Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare framställs i svenska filmer ur ett genusperspektiv samt hur framställningarna förhåller sig till internationella idrottslärarporträtteringar. Studien kommer att besvara följande frågeställningar: - Vilka egenskaper och karaktärsdrag tillskrivs manliga och kvinnliga idrottslärare i svensk film?- Vilka skillnader respektive likheter finns mellan svenska och amerikanska framställningar av idrottslärare? Teori och metod Studien har en kvalitativ ansats som tar avstamp i den fenomenologiska metoden. För att besvara forskningsfrågorna tillämpades en teoretisk karaktärsanalysstrategi utifrån fem karaktäriseringstekniker samt en litteraturstudie. Datainsamlingen byggde på ett målinriktat och målstyrt urval där åtta svenska filmer och tre amerikanska forskningsartiklar gällande hur idrottslärare porträtteras valdes ut. Det teoretiska angreppssättet ’att göra kön’ användes för att tolka och förstå data. Resultat Resultatet visar att manliga idrottslärare i svensk film framställs med tre tydliga karaktärsdrag. De framställs som trygghetsskapare, lärande lärare och mobbare. Vidare  porträtteras kvinnliga idrottslärareporträtteras den kvinnliga idrottsläraren som endast en  endast maktgalenna förgripare. I jämförelsen mellan hur svenska och amerikanska idrottslärare framställs framkom fler skillnader än likheter. Till skillnad från de svenska framställningarna porträtteras amerikanska manliga idrottslärare som heterosexuella, aggressiva och lågintellektuella muskelknuttar medan de kvinnliga idrottslärarna framställs som sexobjekt eller stereotypt karlaktigt homosexuella. Slutsats Utifrån studiens syfte framhävs tre slutsatser: 1) manliga och kvinnliga idrottslärarkaraktärer i svensk film skildras olika, 2) svenska och amerikansk filma samhällen har inte samma kulturella uttryck uppfattning omgällande idrottslärare och 3) svenska filmer både vidgar och förstärker könsstereotyper via idrottslärarkaraktärer. För att kunna dra mer omfattande slutsatser gällande hur idrottslärare framställs i svensk film krävs ytterligare forskning. / Aim and research questions The aim of this study is to investigate how physical education teachers (PE teachers) are portrayed in Swedish films from a gender perspective as well as how these portrayals relate to international representations of PE teachers. The study will answer the following questions: - Which characteristics are attributed to male and female PE teachers in Swedish films? - What are the differences and similarities between Swedish and American depictions of PE teachers? Theory and method The study has a qualitative approach based on the phenomenological method. To answer the research questions, a theoretical character analysis strategy based on five different characterization techniques and a literature study was applied. The data collection was based on a purposive sampling from which eight Swedish films and three American studies regarding portrayals of PE teachers were selected. The theoretical approach of ‘making gender’ was used to interpret and understand the data. Results The results show that male PE teachers in Swedish films are portrayed with three distinct characteristics. They are portrayed as creators of security, educators and bullies. Furthermore, the female PE teacher is portrayed as a power-crazed abuser. In the comparison between Swedish and American depictions of PE teachers in films, more differences emerged than similarities. In contrast to the Swedish portrayals, American male PE teachers are portrayed as heterosexual, aggressive and low-intellectual musclemen, whilst the female PE teachers are portrayed as sex objects or butch homosexuals. Conclusion Based on the aim of the study, three conclusions are highlighted: 1) male and female PE teachers are portrayed differently in Swedish films, 2) Swedish and American films do not have the same cultural expression regarding PE teachers and 3) Swedish films both broaden and reinforces gender stereotypes through the PE teacher characters. In order to draw more comprehensive conclusions regarding the portrayal of PE teachers in Swedish films, further research is required.

Bakgrund. Hjärtinfarkt är en ledande orsak till för tidig död i många länder. Patienter behöver ofta genomgå en lång rehabiliteringsperiod, och anpassa livsstilen, vilket kan påverka deras livskvalitet på olika sätt. För att stödja förändringar i livsstilen krävs en förståelse för dess komplexitet. Att hjälpa  individer i denna process förutsätter en djupare insikt. Syftet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Metod. Metoden var litteraturstudie med induktiv ansats baserad på  tio vetenskapliga artiklar som togs fram via systematiskt sökning i databaserna Pubmed och CINAHL. De tio artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter enligt Fribergs modell. Resultat. Efter analys och sammanställning av data, framkom tre huvudsakliga kategorier: ̈Vårdrelaterad upplevelse ̈, "Samhälle och kulturella påverkan", samt  ̈Hälsorelaterade upplevelser ̈. Dessa tre kategorier visade att det finns flera olika aspekter och upplevelser  av att genomgå förändring i livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Dessutom identifierades sex underliggande underkategorier som ytterligare beskrev de individuella upplevelserna och perspektiven som påverkade patientens livskvalitet. Slutsats. För att stödja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är det betydelsefullt och helt avgörande att implementera en personcentrerad eftervård. Varje individ är unik med sina specifika erfarenheter och behov, vilka måste vägas in för att åstadkomma en långsiktig och målinriktad vård. Genom att belysa individuella erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas efter en hjärtinfarkt kan möjligheter till förbättring och utveckling av vården öppnas upp, vilket i sin tur möjliggör en säker och personcentrerad vård.

Bakgrund: Många barn utvecklar födoämnesallergi, vilket tenderar att öka globalt. Födoämnesallergi räknas som en funktionsnedsättning med ökad risk för negativa fysiska och psykiska symptom som följd. Föräldrar till barn med födoämnesallergi utsätts för ökad press i det dagliga livet för att säkerställa att barnet är tryggt. Ökad kunskap om föräldrars upplevelser kan stärka sjuksköterskans omvårdnadsarbete och främja upplevelsen av livskvalitet hos såväl det berörda barnen, deras föräldrar samt övrigt familjesystem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn med födoämnesallergi. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats grundat på sju vetenskapliga artiklar vilka analyserades med Fribergs 5-stegsmetod till en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Resultat: Studien identifierade fem teman; (1) Diagnosen, som en chock, (2) Lära sig att hantera födoämnesallergi, en ny fas, (3) Vården Varierar i hanteringen av födoämnesallergi, (4) Känslor av utanförskap och isolering till följd av födoämnesallergi och (5) Psykosocial stress, sorg, oro och ångest.  Slutsats: Studiens resultat visar på att födoämnesallergi innebär en stor belastning på föräldrarna, barnet och familjen med en tydlig påverkan på deras totala livskvalitet. Genom studien tydliggörs ett större behov av information och stöd för föräldrarna. Ökad information och stöd från sjuksköterskan kan möjliggöra att föräldrarna får de verktyg de behöver för att kunna hantera och anpassa sig till vad ett liv med barn som har födoämnesallergi innebär, vilket tydliggör en stor och viktig utmaning för sjuksköterskans profession.

Bakgrund: År 2016 diagnoserades 270 män och 233 kvinnor med någon form av akut leukemi (AL) i Sverige. Diagnosen akut leukemi innebär många gånger att personer helt oförberett får starta en intensiv behandling mot ett livshotande sjukdomstillstånd. Om AL går obehandlat resulterar det ofta i ett livsavslut inom några veckor eller månader.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva personers erfarenheter av att leva med akut leukemi.  Metod: Studiens procedur är inspirerad av Polit och Becks nio stegs modell. 9 artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed valdes. Materialet analyserades med inspiration av Popenoe et al., Utvalda artiklar har noga gåtts igenom. Fraser, meningar och stycken har markerats utifrån studiens syfte. Resultat: Resultatet visar på att patienter ofta upplever orkeslöshet, infektionskänslighet, svåra biverkningar och rädslor, vilket belastar det dagliga livet. Stöd från vården, samhället och anhöriga är viktigt för att återfinna balans och livskvalité. Konklusion: God kommunikation och engagerad vårdpersonal minskar känslor av oro, ångest och hopplöshet. En väletablerad omvårdnadsplan med behjälpliga insatser från samhället kan resultera i ett minskat lidande för både patienter och anhöriga som drabbats av denna svåra sjukdom. / Background: 270 men and 233 women were diagnosed with some form of acute leukemia (AL) in Sweden in 2016. The diagnosis of acute leukemia often means that a person is completely unprepared to start intensive treatment for a life-threatening condition. If AL goes untreated, it often results in end of life within a few weeks or months. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with acute leukemia. Methods: The study procedure was inspired by Polit and Beck's nine-step model. 9 articles from the Cinahl and Pubmed databases were selected. The material was analyzed with inspiration from Popenoe et al., Selected articles have been carefully reviewed. Phrases, sentences and paragraphs have been marked according to the purpose of the study. Results: The results show that patients often experience a loss of energy, sensitivity to infection, severe side effects and fears, which burden their daily life. Support from healthcare, community and family is important to regain balance and quality of life. Conclusion: Good communication and committed caregivers reduce feelings of distress, anxiety and hopelessness. A well-established care plan with supportive interventions from society can result in reduced suffering for both patients and loved ones affected by this difficult disease.

Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa. / Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.

I denna studie undersöks hur de grafiska aspekterna av karaktärsskapande påverkar spelare och deras engagemang i singleplayerspel. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse utseendet på spelarskapade karaktärer har för spelares engagemang och ifall det påverkar deras spelande. Semi-strukturerade intervjuer utfördes med sex deltagare där teman som bl.a. inspiration, motivation, form vs funktion och rollspelande uppkom. Slutsatsen var att det visuella utseendet har stor betydelse för spelare och bidrar till deras engagemang i spelet. Studien kan hjälpa spelutvecklare med att skapa spel med character creation som är uppskattade av spelare och ger dem en meningsfull upplevelse. / This study examines how the graphical aspects of character creation affects players and their involvement in single-player games. The purpose of the study is to investigate what significance the appearance of player created characters has to player commitment and whether it affects their gaming. Semi-structured interviews were conducted with six participants where themes such as inspiration, motivation, form vs function and role playing arose. The conclusion was that the appearance of the player created character had a big significance for players and that it contributed to player involvement in the game. The study can help game developers create games with character creation which are appreciated by players and give them a meaningful experience.

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press. Den upplevda autonomin varierade något men överlag var det en yttre motivation som drev dem varpå beteendet därmed inte var helt självbestämt. Resultat är tänkt att ge en ökad förståelse för damfotbollsspelarnas motivation i samband med deras rehabilitering så att sjukgymnaster, tränare m.fl. som är en del i rehabiliteringsprocessen kan bidra till att öka den autonoma motivationen och på så sätt förbättra följsamheten och utgången av rehabiliteringen. / When rehabilitating after a sports injury poor adherence of the rehabilitation program can be seen and one of the main causes that affects if the rehabilitation is followed and the outcome of it is the athlete’s motivation. Here you can see how it is primarily an autonomous motivation that results in a rehabilitation training that is performed. Aim: The aim of this study was to investigate the perceived motivations of female football players during rehabilitation after a sports injury and the extent to which these motivators were seen as autonomous. Method: Qualitative interviews based on a semi-structured interview guide with female football players undergoing rehabilitation after a sports injury analyzed with content analysis and the basis of the self-determination theory. Results: The players were motivated by the reasons to why they performed the rehabilitation, their goals, social support and an external and internal pressure. The perceived autonomy varied somewhat but overall it was an external motivation that drove them whereupon behavior therefore was not entirely self-determined. Results are supposed to provide a better understanding of women's football players' motivation in relation to their rehabilitation so physical therapists, coaches, etc. which is part of the rehabilitation process can contribute to increasing the autonomous motivation and thus improve compliance and outcome of rehabilitation.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera vilka motivationer vi kan finna hos de som modifierar det digitala spelet Elder Scrolls V: Skyrim, samt vad det är de modifierar. Inom studiens ramar knyter vi även samman motivationer och modifikationer. Vi presenterar även relaterad forskning samt introducerar ämnet digital spelmodifiering. Slutsatsen vi kommer fram till är att det finns flera motivationer av varierande slag, vilka kan knytas till flertalet modifikationskategorier. Vi kommer även fram till att vår slutsats kan kopplas till det modifikations-community som är knutet till Elder Scrolls V: Skyrim, nämligen ‘Nexus’, genom att vi använder oss av den kulturella kontexten. / This qualitative study is aimed at studying what motivations can be found among those who modify the digital game Elder Scrolls V:Skyrim, and what it is that they modify. Within the confines of this study we also connect motivations and modifications. We also introduce related research and the subject of digital game modification. The conclusion we arrive at is that there are varied motivations that can be connected to several modification categories. We also conclude that our conclusion can be tied to the modification forum for Elder Scrolls V: Skyrim, called ‘Nexus’, in regards to cultural context.

Abstract “Not Another Poem…!” is a qualitative study about teaching literature at Upper Secondary School’s vocational courses. The aim of this study is to investigate how teachers of Swedish language select materials and how they conduct their work with Swedish literature in the first year of the Swedish syllabus. This study also investigates how students on vocational courses are, through the national curriculum (Gy2011), affected from a democratic perspective. Interviews with teachers, who are currently working with Swedish involving first year vocational students, make up the foundation in this study. Previous research, the national curriculum and data from Statistics Sweden (SCB) are presented and discussed together with the result from the interview study. The conclusion of the study shows that it is mainly the students’ level of knowledge that is the deciding factor regarding how the teachers work and what they include in their lessons. The content of the lessons is mixed, whilst the delivery is often conducted with collective reading of texts out loud, which allow the teacher to discuss the content of the text with the students. Classic literature is used but can advantageously be depicted through film, while short stories and teenage books are prevalent for reading.  The course objectives stated in the national curriculum indicate how a teacher in Swedish has different functions depending on whether they are teaching students on a vocational or theoretical course. The students inadequate reading skills arose as the main reason against a predicated literature canon. Views pro a canon was motivated with statements that it would have been good if all students got the opportunity to be acquainted with certain literature. / Sammandrag ”Inte en dikt till…!” är en kvalitativ studie om litteraturundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet med studien är undersöka hur svensklärare på yrkesförberedande program väljer material och hur de jobbar med litteratur i svenska 1, samt hur läroplanen (Gy 2011) påverkar elever på yrkesförberedande program utifrån ett demokratiskt perspektiv. En intervjustudie med lärare i svenska 1 på yrkesförberedande program utgör grunden till arbetet. Tidigare forskning, Skolverkets styrdokument och siffror från SCB presenteras och diskuteras tillsammans med resultaten från intervjustudien. Resultatet visar att det är främst elevernas kunskapsnivå som ligger till grunden för hur informanterna jobbar och vad som inkluderas i litteraturundervisningen på yrkesförberedande program i svenska 1. Innehållet är blandat medan utförandet ofta sker med gemensam högläsning som ger läraren tillfälle att diskutera innehållet med eleverna. Klassiker förekommer men kan med fördel framställas genom film medan noveller och ungdomsromaner används för läsning. Examensmålen i styrdokumenten visar att en lärare i svenska på gymnasiet har olika roller beroende på om de undervisar på ett högskole- eller yrkesförberedande program. Elevernas bristande läsförmåga framkom som en motsägelse emot en fastlagd kanon samtidigt som åsikter för en kanon motiverades med att det hade varit bra om alla fick kännedom om viss litteratur.

Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård. / Health promotion is important in all of the health care system, where the district nurse has big responsibility. Since the “ädelreform”, most counties are taking responsibility for providing health care, including the care takers who live at home. Orem´s nursing theory focuses on self-care and believes that man is an active and free being capable of achieving wellness through self-care. The aim of the study was to describe nurses' experiences of health promotion in municipal home care. A qualitative method with inductive approach was used and five interviews were performed, with district nurses from two counties in northwest Skåne. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The study revealed categories: caring is health promotion, health promotion lacks priority and the home as the arena. District nurses felt that health promotion is based on a holistic approach and the foundation for all nursing work, while they leaned towards their medical expertise. Furthermore, they felt that health promotion has low priority by lack of skills in the health care team, lack of time and short-term interventions. Health promotion efforts were affected since the home was the arena, where the individual's terms and conditions governed the work. Future studies based on the resident's perspective could further develop the results of this study while being a step in the healthcare developments in municipal home care.