Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier växte fram: Orsaker till stress, hantering av stressiga situationer samt utveckling och kunskap från stressiga situationer. Anestesisjuksköterskorna i studien beskrev både patientrelaterade situationer och icke patientrelaterad situation som orsak till stress. De nyutbildade anestesisjuksköterskorna använde både praktiska och mentala hanteringsstrategier. Gott samarbete bidrog till att kunna hantera situationen. Efter den stressiga situationen läste deltagarna på om liknande situationer samt reflekterade både själva och tillsammans med kollegor. De upplevde att de fick ökad kunskap genom erfarenheten av att vara med om en stressig situation. Slutsats: Nyutbildade anestesisjuksköterskors första tid i deras nya yrke kan underlättas genom ökad förståelse från erfarna anetsesisjuksöterskor, chefer och lärare. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, nyutbildad, stress, hanteringsstrategier, erfarenhet, kvalitativ studie, omvårdnad.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn är vanligt förekommande och orsakerna till sömnproblem kan variera. Sömnproblem kan ge konsekvenser för barnet men påverkar hela familjen. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig roll i arbetet för att stödja familjer med sömnproblem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med sömnproblem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare på hälsocentraler i norra Sverige genomfördes. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Att utgå från ett familjeperspektiv, Att rådgivningen är individuellt anpassad, Att stärka föräldrarna i sin roll, Att det sociala sammanhanget påverkar familjens behov, Att normer och förväntningar påverkar föräldrars syn på sömnproblem, Att ha behov av mer kunskap och samverkan. Barnhälsovårdssjuksköterskorna ansåg att upplevelsen av sömnproblem alltid utgick från familjens perspektiv. De påpekade att rådgivning till en familj med sömnproblem bör vara individuellt anpassad och en viktig del i arbetet består i att stödja föräldrarna. Flera saker påverkade hur familjer upplevde sömnproblem, såsom föräldrarnas relation, sociala sammanhanget samt normer och förväntningar kring sömnproblem. Konklusion: För att arbeta med sömnproblem inom barnhälsovården behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ha kunskap om sömnproblem hos barn samt ha samverkansmöjligheter för att tillgodose familjernas behov då sömnproblem anses vara komplext, samt ha ett familjeperspektiv och en förståelse för att det är många faktorer runt en familj som påverkar.

No description available.

Genom att studera individers upplevelse av lärande inom ett populärt lagspel online försöker denna uppsats att ge en ökad förståelse för vad som lärs in genom onlinespel och hur detta förs vidare till andra spelare genom Communities of practice's begreppsram. Detta i syfte att kunna använda sig av onlinelärande och överföringen av denna på ett bättre sätt inom onlinestudier och distansstudier. Underlaget har framkommit genom sex intervjuer i en kvalitativ forskningsanda. Uppsatsen använder sig av en induktiv ansats och meningskoncentrering för att sammanställa resultaten. Resultaten visar vikten av en lärandegrupp samt kommunikation för ett kunskapsutbyte med sina medspelare genom en gemensam chattgrupp. Denna kunskap genereras både genom praktiken och att delta i mer perifiera aktiviteter som att delta inom olika streams, forumdiskussioner samt genom chattgruppen. Resultaten visar även på hur överföringen av kunskap sker mellan olika erfarenhetsgrader. Slutsatsen är därför att kommunikation inom lärandegruppen är nödvändig för att inlärningen ska fungera optimalt trots ett fysiskt avstånd. Vilket visar relevansen av att fortsätta att studera lärandet online genom ett kvalitativt perspektiv för att kunna applicera kommande resultat inom förbättrad onlineutbildning.

Studier har visat att verbala hot upplevs som vanligare än fysiskt våld men att både hotoch våld påverkar den prehospitala omvårdnaden och är känsloladdat. Detta kan i sin turpåverka sjuksköterskornas säkerhetsmedvetande och deras bemötande av patienten.Majoriteten av personalen inom ambulanssjukvården har under sitt yrkesutövande på etteller annat sätt blivit utsatta för hot och eller våld. Denna studies syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av att vårda i en prehospital hotfull och våldsam miljö. Åttakvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma påambulansen i södra Sverige. Semistrukturerade intervjuer har skett med induktiv ansatsoch en manifest analys har utförts. Detta resulterade i fem kategorier relevanta för syftet;omvårdnaden blir ofullständig i en hotfull och våldsam situation, erfarenhet leder till ettökat säkerhetsmedvetande, hot och våld i en prehospital vårdsituation är känsloladdat,orsaker till hot och våld från patient och personer i omgivningen samt bemötandetpåverkar omvårdnaden. Konsekvenserna av hot och våld prehospitalt upplevdes vara attpatienten drabbades av en fördröjd eller ofullständig omvårdnad. Vi föreslårutbildningsinsatser riktade mot allmänheten för att få ge en ökad förståelse kring vadprehospital vård och triagering innebär. Vidare föreslår vi en bättre och likformigutbildning kring hot och våld nationellt inom den svenska ambulanssjukvården,flaggning av områden för ambulanspersonalens säkerhet samt mer resurser. Omallmänheten får en större förståelse för ambulanspersonalens arbete ochambulanspersonalen genom utbildning blir bättre på att hantera hotfulla och våldsammasituationer är förhoppningen att färre patienter drabbas av en fördröjd eller ofullständigomvårdnad.

Bakgrund: Sedan 1950-talet har sjuksköterskeutbildningen i Sverige varit öppen för båda könen, men män utgör fortfarande en minoritet bland studenterna. Av de antagna sjuksköterskestudenterna utgör män färre än 15 procent i Sverige. Trots att satsningar har gjorts för att öka jämställdheten på utbildningen, har andelen legat relativt konstant sedan början av 2000-talet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva manliga studenters upplevelser av att vara en minoritet vid en sjuksköterskeutbildning i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor med nio manliga studenter vid en sjuksköterskeutbildning. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen: de möts med förvåning, de möts som en oväntad överraskning från omgivningen, har andra förväntningar på sig att göra fysiskt tunga eller tekniska uppgifter, eller att vilja bli något annat än sjuksköterska egentligen och de får fördelar gentemot sina kvinnliga medstudenter då de får mer uppmärksamhet och syns då de sticker ut från mängden.Slutsats: De manliga sjuksköterskestudenterna blev annorlunda behandlade därför att de var män. Män som utbildar sig till sjuksköterska bryter mot samhällets förväntningar kring hur en sjuksköterska ska vara. Implikationer: Resultatet kan ligga till grund för fördjupade studier kring hur manliga studenter vid sjuksköterskeprogram upplever sin utbildning. / Background: Since the 1950's the nursing education in Sweden has been open to both sexes, but men are still a minority among the students in the nursing schools. Men still account for less than 15 percent of the students in the nursing programs in Sweden. Although efforts have been made to increase the proportion of men, the proportion has been relatively constant since the beginning of the 2000s. Aim: To describe how male nursing students experience being a minority at their education. Method: An empirical interview study with semistructured questions was conducted with nine male nursing students. A content analysis was conducted. Result: Three categories emerged from the analysis: they are meet with unexpected surprise from the people around them, others having expectations of them making physically heavy or technical tasks, or expectations that they want to become something else and gaining advantages over their female fellow students; they get more attention. Conclusion: Male nursing students considered themselves differently treated because they were men. Men who train themselves to become nurses are breaking society's expectations of how a nurse should be. Implications: The result may form the basis for further studies on how male students at the nursing program experience their education. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2018</p>

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.

I denna uppsats behandlar jag området informationssäkerhet som har sin grund i det IT- samhälle som vi lever i idag. För att studera objektet Linköpings universitet har jag använt mig av Oscarssons [Osc01] ISV-modell vars syfte är att öka förståelsen för hanteringen av informationssäkerhet i verksamheter samt informationssäkerhetens betydelse för olika verksamheter.Den teori som jag tar upp i denna uppsats behandlar olika aspekter på hur arbetet med informationssäkerhet kan och bör ske. Den tar även upp problematiken med hur man ska gå till väga för att ändra användarnas attityd gentemot informationssäkerhet.Det empiriska materialet till denna uppsats har jag hämtat in genom intervjuer utformade utifrån Oscarssons [Osc01] ISV-modell. Jag har studerat LIU-IT som är Linköpings universitets huvudsakliga leverantör av skyddsartefakter samt en av de större institutionerna. Det egna empiriska materialet har jag sedan kompletterat med sekundär data.De slutsatser som kunnat dras utifrån denna uppsats är att informationssäkerhetsnivån på LIU-IT skiljer sig markant från den studerade institutionen. LIU-IT och den institution som jag studerat är överens om att de primära hoten gentemot informationssäkerheten på Linköpings universitet utgörs av de egna användarna, virus samt hackers.När det gäller arbetet med informationssäkerhet så skiljer sig LIU-IT en del jämfört med den studerade institutionen. Till exempel genomför man riskanalyser med jämna mellanrum samt håller sig uppdaterade om de olika hot som florerar på Internet idag. Den institution som jag studerat arbetar inte aktivt med att utforma rutiner som skall följas vid arbetet med informationssäkerhet. Man förlitar sig på att användarna ska ta det största ansvaret och inte äventyra institutionens informationssäkerhet.Linköpings universitet decentraliserar även arbetet med informationssäkerhet vilketbidrar till att glappet mellan institutionen och LIU-IT ökar för varje dag som går. Jag anser att mycket av den problematik som finns runt hanteringen av informationssäkerhet skulle kunna lösas om man centraliserade arbetet med informationssäkerhet. Genom att centralisera arbetet med informationssäkerhet så skulle man sträva åt samma håll till skillnad mot vad som är fallet idag.

Bakgrund: Demenssjukdom är en progredierande och obotlig sjukdom som ger en kognitiv påverkan. I ett system där den ena individen påverkar den andra kommer en demenssjukdom inte bara förändra livet hos den som är sjuk, utan i stor utsträckning även de närstående. Närstående får ofta inta rollen som vårdare till sin partner men allt eftersom sjukdomen fortskrider kan omvårdnadsarbetet bli övermäktigt och beslut om flytt till särskilt boende kan behöva tas. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser när deras partner med demenssjukdom flyttar till särskilt boende. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar som hittades genom en systematisk sökning i omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna granskades via HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen följde Friberg (2017) trestegsmodell. Resultat: Upplevelsen förändrades över tid och delades upp i två innehållsområden och sex kategorier. Upplevelser före flytt: Att sätta sig själv i andra hand och ett smärtsamt beslut. Upplevelser efter flytt: Att slitas mellan motstridiga känslor, svårt att släppa kontrollen, förlora en del av sig själv och slutligen besvikelse och farhågor inför framtiden. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Vidare lyfts de tre fynden att sätta sig själv i andra hand, ett smärtsamt beslut samt svårt att släppa kontrollen i resultatdiskussionen och diskuteras utifrån en systemteoretisk ansats samt personcentrerad omvårdnadsmodell. Det är betydelsefullt att samhället och omvårdnadspersonal blir medvetna om närståendes upplevelser som en process för att kunna inge rätt stöd.