Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.

Är fika på jobbet nyckeln till god service? Denna fråga ställde vi oss och valde att titta närmare på hur servicekultur och belöningssystem hör ihop. Servicekultur har visat sig vara ett långsiktigt konkurrensmedel bland både produkt- och tjänsteföretag, och belöningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de används på fel sätt. Vi har valt att utföra en fallstudie på två försäkringsbolags lokala kontor i Umeå. Detta eftersom det ena företaget använder sig av individuell prestationsbaserad belöning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra företaget inte uttalat använder sig av belöning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur. Vi vill se om detta stämmer och frågar oss i samma veva om det är belöningssystemet som kan på- verka servicekulturen – eller är det tvärt om? Vi har därför valt problemformuleringen ”Hur påverkar eller påverkas servicekultur av belöningssystem?” och syftar att titta på om de två företag vi studerat är servicekulturer över huvud taget genom att utgå från en välkänd organisationskulturforskares tre nivåer av kultur; artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Vi ämnar även studera vilka problem och möjligheter som finns med belöningssystem i servicekulturer. Detta har vi gjort genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer på de två försäkringsbo- lagen, som vi sedan sammanställt och analyserat utifrån vårt teoretiska ramverk innehål- lande teorier om just servicekultur och belöningssystem. När det kommer till belönings- system har vi främst tittat på finansiella, icke-finansiella, individuella samt team- baserade belöningar för att se hur dessa kan påverka kulturen, eller vice versa. Det vi kommit fram till efter vår studie är till att börja med att det är svårt att studera företagskultur då den är väldigt kontextberoende och komplex. Vi har dock sett att det ena företaget är en renodlad servicekultur, men att det andra företaget inte lika säkert är det i och med att det råder en hög stressnivå på det lokala kontoret vilket påverkar med- arbetarna och därmed riskerar att även påverka servicen. Problem som vi funnit med belöningssystem i servicekulturer är att om fel beteende belönas riskerar organisationen att skrämma bort medarbetarnas inneboende känsla för service. Det har dock visat sig vanligt att detta händer då företag har svårare att mäta, och därmed belöna, service än ”hårda” värden. Möjligheter med belöningssystem finns i att belöna individen i kombi- nation med teamet, och hela tiden uppmuntra förstklassig service.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad. I beskrivningen av processen kring ett bestämt förändringsarbete på en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som använts är ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förändringsarbete. Studien belyser också vad som kan påverka en process utifrån de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik. I resultatet redovisas även viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrån vad som framkommit i studien såsom tid, förväntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi.

Familjehemsvården är i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svårigheter än andra elever att klara av skolgången med godkända betyg i årskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars tankar kring skolgången för familjehemsplacerade barn. Fyra familjehemsföräldrar utvaldes genom strategiskt urval. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsföräldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsföräldrar tar sin roll på stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet når kunskapsmålen och slutför en gymnasieutbildning. De har en positiv inställning till de placerade barnens möjligheter att klara skolgången. Dessa familjehemsföräldrar menar att de placerade barnens skolförmåga inte är sämre än andra elever, men att det kan krävas mer tid och kraft för att hämta ikapp förlorad skoltid. Studien visar samstämmighet kring familjehemmens tankar om de placerades möjligheter att klara skolan, och ger en bild av att dessa familjehem har en positiv förväntan om att placerade barn kan klara av en fullgod skolgång med slutbetyg i gymnasiet.

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nämns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur påverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med läraren under skoltid. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom syftet är att få en fördjupad kunskap om informanternas syn på sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets inträde i skolan är knapp vilket har föranlett denna undersökning. Det som har framkommit i undersökningens resultat är faktorer som påverkar hur fritidspedagoger utvecklat och fortfarande utvecklar sin yrkesidentitet i samarbete med lärare och skolans övriga personal i skolan.

There are several treatment methods that are used by physiotherapists to treat migraine and tension type-headache (TTH). The effects of these methods have been evaluated in previous studies. However, there are few studies evaluating headache patients own perception of the treatment. The purpose of this study was both to examine the patient’s perception of the physiotherapy headache treatment and to examine if the treatment had effect on their quality of life. The study had a qualitative, descriptive design. Five patients with migraine and/or TTH who had their physiotherapy treatment at the Department of Physiotherapy, Division of neuroscience, Uppsala university hospital were interviewed about their perceptions. An interviewguide was composed and the interviews were recorded, transcribed and analyzed according to a qualitative content analysis by the authors. The informants perceived the collaboration between physiotherapist and patient as important. The informants stated that they preferred to perform some of the activities individually instead of in a group. The general quality of life among the informants increased from the start of the treatment to after the treatment. The informants perceived that they had lowered their own level of stress and demands and that they had become more accepting towards themselves and their headache. There would be of further interest to make a larger study to examine the interaction between physiotherapist and patient in the treatment session, and to examine the treatment result in individual versus group treatment.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom. Sjuksköterskans kunskap om ämnet är viktigt för att kunna upptäcka en kvinnomisshandel. Syftet med denna studie var att beskriva misshandlade kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva i en misshandelsrelation och hur detta kan användas i sjukvården för att förbättra kunskapen och bemötandet av misshandlade kvinnor. Metoden som används för att besvara syftet är en kvalitativ analys av fyra autobiografier, analysen indelas i fyra kategorier som blir underlag för resultatet. I resultatet beskrivs kvinnornas negativa erfarenheter av hån, förnedring och rädsla. Trots dessa negativa erfarenheter känner kvinnorna hopp om en ljusare och kärleksfullare framtid med männen. Kvinnornas erfarenheter av sjukvården är både positiv och negativ. Det kvinnorna anser som positivt är att bli bemötta med respekt och bli trodda av vårdpersonalen. Studiens slutsats är att ökad kunskap hos vårdpersonal om kvinnornas erfarenheter leder till mindre lidande hos kvinnorna på grund av ett bättre bemötande och ökad förståelse hos vårdpersonalen.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Studiens resultat utgjordes av två kategorier, vilka belyste kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: Att leva i en förändrad tillvaro och Kampen till ett meningsfullt liv. Resultatet visade att kvinnor upplevde starka känslor, samt förändringar i livet och kroppen efter hjärtinfarkten. Det framkom även brist på information och stöd från sjukvården. Slutsatser: Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnor ett lidande som relaterades till en otrygg vardag, en opålitlig kropp samt sjukvårdens bristande information och stöd. Därmed är det viktigt att allmänsjuksköterskan förstår de känslor som kvinnor erfar för att kunna ge ett fullgott stöd.

<p>Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet.</p><p>Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.</p>

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och begreppet autismspektrumstörning innefattar flera diagnoser som autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism. Föräldrar kan ofta missförstå beteenden som är karaktäristiska för AST och detta kan utveckla känslor av misslyckande samt hopplöshet inför barnets framtid. Dessutom kan det vara svårt för föräldrar att anpassa sig efter nya rutiner och ta hänsyn till barnets beteenden. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bedöma familjens situation och se deras behov av hjälp och stöd. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn med AST. Metod: Litteraturstudien bestod av nio kvalitativa artiklar som valts ut från databaserna PubMed, Scopus och Cinahl. Artiklarna granskades och analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre kategorier: ”Känna sig avskärmad från samhället”, ”Stora utmaningar som förälder” samt ”Familjen påverkas av AST”. Konklusion: Den bristande förståelsen för AST samt det bristande stödet kan vara en förklaring till att många föräldrar upplever känslor av depression, ångest och stress. Sjuksköterskan har en viktig roll i att vara närvarande och ge relevant stöd samt att uppmuntra föräldrarna för att de ska kunna växa i sitt föräldraskap. / Background: Autismspectrumdisorder (ASD) represents a neuropsychiatric disability and the concept of autism spectrum disorder includes several diagnoses such as autistic syndrome, asperger syndrome and atypical autism. Parents often misunderstand behaviors that are characteristic of ASD and this may develop feelings of failure and hopelessness about the future of the child. In addition, the difficulty for parents is to adapt to new routines and take into account the child's behavior. The nurse has an important role in assessing the situation of the family and see their need for help and support. Aim: The aim of this study was to illuminate parent’s experiences of living with children with ASD. Method: A literature study of nine qualitative articles from the databases PubMed, Scopus and Cinahl. The articles were reviewed and analysed with inspiration of a qualitative content analysis. Results: The results were resulted in three categories: “Feeling foreclosed from society”, “Major challenges as a parent” and “Family affects by AST”. Conclusions: The lack of understanding of AST as well as the lack of support can be one reason that many parents experience depression, anxiety and stress. The nurse has an important role to be present and provide relevant support and encourage parents to enable them to grow in their parenting.