Syftet med studien var att bidra med kunskap om på vilka sätt konflikter och konflikthantering kan leda till lärande och utveckling för de äldre barnen i förskolan. I den kvalitativa studien presenterades barnskötares och förskollärares syn på konflikter och konflikthantering utifrån semistrukturerade intervjuer som genomfördes med 10 pedagoger för att lyfta fram och synliggöra deras förhållningssätt och tankar. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv för att få en förståelse för hur pedagoger i samspel och kommunikation med barn hanterar konflikter som uppstår i barnens fria lek. Resultatet visade att samtliga pedagoger tycker det är viktigt att vara nära barnens lek för att vara observanta och kunna upptäcka uppstående konflikter. Vidare visade resultatet att pedagogerna medlar i barnens konflikter genom kommunikation och samtal. Denna kommunikation möjliggör för barnen att uttrycka sig, lyssna in varandra och ta del av andras perspektiv. Resultatet visade också hur förskollärare arbetar förebyggande genom olika forum skapade för att hantera, bearbeta och samtala om konflikter. Ett ytterligare resultat var att barnskötare och förskollärare skiljer sig åt angående hur de beskriver sin syn på konflikter. Förskollärarna beskriver konflikter som utvecklande och lärande medan barnskötarna beskriver konflikter som en del av vardagen och hur dessa konflikter hanteras med barngruppen. En slutsats som drogs är att när pedagoger i förskolan ser barns konflikter som lärorika och utvecklande kan det ge barn en möjlighet att tillskansa sig kunskaper om konflikthantering.

Studien tar avstamp i den moderna barndomsforskningen och det spänningsfält som innebär att såväl som att förskolan som institution är en plats där barnen skall fostras till demokratiska medborgare, skall barnet betraktas som kompetent med rätt till att bidra till sin egen barndom. Syftet med studien är att, genom ett maktperspektiv, undersöka barns möjligheter till att påverka i förskolans pedagogiska verksamhet. Detta gör vi genom att titta på samlingen som specifik situation. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur skapas en struktur och ett innehåll vid samlingen? Hur ser interaktionen mellan barn och pedagoger ut under samlingen? Hur utmanas och förändras samlingen, dess struktur och innehåll, i denna interaktion? Vi har genomfört en kvalitativ studie på en förskola, i vilken observationer samt intervjuer är metoder som använts i insamlandet av empiriskt material. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på inspiration av Michel Foucaults förståelser av att makt enbart kan existera som en aktivitet. Studiens empiriska material har analyserats utifrån tre maktbegrepp, vilka ingår i Foucaults teorier om makt: den disciplinära makten, den pastorala makten och motstånd. Studiens resultat visar att barnen i de observerade samlingarna har få möjligheter att påverka samlingens strukturer gällande tids- och rumsaspekt och det innehåll som pedagogen initierat. Trots det är inte barnen passiva i samlingen, utan är med och indirekt påverkar strukturerna. I synnerhet är det samtal som sker i interaktionen mellan barnen och pedagogerna, vilka barnen till viss del kan påverka, men inom ramen för vad pedagogen tillåter. Det framgår även att när pedagogen har ett bestämt innehåll att delge barnen, begränsas möjligheterna för barnen att komma till tals. Medan de ges fler möjligheter att delta i samtal när pedagogerna inte har ett lika bestämt innehåll. Slutligen har barnen fler möjligheter till att påverka samlingens innehåll till skillnad från deras möjligheter till att påverka samlingens strukturer, vilka är få.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn. I denna undersökning har vi utgått från Lev Vygotskijs tankar om leken och som är betydelsefull för barns utveckling. Till vår hjälp har det även använts tidigare forskning som berört vårt forskningsområde. Vår studie har visat att pedagogerna anser att leken är av stor betydelse för barns utveckling och att leken fyller många funktioner hos barnen. Vi har också kommit fram till att det kan förekomma olika problem när det gäller att använda sig av leken i undervisningen. Det kan bland annat handla om att alla pedagoger inte delar samma åsikt om lekens betydelse i undervisningen. Det är vanligt att pedagogerna arbetar i arbetslag där det inte är nödvändigt att alla delar samma åsikter om lekens betydelse i undervisningen.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla enpositiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att defokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inremotivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtligatränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation. Inom barnidrotten poängterar samtliga tränare att det är viktigt för motivationen att alla får vara med, och att fokus skall vara på lek och skoj. Iövrigt är trygghet och uppmuntran faktorer som framförs som viktiga. Även att arbeta mot en gemensam kultur och gruppkänsla anses som betydelsefulla faktorer för motivation.

I början av 1900-talet ansågs radium vara ett försäljningsargument för olika hushållsartiklar. Föreliggande studies syfte var att undersöka hur förhållandet till radium i hushållsnära varor såg ut i Sverige under tidsperioden 1900–1930. Syftet var även att undersöka vilka argument, om helbrägdagörande och vetenskapliga, som gavs för att sälja dessa produkter. Ur detta syfte skapades följande frågeställningar. 1. Hur skildrades radiumets olika aspekter i artiklar och annonser? 2. Vilka psykologiska- och medicinska tillstånd beskrevs dessa produkter vara bra för? 3. Vilka anspråk på medicinsk och vetenskaplig kunskap legitimerade användandet av dessa produkter? 4. På vilket sätt framkom det i annonser och artiklar hälsorisker med användandet? Som källmaterial användes artiklar och annonser ur två dagstidningar. Utöver dessa användes ett antal artiklar skrivna av kemisten John Landin. Materialet tolkades ur media- och medicinhistorisk synvinkel. Med tematisk analys skapades fem huvudkategorier: medicinska, skönhets-, psykologiska, vetenskapliga och strukturella argument för att använda radioaktiva hushållsprodukter. Resultatet pekade på att produkterna legitimeras genom bland annat medicinsk och vetenskaplig expertis. Radiumets nyttoaspekter framhölls, då radiumet sades bota allehanda sjukdomar. Inga risker framhölls med användandet. Därefter diskuteras studiens resultat kopplat till ställda frågeställningar och tidigare forskning samt samtidsrelevans. Slutligen diskuteras undersökningens styrkor och svagheter. / At the beginning of the 20th century, radium was considered a selling point for various household items. The purpose of the present study was to investigate how the relationship to radium in household goods looked like in Sweden during the period 1900-1930. The purpose was also to investigate what arguments, about healing and scientific, were given to sell these products. For this purpose, the following questions were created. 1. How is radium described in articles and advertisements? 2. What psychological and medical conditions are these products described to be good for? 3. What claims to medical and scientific knowledge legitimized the use of these products? 4. In what way do advertisements and articles presented any health risks with their use? As source material, articles-, and advertisements from two daily newspapers were used. In addition, several articles written by the chemist John Landin were used. The material was interpreted from media and medical historical point of view. With thematic analysis, five main categories were created: medical, beauty, psychological, scientific, and structural arguments for using radioactive products. The results indicated that the products were legitimized through, among other things, medical and scientific expertise. The usefulness of radium was emphasized when radium was said to cure all kinds of diseases. No risks were emphasized with the use. Then the results of the study are discussed in connection with questions asked and previous research as well as contemporary relevance. Finally, the strengths and weaknesses of the survey are discussed.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den pedagogiska måltiden används som ett undervisningstillfälle om kost med barnen och hur pedagogerna belyser kostens betydelse för barnen under måltiden. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och videoinspelningar som primärt följde pedagogens roll vid den pedagogiska måltiden. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där språket framställs ha stor betydelse. Samspel mellan pedagog och barn är en central del för barnens utveckling och möjlighet till skapande av ny kunskap. Resultatet: Studien visar att deltagande pedagoger är samstämmiga om att den pedagogiska måltiden ska vara glädjefylld och skapa ett klimat där barn känner sig trygga och inkluderande. Men också vad den pedagogiska måltiden kan erbjuda för möjligheter till barns lärande för att belysa deras förståelse för vikten om kost och dess betydelse. Utvecklingen av barnens språkkunskaper visade sig ha en stor betydelse, då samtalen var en central del under måltidssituationerna. Samspelen bland barnen under måltiderna skapade nya kunskaper och erfarenheter med varandra. Resultaten redogör även pedagogernas uppfattning om vikten av en lugn och trygg miljö, där barnen ska få känna matro och träna på att bemästra olika artefakter, som en väg till att bli mer självständiga individer. TAKK-korten visade i resultatet ha en stor betydelse för att samtala både verbalt och icke-verbalt om kost, färger och artefakter. Slutligen visar resultaten hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utöka sina smakpreferenser genom att tillsammans prova maten på ett lustfyllt sätt. De benämner också vikten av att äta hälsosamma måltider, för att kroppen ska orka med att leka och utföra de aktiviteter som sker under dagen.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på sjukhusens vårdavdelningar kommer ofta i kontakt med palliativ vård och vård i livets slutskede. Sjuksköterskors perspektiv på hur det är att vårda palliativa patienter på en kurativ avdelning och de etiska dilemman de står inför, kan ge värdefulla insikter i hur vård i livets slutskede kan förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor upplevelse av etiska utmaningar vid palliativ vård på en vårdavdelning. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna gjordes med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier, vilka var: Att känna sig maktlös, Att patientens rättigheter inte respekteras, Att känna sig otillräcklig i sin yrkesroll, Att inte kunna ge patienten en värdig död, Att hamna i konfliktsituationer och Att uppleva skuld- och skamkänslor. Slutsats: Resultatet visar att etiska utmaningar som uppstår inom palliativ vård på vårdavdelningar ofta beror på bristande teamsamverkan och kommunikationsbrister inom teamet. Det visar även att sjuksköterskor har låg tro på sin kunskap samt kompetens. Sjuksköterskor behöver bryta hierarkier, motverka maktpositioner och stärka det interprofessionella samarbetet inom teamet. Sjuksköterskor har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden utförs på ett etiskt korrekt sätt. Det krävs att varje sjuksköterska vågar ta det ansvaret, samt vågar leda och stärka kollegor och varandra i det etiska arbetet. I framtida forskning vore det intressant att undersöka vad som krävs för att stärka sjuksköterskors självkänsla och ledarskap i mötet med etiska utmaningar.

Studien syftade till att undersöka barnfria kvinnors erfarenheter av barnfrihet utifrån det egna perspektivet, samt i förhållande till bemötande från omgivningen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och datamaterialet analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i åtta teman. Resultatet visade att barnfrihet beskrevs i termer av frihet och autonomi och samtidigt som ett utmanande livsval, särskilt i relation till omgivningen. Barnfriheten beskrevs också som ett alltmer accepterat livsval, särskilt hos den yngre generationen. Omgivningens bemötande upplevdes ofta som direkt och indirekt ifrågasättande. Även en förväntan om att bemötas på detta sätt beskrevs, vilket påverkade öppenheten gällande barnfriheten. Vidare skildrades upplevelser av att både bli stärkt i sitt val och i sin självkänsla samt upplevelser av ifrågasättande av sig själv, till följd av omgivningens bemötande. Resultatet visade att deltagarna använde såväl aktiva som passiva strategier för att hantera omgivningens bemötande. Val av strategi berodde till stor del på kontext och relationer i situationen.