The number of elderly in society is increasing and therefore the number of people with dementia. They continue to live in their homes longer, which also increases the responsibility of district nurses. The purpose of this study was to describe the experiences of district nurses to care for and have responsibility for the care of people with dementia in home care. The method chosen was a qualitative interview study. The method chosen was a qualitative interview study and content analysis was used for data processing. The results revealed five categories: Collaboration with other professionals and relatives, to have the possibility to develope in the professional role, a time-consuming work, inadequacy and anxiety and to provide security for the person with dementia. / Antalet äldre i samhället ökar och därmed antalet personer med demenssjukdom. De bor kvar i sina hem längre, då ökar även ansvaret på distriktssköterskorna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att vårda och ha vårdansvaret för personer med demenssjukdom i hemsjukvård. Metoden som valdes var kvalitativ intervju studie och innehållsanalys användes vid databearbetning. I resultatet framkom fem kategorier: Samarbete med andra yrkesgrupper och anhöriga, att kunna utvecklas i yrket, ett tidskrävande arbete, otillräcklighet och oro och att skapa trygghet för personen med demenssjukdom.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog. Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängd författare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh. Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning och fortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet. Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.

Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi. Informanterna skulle även vara orienterade till tid, rum och tidigare yrkeserfarenhet var oviktig. Resultat visar att relationen till personalen är betydelsefull för informanterna, men att de ibland upplever sig vara beroende av dem och detta upplevs som negativt. Aktiviteter som ordnas på boendet uppskattas och valmöjligheten att delta eller inte samt kunna påverka utbudet av aktiviteterna upplevs som viktigt. Besvärande fysiska åkommor kan ibland begränsa informanternas deltagande i aktiviteterna, vilket upplevs negativt då aktiviteten ger de äldre individerna glädje och gemenskap. Fysisk träning är viktig, detta gör att de mår bra och känner sig mer självständiga. Besök av familj och vänner uppskattas och ger den äldre glädje, dock finns individer på det särskilda boendet som upplever ensamhet. Även lugna stunder i ensamhet uppskattas då de äldre ibland minns tillbaka i livet. Nyckelord: livskvalitet, särskild boendeform, äldre, kvalitativ studie

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi. Två intervjuguider med öppna frågor användes vid intervjuerna som spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att barnen hade en positiv upplevelse av hippoterapin och belyste flera fysiska förbättringar. Lärarna upplevde förbättringar gällande barnens motoriska förmåga, språkliga utveckling och inlärningsförmåga. Konklusionen, baserad på överenstämmelser mellan barnens och lärarnas upplevelser, är att hippoterapi är en positiv behandlingsform för dessa barn med avseende på såväl fysiska som psykiska aspekter. / Hippotherapy is a form of physiotherapy where the horse is used as a part of the treatment. The aim with this qualitative study is to investigate Indian disabled children's experiences of hippotherapy. The study is based on interviews with four children and three teachers. The interviews were conducted with an interpreter in English and Tamil. The children’s interviews were focused on their personal experiences, and the teachers’ interviews focused on their observations of the children. Two guides based on open questions were formed for the interviews witch were recorded, transcribed and analyzed. The results show that the children were positive regarding the hippotherapy and had experienced physical improvement. The teachers experienced that the children had improved regarding motor skills, speech and learning ability. The conclusion based on agreement between children and teachers, is that hippotherapy is a positive form of therapy for these children in both physical and psychological aspects.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning gjordes av fyra självbiografier, som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att de anhörigas upplevelser var till största delen negativa. Dock fanns där stunder av glädje och kärlek som gav de anhöriga styrka att kämpa vidare. De upplevde känslor som frustration, ilska, vrede, skuldkänslor och acceptans. Detta pågick i en cykel som ständigt började om. Det var som om de befann sig i ett ekorrhjul och kämpade för att ta sig ur. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fylla. De anhöriga är i en utsatt situation. Att lyssna, förstå och stödja dessa gagnar både de anhöriga och deras partners. / Background: Alzheimer's disease is the third leading cause of death in the western world. It is a progressive disease which affects the brain and the person's cognitive abilities. These people are often cared for at home by their spouses, which may be a great strain for the spouses. For professionals to be able to support the spouses in the best manner requires an understanding of how they are experiencing their situation. Aim: The purpose of this study was to illuminate the spouses´ experiences of living with a person with Alzheimer's disease. Method: An empirical study with qualitative approach was made on four autobiographies. A content analysis was used to analyze the material. Results: The results showed that the spouses´ feelings were mostly negative. However, there were moments of joy and love which gave the relatives strength to keep on fighting. They experienced feelings of frustration, anger, rage, guilt and acceptance. This went on in a repeating cycle. It was as if they were in a treadmill and struggled to get out of. Conclusion: Nurses have an important role to play. The relatives are in a vulnerable position and by listening, understanding and supporting these, it is beneficial not only for them, but also for their partners.

<p>The number of elderly in society is increasing and therefore the number of people with dementia. They continue to live in their homes longer, which also increases the responsibility of district nurses. The purpose of this study was to describe the experiences of district nurses to care for and have responsibility for the care of people with dementia in home care. The method chosen was a qualitative interview study. The method chosen was a qualitative interview study and content analysis was used for data processing. The results revealed five categories: <em>Collaboration with other professionals and relatives, to have the possibility to develope in the professional role, a time-consuming work, inadequacy and anxiety and to provide security for the person with dementia.</em><strong><em></em></strong></p> / <p>Antalet äldre i samhället ökar och därmed antalet personer med demenssjukdom. De bor kvar i sina hem längre, då ökar även ansvaret på distriktssköterskorna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att vårda och ha vårdansvaret för personer med demenssjukdom i hemsjukvård. Metoden som valdes var kvalitativ intervju studie och innehållsanalys användes vid databearbetning. I resultatet framkom fem kategorier: Samarbete med andra yrkesgrupper och anhöriga, att kunna utvecklas i yrket, ett tidskrävande arbete, otillräcklighet och oro och att skapa trygghet för personen med demenssjukdom.</p>

<p>This thesis explores how cognitive artefacts contribute to the process of reaching common ground within collaborative groups through a study of both Clark's theory of Common Ground and of how artefacts are understood to be used, both by individuals and as seen in distributed cognition. This was accompanied by an ethno-methodologically inspired study in the natural setting of a kitchen to observe how artefacts are used when negotiationg common ground. After the study's completion, participants were interviewed in order to establish whether common ground was successfully established ant to look for consistency between obeservations from the study and how the participants motivate their actions. The study was analysed in order to find patterns, of which four distinct kinds were indentified; these categories were then related to facts established in the study of Common Ground and artefacts.</p>

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier skapades och dessa var tankar om att träna magmusklerna, att träna sina magmuskler, att tillägna sig information om träning, faktorer som underlättar träningen samt att inte få till träning. Konklusion: De mammor som uppgav att de inte hade några kunskaper om träning av magmusklerna tränade inte heller. De som tränade gjorde det med hjälp av appar eller böcker anpassade för nyblivna mammor eller på mamma-barn pass. Den vanligaste informationskällan var Internet, dock ifrågasatte mammorna tillförlitligheten. Faktorer som främjade att mammorna tränade var organiserad träning, att gymmen erbjuder olika träningslösningar samt möjligheten till egentid. Barriärer var vardagen, brist på barnpassning och kroppsliga besvär. / Background: Previous recommendations said that new mothers should rest after giving birth. But more recently research has stated that it is important to do exercises for your abs postpartum. Aim: The aim of this study was to examine new mothers views of abtraining postpartum and how these views are turned into actual practice. Method: A qualitative research approach was used and semi-structured interviews was performed with eight new mothers. Data were analyzed by using content analysis. Results: Five main categories were formed. These were views of abtraining, to exercise your abs, assimilating information on exercise, things that facilitates training and not get into the workout. Conclusion: The mothers that expressed that they didn´t know much about exercises did not actually do exercises for their abs. Those who trained used apps or books appropiate for new mothers or went to mother-child classes. The most common source of information was the Internet. However mothers questioned its reliability. Facilitators were the possibility to attend organized training, gyms offering different solutions and the opportunity to childfree time. Barriers were everyday life, lack of childcare, as well as physical problems.

Bakgrund: Självskadebeteende är fortfarande tabubelagt och förknippat med skam, trots att det är mer uppmärksammat nu än innan. Litteraturen beskriver att dessa patienter ofta bemöts med avsky och okunskap då hälso- och sjukvårdspersonal upplever det problematiskt att förhålla sig till dem. För att öka förståelsen för dessa patienter kommer denna litteraturöversikt att fokusera på patienternas egna erfarenheter av hälso- och sjukvården. Syftet: Syftet var att beskriva erfarenheter av hälso- och sjukvården hos patienter med ett självskadebeteende. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys av 12 artiklar genomfördes. Resultatet: Fem kategorier skapades: Att finnas men inte synas- erfarenheter av den sviktande organisationen, En miljö som hämmar eller främjar- erfarenheter av den fysiska miljöns påverkan, Att hjälpa eller stjälpa- erfarenheter av personalens attityder, Mellan hopp och förtvivlan- erfarenheter av patientens egna känslor i mötet och Jag är unik men ni väljer att inte se- erfarenheter kring patientens önskemål om en individanpassad vård. Diskussion: Fynden diskuteras utifrån negativa och positiva aspekter samt diskuteras patienternas behov. Utifrån den etiska värdegrunden diskuteras hur vi kan förbättra patienternas erfarenheter av hälso- och sjukvården. Författarna diskuterar även fördelarna med individanpassad vård. / Background: Self- injurious behaviour is still taboo and associated with shame, even though it is more talked about now than before. The literature describe that these patients are still met with disgust and ignorance because the care-staff finds it problematic to relate to them. To increase understanding of this patient group, this literature review focuses on describing patient’s experiences of health-care. Aim: The aim was to describe experiences of health-care among patients with self-injurious behaviour. Method: A literature review with qualitative content analysis, based on 12 articles. Results: Five categories were created: To be but not be seen- experiences of the failing organisation; An environment that inhibits or promotes- experiences of the physical environment; To help or hinder- experiences of the staff´s attitudes; Between hope and despair- experiences of the patients own feelings in the encounter; I am unique but you choose not to see- experiences around the patient’s wishes for an individual- centered care. Discussion: The findings are discussed from a negative and positive view-point; also the patient’s individual needs are discussed. With a basis in ethical values, a discussion around how to better the experiences of health-care is held. The authors also discuss advantages of patient- centered care.