och att det har blivit en oattraktiv arbetsplats. Tidigare forskning visar att tillit till chefen har positiva effekter i organisationen och personalens välbefinnande. Författarna vill undersöka huruvida det förekommer likheter och skillnader i hur personal och chefer tänker kring begreppet " tillit till chefen". Författarna har inte funnit några studier gällande angående tillit till chef utförda i svensk äldrevård. Studien är av kvalitativ metod i kombination med en hermeneutisk tolkning. Resultaten visar att både personal och chefer anser att lyhördhet samt chefens tillgänglighet är viktiga faktorer för tillit till chefer. Samtliga chefer anser att tillit byggs upp tillsammans av alla parter på arbetsplatsen. Vissa ur personalen anser att det är av stor vikt att chefen arbetat som vårdare inom äldrevården för att kunna förstå den problematik som finns i arbetet. Personalen tycker tillit till chefen är en tidskrävande process. Författarna har dragit slutsatsen att detta forskningsområde innebär viss tvetydighet då tillit som begrepp är en social konstruktion och har olika innebörd för olika personer.

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrätter för att möta efterfrågan på marknaden. Bostadsbristen grundas i en för låg hyresrättsproduktion med höga kostnader och en ständig befolkningstillväxt. Bristen leder till att människor behöver ta både andra- och tredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. Många människor är på grund av olika sociala och ekonomiska förutsättningar hindrade från att äga sin fastighet och alternativet är att bo i hyresrätt. 135 Svenska kommuner uppger idag att det finns brist på bostäder i deras områden och det är en ökning sedan 1990-talet. Det kommer att behövas 50 000 nya lägenheter i 16 år framåt för att få bukt med bristen på bostäder. Bristen på hyresrätter är främst centraliserad i städer med högskolor, universitet och en av orsakerna är expanderingen av studieplatser. Målet med uppsatsen är att klargöra en planerad produktion ur ekonomiska och sociala aspekter samt hur investerarna väljer att acceptera eller förkasta ett projekt. Fyra faktorer behandlas: produktionskostnader, hyresregleringar, vinst i hyresrättsproduktion och investeringsrisk. Problemformulering: Hur resonerar privata och kommunala bolag kring investeringsbesluten vid nyproduktion av hyresrätter? Syfte: Syftet är att undersöka privata och kommunala bolags resonemang kring nyproduktion av hyresrätter och olika investeringsbeslut som framkommer under processens gång, samt framhäva den skillnad som finns mellan privata och kommunala bolag och hur investerare fattar beslut kring produktion eller inte. Metod: I uppsatsen har vi utgått från en deduktiv metod med en kvalitativ ansats. Vi har använt sekundärdata till teorikapitlet och primärdata till empirin. Primärdata samlades in genom öppna, personliga intervjuer med företagen Derome, HFAB samt Varbergs Bostad. Slutsats: De tre bolagen har i grunden lika resonemang och tankar då de agerar på samma marknad. Skillnaderna är att Derome är privatägt och det influerar deras åsikter på ett annat sätt än de två kommunala bolagen, som har ett socialt ansvar. Bolagen påverkas i stora drag på samma sätt av produktionskostnaderna förutom skillnaden i markanskaffning hos de privata och kommunala bolagen. En reformering av hyreslagstiftningen hade genererat ett snabbare kassaflöde för investerarna och produktion av hyresrätter hade kunnat öka. Vinstberäkning är ett individuellt val från företag till företag men lönsamheten styr företagen till att hellre producera bostadsrätter på grund av att det genererar snabbare kassaflöden. Dock är det stor skillnad mellan bolagsformen då kommunala bolag har ett socialt ansvar att producera hyresrätter vilket inte privata bolag har. Risk beror på var i länet företagen befinner sig samt om det är kommunalt- eller privatägt. En annan skillnad är riskprocedurens storlek som grundas i hur stor marginal för misstag som företagen har.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel.   Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten. Vi valde att använda oss av målgruppen gravida kvinnor som väntar sitt första barn då tidigare studier visat att föräldrar tenderar att i större utsträckning köpa miljöcertifierade produkter än innan de blev föräldrar. Vi ville se om denna förändring sker redan när kvinnan är gravid. Vi har inte kunnat se något ökat intresse för eller konsumtion av miljöcertifierade livsmedel hos respondenterna jämfört med innan graviditeten. Av faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet var kunskap den enskilt största faktorn som påverkade val av miljöcertifierade livsmedel då de respondenter som hade mest kunskap inhandlade desto mer miljöcertifierade varor än de som saknade kunskap. Eftersom samtliga respondenter ansåg att mer information och kunskap skulle göra att de köpte mer miljöcertifierade varor stärker det vår slutsats att kunskap är den faktorn som har störst påverkan på respondenterna.    För våra respondenter var tillgänglighet inte ett problem då samtliga handlade på stormarknader där det generellt sett är bra utbud av miljöcertifierade varor. De respondenter som uppgav tillgänglighet som en anledning till att inte köpa miljöcertifierat valde ändå inte miljöcertifierade varor när tillfälle gavs vilket gör att vi tolkar tillgänglighet som en liten påverkansfaktor. Inte heller pris bedömer vi vara en viktig påverkansfaktor. Visserligen fanns det respondenter som uppgav pris som avgörande faktor men det var även dessa som hade låg kunskap och som trodde att mer kunskap skulle få dem att köpa mer miljöcertifierade livsmedel. Detta stärker ytterligare vår slutsats att kunskap är den största påverkansfaktorn. Slutligen kan vi konstatera att större delen av våra respondenter inte uppfyller den gröna köpbeslutsprocessen eftersom det fanns hinder på vägen som påverkade respondenten i dennes beslut.

I detta examensarbete har syftet varit att beskriva gymnasielärarnas uppfattning av begreppen profession och professionalitet som en del i yrkesverksamheten. För att kunna uppnå detta syfte har fem gymnasielärare intervjuats. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär. Gymnasielärarnas svar har sedan jämförts med den forskning som finns i ämnet. Resultaten visar att dessa gymnasielärare har en god koll på vad begreppen profession och professionalitet innebär, men då enbart i vardagligt tal. Resultaten visar också att lärare förstår vad det innebär att arbeta som professionell lärare. Dock beskriver gymnasielärarna att det finns många hinder i yrkesutövningen och att detta resulterar i att man ute i skolan gör så gott man kan med de resurser som finns. Lärarna var inte heller uttryckligen medvetna om professionaliseringsprocesser i professionen, men talade om dem i andra ordalag. Slutsatsen är att läraryrket idag endast är ett semiprofessionellt yrke där begreppen professionalitet och professionalism kan ses vara något motsägelsefullt.

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varit att undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internet och om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. För analysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera av föräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet. Flera beskrev Internet som okontrollerbart och upplevde en känsla av maktlöshet och att det var svårt att hänga med i utvecklingen som sker på Internet. Nätmobbning beskrevs som något som var enkelt genom att det går att vara anonym. Verktyg som föräldrarna upplevde sig behöva var mer information om nätmobbning och vad som finns på Internet för att få en bättre förståelse om ungas vardag på nätet