Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur det dagliga livet upplevdes av personer som genomgått en stroke. Årligen insjuknar 25 000 personer i stroke och det är en av de vanligaste sjukdomarna som kräver rikligt med resurser av vården samt samhället. Stroke är även en vanlig orsak till funktionsnedsättning och död. Designen för arbetet är en litteraturstudie som grundades på kvalitativa artiklar. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycInfo. De funna artiklarna kvalitetsgranskades vilket slutligen resulterade i tio artiklar. En tematisk analys och sammanställning genomfördes. Artiklar bearbetades till ett resultat som sammanlagt innefattade 137 deltagare. De framkomna teman i resultaten var: Stroke medförde olika funktionsnedsättningar, vardagslivet påverkades efter stroke och utmanande att återgå till och utföra arbete efter stroke. Det framkom av deltagarna att en stroke innebar fysiska förändringar som upplevdes som hinder i vardagen likväl som den kognitiva påverkan visade sig vara ett vanligt problem. Strategier beskrevs som ett verktyg av en del personer för att hantera de uppkomna komplikationerna. Det sociala nätverket visade sig ha stor betydelse likväl som stödet från även sjukvården och samhället generellt. Det framkom att personernas inställning hade koppling till deras upplevda välmående. Det visade sig även att arbete för många var svårt eller omöjligt att återgå till, men var fortfarande en motiverande och viktig faktor i livet. Slutsatsen visade att primärprevention inom sjukvården kunde vara den insats som sänkte arbetslösheten och bidrog till ökad folkhälsa. Inställningen hos de drabbade var av vikt för att hjälpa individen acceptera sin nya funktionsnivå och för att tänka framgångsrikt vilket kunde bidra till ökad livskvalité. Stödet från sjukvården kunde stärka tryggheten som i sin tur ökade framgång och livskvalité, därav ses kontinuerlig kontakt med sjukvårdspersonal som viktigt. / The aim of this literature study was to investigate how daily life was experienced by people who had suffered a stroke. Every year 25,000 people suffer a stroke and it’s one of the most common illnesses that require plenty of resources from the healthcare and society. Stroke is also a common cause of disability and death. The method was a literature review based on qualitative articles. PubMed, CINAHL and PsycInfo were used for the data collection. The articles found were then assessed for quality which gave ten articles. A thematic analysis and compilation where made. The articles were processed to a result and the papers included together totally 137 participants. Themes that emerged in the results were: Stroke caused a various of disabilities, the everyday life was affected by stroke and a challenge to return to and perform work after stroke. Participants found that stroke involved physical changes that were perceived as obstacles in everyday life and a cognitive impact proved to be a common problem. Strategies were shown to cope with the arise complications. The social network proved to be of great importance, as well as the support of health service and society in general. Attitudes emerged of the participants revealed a connection to their perceived wellbeing. Returning to work for many was difficult or impossible although it was still a motivational factor. The conclusion showed that primary prevention in healthcare could contribute to a lower unemployment and an increased public health. Attitudes of those affected were of an importance to help the individuals accept their new function and think successfully and could contribute to increase a quality of life and a progress to success. The support from the healthcare system could also strengthen the feeling of security, which in turn increased the success and quality of life, hence continuous contact with healthcare professionals is considered an important factor.

Bakgrund: Inom infektionsvården är isolering en oundviklig åtgärd för att förhindra smittspridning av infektionssjukdomar. Det är sjukvårdspersonalens skyldighet enligt svensk lag att vidta de smittskyddsåtgärder som krävs för att minska smittspridning. Sjukvården ansvarar även för att minska risken för vårdrelaterade infektioner, vilket anses vara den vanligaste komplikationen till inneliggande vård. Vilken typ av infektionssjukdom patienter har är avgörande för vilka smittskyddsåtgärder som behövs vidtas. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa och lidande för patienter. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att omvårdnaden för patienterna bedrivs tryggt, säkert och jämlikt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienternas upplevelser av att isoleras på somatisk vårdavdelning relaterat till att bära på smittsam sjukdom. Metod: Litteraturstudien baseras på elva vetenskapliga studier, tio stycken med kvalitativ design och en med mixed method. Granskningen utgick från SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall. Åtta av studierna uppnådde hög kvalitet och tre studier uppnådde medel kvalitet. Resultat: Patienters upplevelser utgjorde två huvudteman: Upplevelsen av information och kommunikation vid isolering och psykosociala effekter av isoleringsvård. Utifrån dessa huvudteman skapades sex subteman: Patienters upplevelser av information från vårdpersonal, Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal, Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård, Patienternas upplevelser av vårdpersonalen, Emotionella påfrestningar och Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering. Konklusion: Resultatet visar att patienterna upplevde att de fick otillräcklig information och minskad möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonalen. Även upplevde patienterna i isolering att de blev stigmatiserade, särbehandlade och bortglömda av vårdpersonalen. Det resulterade i emotionella påfrestningar för den isolerade patienten och bidrog framförallt till känslan av ensamhet. / Background: In infectious care, isolation is an inevitable precaution to prevent the spread of infectious diseases. In accordance with Swedish law, it is the health care personnel’s’ obligation to take appropriate infection prevention measures to reduce the spread of infectious diseases. Healthcare is also responsible for reducing the risk of health-related infections, which is considered to be the most common complication of inpatient care. The disease the patient has determinants the infection measures needed. Health care is responsible to promote health and prevent illness and suffering for patients. It's the registered nurse’s professional responsibility to ensure that nursing care is carried out safely, equality andsecure. Aim: The aim of the literature study was to investigate patient’s experiences of being treated in isolation care in somatic care departments due to infectious disease. Method: The literature study is based on eleven scientific studies, ten with a qualitative design one with a mixed method. The audit was based on SBU:s qualitative review template. Eight of the studies achieved high quality and three studies achieved medium quality. Results: Patients' experiences comprised two main themes: The experience of information and communication during isolation and psychosocial effects of isolation care. Based on these main themes, six subthemes were created: Patients' experiences of information from health care professionals, Patients' opportunities for contact and communication with health care professionals, positive and negative aspects of isolation care, patients' experiences of health care staff, emotional stress and the importance of the environment for the time in isolation. Conclusion: The result shows that the patients experienced that they received insufficient information and had reduced opportunities for contact and communication with the healthcare staff. The patients also felt that they were stigmatized, treated differently, and forgotten by the health care staff. This resulted in emotional stress for isolated patients and contributed to the feeling of loneliness.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i skolålder. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta preventivt inom detta område. Emellertid finns en avsaknad av riktlinjer för hur preventionsarbetet mot psykisk ohälsa ska utföras av denna profession. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av preventionsarbete mot psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. Metod: I denna semi-strukturerade intervjustudie deltog 14 skolsköterskor. Analysmetoden som användes var tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskorna angav att de arbetade preventivt mot psykisk ohälsa på en rad olika sätt. Dessa arbetssätt skilde sig delvis åt och i vilken utsträckning preventionsarbetet kunde prioriteras bland skolsköterskorna varierade. Den huvudsakliga anledningen till dessa variationer i arbetssätt och prioritering ansågs bero på avsaknaden av tydliga riktlinjer om hur det preventiva arbetet skulle bedrivas. Resultaten samlades i fyra kategorier: Skolsköterskans verktyg i det preventiva arbetet, Betydelsen av samverkan, Befintliga utmaningar och Framtida behov. Slutsats: Trots att skolsköterskorna utför ett omfattande preventivt arbete mot psykisk ohälsa behöver arbetet både synliggöras och tydliggöras ytterligare. Preventionsarbetet skulle därigenom kunna vidareutvecklas och möta de behov som den ökande förekomsten av psykisk ohälsa kräver. / Background: Mental illness is increasing among school aged children and youth. School nurses have been identified as a profession with opportunities to work preventively within this field. However, there is a lack of guidelines regarding how preventive work should be executed by this profession.Aim: The aim was to illuminate school nurses experiences of preventive work against mental illness among pupils in elementary school. Method: In this semi-structured interview study 14 school nurses participated. The method of analysis that was applied was thematic content analysis with an inductive approach. Result: The school nurses reported that they worked preventively against mental illness in a variety of ways. These ways of working were partly differentiated and the extent to which preventive work could be prioritized among the school nurses varied. The main reason for these variations in ways of working and prioritizing was considered to be caused by the lack of explicit guidelines regarding how the preventive work should be conducted. The results were gathered in four categories: The school nurses’ tools in the preventive work, The importance of collaboration, Existing challenges and Future needs.Conclusion: Although the school nurses execute a comprehensive preventive work against mental illness, the work needs to be made more visible and clarified. Preventive work could thereby further be developed and meet the requirements that the increasing prevalence of mental illness demands.

Den aktuella studien har genom semistrukturerade djupintervjuer med flyktingar haft som mål att utifrån flyktingars perspektiv identifiera metodologiska hinder vid studier av flyktingar. Vikten av studier rörande denna målgrupp är ständigt ökande, särskilt sett till de ökade migrationsströmmarna. Inom litteraturen delas de metodologiska barriärerna in i tre kategorier, varav dessa är strukturella, individuella och institutionella barriärer. I den aktuella studien har enbart de två förstnämnda behandlats. Teorin om socialt kapital har använts som en teoretisk referensram, då den påvisar vikten av sociala relationer och social tillit i förbättrandet av samhällsstrukturen. Resultatet som genererats inom denna studie har tytt på en någorlunda samstämmighet bland respondenterna där det råder konsensus om att det lämpligaste tillvägagångssättet för att nå ut till de är genom en organisation. Kunskap kring kultur har understrukits som viktigt, medan andra faktorer så som kön, ålder och ursprung inte varit avgörande faktorer för viljan att delta i ett forskningssammanhang. Det rådde skilda åsikter gällande den språkkunskap som intervjuaren bör ha, där det för den ena respondenten var avgörande, men inte för den andra. Slutligen rådde det konsensus gällande att vissa frågor inte var lämplig att ställa. / The current study has, through semi-structured interviews with refugees aimed at from refugees perspective identify methodological barriers in refugee studies. The importance of studies relating to this target group is constantly increasing, especially considering the increased migration flows. Within the literature, the methodological barriers are divided into three categories, which are structural, individual and institutional barriers. In this study, only the first two have been treated. The theory of social capital has been used as a theoretical framework, as it demonstrates the importance of social relations and social trust in the improvement of social structure. The result generated in this study has indicated a moderate degree of consistency among the respondents, where there is consensus that the most appropriate approach to reaching out to them is through an organization. Knowledge about culture has been emphasized as important, while other factors such as gender, age and origin have not been as decisive factors for the willingness to participate in a research context. There were different opinions regarding the language skills the interviewer should have, where it is crucial for one of the respondents, but not for the other. Finally, there was consensus that some issues were not appropriate to ask.

Sverige ses som ett av de ledande länderna rörande papparollens utveckling från familjeförsörjare till en mer barnorienterad roll. Papparollen belyses ur ett samhälleligt och anknytningsteoretiskt perspektiv. Tio engagerade småbarnspappor i Sverige, intervjuades om sin upplevelse av papparollen. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att papporna identifierar sig som förälder, snarare än pappa och ser sig själva som en del av en ny papparoll. Den egna pappan är en viktig inre förebild som förknippas med maskulinitet. Papporna vill vara mer delaktiga i alla aspekter föräldrarollen och strävar efter att vara både emotionellt och fysiskt närvarande för sina barn. Partnern ses som ett viktigt stöd och mansrollen ses som krävande och problematisk. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och belyser metodologiska dilemman. Vidare forskning bör riktas mot att underlätta pappors övergång till föräldrarollen.

Background: Dementia is a condition for several diseases affecting primarily the elderly population causing impaired cognitive abilities. Other complications include weight loss, nutritional concerns, diminished speech ability and personality changes amongst other. Problem: An unsatisfactory eating environment for persons with dementia can cause diminished food intake leading to increased varius health problems. Lack for insight health care professional can increase the risk for malnutrition, dehydration and deterioration in quality of life. Purpose: The purpose is to describe how health care professionals can support persons with dementia with nutrition and the chalenges that arise. Method: A systematic literature study describing synthesis according to Evans (2002). Result: The theme” adjust the meal situation” with corresponding subthemes” plan before the meal” and” plan during the meal”. The theme ”adjust the meal setting” with corresponding subthemes ”the physical setting” and ”the social setting”. Conclusion: The thesis highlights the challenges the health care professionals face in special care units for persons with dementia. The challenges with meal settings that can lead to deteriorating quality of life. The thesis also highlights the strategies implemented by the health care professionals to provide the persons with dementia nutritional intake leading to better quality of life. It was clear from the beginning the complexity the health care professionals are facing in their approach towards the persons with dementia regarding their nutritional statues. Keywords: Dementia, environment, meal, nutrition, qualitativ study.

På senare år har det diskuterats i olika medier om hur skolan ska lyckas med att få alla eleverna att nå godkända resultat i bland annat svenska och matematik. När Sverige jämförs med andra länders elevresultat, exempelvis Finland så har Sveriges ett sämre resultat. Syftet med den här studien var att ta reda på hur specialpedagoger/speciallärare i grund- och gymnasiesärskolan arbetade med läs- och skrivinlärning. Vårt fokus låg på speciallärares och specialpedagogers arbetsmetoder i läs- och skrivinlärning. Det var en kvalitativ studie och den bestod av åtta intervjuer som var halvstrukturerade. Speciallärare och specialpedagoger i grund- och gymnasiesärskolan intervjuades. Resultatet visade att specialpedagoger och speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan använde många olika metoder för att arbeta med läsoch skrivinlärning. Några av metoderna var Bornholmsmodellen, läsfixarna och att skriva sig till läsning (ASL). Flera av de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna betonade vikten av att eleverna hade bra självförtroende för att få ett bra resultat. Vikten av dialog mellan alla som arbetade runt eleverna var något som ledde till framgång för läs- och skrivinlärningen och god samverkan kan leda till att eleverna får rätt stöd. En slutsats vi kunde dra var att det var många olika metoder som används och dessa kombinerades för att det skulle passa varje enskilds elevs behov.

Bakgrund: Depression utgör tillsammans med ångestsyndrom 90 procent av sjukskrivningarna i Sverige i de fall där psykisk ohälsa är bakomliggande orsak. De två vanligaste fysioterapeutiska behandlingsformerna vid depression är fysisk aktivitet och basal kroppskännedom. Syfte: Syftet var att utifrån kvalitativa studier sammanställa hur personer med depression upplever fysisk aktivitet och träning respektive basal kroppskännedom. Material och metod: Sökningarna gjordes i Web of Science, Scopus, Cinahl, PubMed, PsycINFO och PsycARTICLES genom avancerade sökningar samt fritextsökningar. Fem studier inkluderades, fyra studier för fysisk aktivitet och träning och en studie för basal kroppskännedom. Resultat: Behandlingsmetoderna bidrog till mestadels positiva upplevelser hos deltagarna vilket skapade förkroppsligad erfarenhet och ökad kroppsmedvetenhet. Detta ledde till ökad energi och ökat deltagande i livet i stort. Deltagarna beskrev känslan av att behöva bryta sig igenom ett motstånd och att det krävdes ett engagemang för att kunna överkomma de barriärer som diagnosen innebär. Stödet utifrån belystes och fysioterapeuten ansågs inneha en viktig roll som professionellt stöd. Konklusion: Fysioterapeuter bör ha ett professionellt bemötande, bygga en förtroendeingivande terapeutisk relation, inneha ett personcentrerat vårdperspektiv och individanpassa behandlingen. Genom detta utvecklas förkroppsligad erfarenhet vilket ökar kroppsmedvetenhet och leder till strategier som förbättrar livssituationen för personer med depression. Materialet till denna litteraturstudie var begränsat och visar på att det behövs mer forskning inom områdena.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur unga med judisk tillhörighet upplever antisemitism på mikro- och makronivå för att uppnå en bättre förståelse för hur dagens antisemitism i Sverige påverkar individer med judisk religiös tillhörighet utifrån deras egna känslor kring ämnet. Det har använts semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från Sveriges storstäder. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategoriserats samt tematiserats utifrån uttalade upplevelser och känslor av upplevelserna. Resultaten visade att respondenterna upplever en ökning i antisemitism. De menar också att det bör genomföras åtgärder för att öka kunskap om antisemitism i skolan samt att få ett större fokus på ämnet inom polismyndigheten. Arbete mot en större anmälningsbenägenhet bör också prioriteras enligt respondenterna. / The purpose of this study was to research how youth with Jewish affiliation experience antisemitism on both micro- and macro level, this to gain a greater understanding of how antisemitism affects religious jewish individuals based on their own feelings towards the subject. Semistructured qualitative interviews have been used for five respondents from the largest cities in Sweden. Afterwards, the transcribed material was analyzed with qualitative content analysis, and categorized and thematised based on expressed experiences and feelings towards the experiences. The results show that respondents feel an increase of antisemitism. They also believe that actions such as increase of knowlegde about antisemitism in schools and a greater focus on the subject at the police should be done. According to the respondents, work towards more people reporting to the police should be prioritized.

Denna uppsats handlar om skolbibliotek samt skolbibliotekariers roll och litteraturfrämjande arbete. Skyltning av böcker i skolbibliotek undersöks också då denna anses vara nära sammankopplad med litteraturfrämjande verksamhet. Detta undersöks utifrån frågeställningarna: Vilka syften har skolbiblioteken och dess litteraturfrämjande arbete? Vad ingår i skolbibliotekariens arbete? På vilka olika sätt exponeras böcker i skolbibliotek? Vilka syften finns med särskild exponering av vissa utvalda böcker? De som intervjuats har varit skolbibliotekarier eller personer som tidigare varit skolbibliotekarier. Observationerna har gjorts på olika typer av skolbibliotek. Skolbibliotekens huvudsakliga syfte har framkommit vara det läsfrämjande uppdraget där bland annat särskild exponering av olika typer av litteratur ingår. Många av de intervjuade kopplar även detta till att eleverna ges förutsättningar till att bli en del av samhället, där demokrati och yttrandefrihet är nära sammankopplat med individers läsförmåga. Skolbibliotekariens uppdrag består av många olika komponenter och mycket är upp till individen bakom titeln. Särskild exponering används inom majoriteten av skolbiblioteken och alla intervjuade nämner detta som ett viktigt och effektivt sätt att presentera böcker. Syftet med denna typ av skyltning är att främja elevernas intresse av böcker. Till detta hör även att rekommendera olika typer av litteratur, där främst nyheter och böcker personalen vill rekommendera blir placerad. Skyltning av böcker har därav en betydande funktion inom skolbibliotekens litteraturfrämjande arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-17</p>