Bakgrund: Ur ett globalt perspektiv där interaktionen mellan nationer ökar tenderar smittsamma infektionssjukdomar spridas snabbare. Smittsamma infektionssjukdomar kräver i samband med lagstiftning att den drabbade blir placerad i isoleringsvård. Isoleringsvård är ett globalt fenomen och syftar att förhindra ytterligare smittspridning under tiden för behandling. Problematik påträffas inom isoleringsvård då isolerade patienter med en smittsam infektionssjukdom inte upplever sig få vård på lika villkor som övriga patienter. Kunskapen om patienternas upplevelser och de faktorer som ligger till grund för upplevelserna är bristfällig. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av somatisk isoleringsvård vid smittsamma infektionssjukdomar. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelser av isoleringsvård kunde sammanfattas i fyra övergripande teman; stigma, orenhet, rädsla och oro samt depression. Slutsats: Majoriteten av patienterna inom isoleringsvård påpekade övervägande negativa upplevelser relaterat till isoleringsvård. En minoritet av patienterna hade förståelse till innebörden av isoleringsvård och kunde därmed bilda en acceptans. Upplevelserna grundade sig på flödet av information och kunskap mellan patient och vårdpersonal samt hur den professionella vårdrelationen yttrades. Kunskapen om patienters upplevelser av isoleringsvård är bristande och ytterligare forskning är väsentlig för att i framtiden säkra god och jämlik vård.

Bakgrund: Idag är det allt mer förekommande med utbrott av multiresistenta stammar på sjukhus, det blir då ett ökat behov av att patienter trots vårdform ska vårdas inom isolering. Smittsamma infektionssjukdomar kräver isolering för att förhindra spridning av infektion. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed. Granskningen av artiklarna gjordes genom Kristianstad Högskolas granskningsmall. Resultat: Patienternas upplevelser av isolering vid en infektionssjukdom kunde delas upp i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Känslor i samband med isolering: Smittsam och smutsig, diskriminering, ensamhet. Att vara inlåst: Instängd och övergiven, begränsad, konsekvenser och isoleringsrummets betydelse. Mötet med sjuksköterskan:Informationsbrist och bemötande. Diskussion: Patienter med infektionssjukdom som kräver isolering upplevde i stor utsträckning att hälso- och sjukvårdspersonal saknade kunskap om deras infektionssjukdom och om riktlinjer vid isolering och att deras upplevelse av diskriminering stärktes för att de blev åtskilda från andra patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom för att kunna ge de en god omvårdnad och en jämlik vård.

Background: The development of contemporary isolation measures has emerged through centuries from the time of ships under quarantine to modern personal protective equipment and knowledge about disease control. The underlying need for care in isolation could be multidrug resistant organisms or immunosuppression. Aim: The aim of this review was to explore patient´s experience of care in isolation due to somatic disease. Method: The study was conducted as a literature review with an inductive content analysis. During the literature search 11 qualitative studies corresponding to the aim of this study was chosen. Analysis of the quality of the studies were conducted. The results were analysed and compiled in themes and subthemes. Results: Patients described isolation policies as a form of imprisonment and in terms of negative experiences. Discrepancies in practice of isolation measures amongst health care workers contributed to patients’ apprehension and worry. The isolation room could both be seen as a prison and a safe haven. It represented a feeling of safety and disengagement from demands from the outside. The relationship between the patient and the health care worker was important for the experience of care in isolation. Patients described feelings of loneliness and contact with friends and family had major impact both through visits but also by phone or computer. To find acceptance or meaning made it easier to cope with the period of loneliness. Conclusion: To be cared for in isolation is a global phenomenon and it has major impact on the daily life of the affected persons. Attitudes, work procedures amongst the health care workers and their personal treatment towards the patients may have a positive or negative impact on the patients experience of isolation. Friends and family carry out an important role in alleviating loneliness and new technology for example videocalls may offer whole new opportunities to be able to interact socially with others during time spent in isolation. / Bakgrund: Nutida isoleringsvård har utvecklats och växt fram under århundraden alltsedan tiden då fartyg låg i karantän fram till dagens kunskap om smittskydd och tillgång till skyddsutrustning. Den bakomliggande orsaken till isoleringsvård kan bland annat vara antibiotikaresistenta bakterier eller immunsuppression. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med somatisk sjukdom upplever isoleringsvård. Metod: Studiedesign var litteraturstudie där analysen genomfördes med induktiv ansats. I artikelsökningar påträffades 11 kvalitativa originalartiklar som svarade till studiens syfte. Kvalitets- och resultatanalys av inkluderade studier gjordes och ett sammanställt resultat med teman och subteman utarbetades. Resultat: Isoleringsrutiner upplevdes som en form av fångenskap och beskrevs i negativa ordalag. Oro och ängslan upplevdes bland patienter när sjukvårdpersonal gjorde avsteg från isoleringsrutinerna. Rummet kunde upplevas som ett fängelse och begränsande men även som en fristad där eget rum, en upplevd trygghet och befrielsen från omgivningens krav sågs som positivt. Relationen mellan patient och personal var av betydelse för hur tiden i isoleringsvård upplevdes. Patienter uttryckte känslor av ensamhet och kontakten med anhöriga spelade en stor roll både genom direktkontakt men även via telefon och dator. Meningsskapande eller att finna acceptans inför situationen gjorde det lättare att hantera tiden i ensamhet. Slutsats: Isoleringsvård förekommer världen över och det har stor påverkan på individens dagliga liv. Bemötande, attityder och arbetssätt hos sjukvårdspersonal kan ha både positiv och negativ inverkan på patientens upplevelse av vårdformen. Närstående har en viktig roll i att lindra ensamheten och teknik såsom videosamtal öppnar helt nya möjligheter till social interaktion under tiden i isoleringsvård.

Bakgrund: Inom infektionsvården är isolering en oundviklig åtgärd för att förhindra smittspridning av infektionssjukdomar. Det är sjukvårdspersonalens skyldighet enligt svensk lag att vidta de smittskyddsåtgärder som krävs för att minska smittspridning. Sjukvården ansvarar även för att minska risken för vårdrelaterade infektioner, vilket anses vara den vanligaste komplikationen till inneliggande vård. Vilken typ av infektionssjukdom patienter har är avgörande för vilka smittskyddsåtgärder som behövs vidtas. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa och lidande för patienter. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att omvårdnaden för patienterna bedrivs tryggt, säkert och jämlikt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienternas upplevelser av att isoleras på somatisk vårdavdelning relaterat till att bära på smittsam sjukdom. Metod: Litteraturstudien baseras på elva vetenskapliga studier, tio stycken med kvalitativ design och en med mixed method. Granskningen utgick från SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall. Åtta av studierna uppnådde hög kvalitet och tre studier uppnådde medel kvalitet. Resultat: Patienters upplevelser utgjorde två huvudteman: Upplevelsen av information och kommunikation vid isolering och psykosociala effekter av isoleringsvård. Utifrån dessa huvudteman skapades sex subteman: Patienters upplevelser av information från vårdpersonal, Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal, Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård, Patienternas upplevelser av vårdpersonalen, Emotionella påfrestningar och Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering. Konklusion: Resultatet visar att patienterna upplevde att de fick otillräcklig information och minskad möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonalen. Även upplevde patienterna i isolering att de blev stigmatiserade, särbehandlade och bortglömda av vårdpersonalen. Det resulterade i emotionella påfrestningar för den isolerade patienten och bidrog framförallt till känslan av ensamhet. / Background: In infectious care, isolation is an inevitable precaution to prevent the spread of infectious diseases. In accordance with Swedish law, it is the health care personnel’s’ obligation to take appropriate infection prevention measures to reduce the spread of infectious diseases. Healthcare is also responsible for reducing the risk of health-related infections, which is considered to be the most common complication of inpatient care. The disease the patient has determinants the infection measures needed. Health care is responsible to promote health and prevent illness and suffering for patients. It's the registered nurse’s professional responsibility to ensure that nursing care is carried out safely, equality andsecure. Aim: The aim of the literature study was to investigate patient’s experiences of being treated in isolation care in somatic care departments due to infectious disease. Method: The literature study is based on eleven scientific studies, ten with a qualitative design one with a mixed method. The audit was based on SBU:s qualitative review template. Eight of the studies achieved high quality and three studies achieved medium quality. Results: Patients' experiences comprised two main themes: The experience of information and communication during isolation and psychosocial effects of isolation care. Based on these main themes, six subthemes were created: Patients' experiences of information from health care professionals, Patients' opportunities for contact and communication with health care professionals, positive and negative aspects of isolation care, patients' experiences of health care staff, emotional stress and the importance of the environment for the time in isolation. Conclusion: The result shows that the patients experienced that they received insufficient information and had reduced opportunities for contact and communication with the healthcare staff. The patients also felt that they were stigmatized, treated differently, and forgotten by the health care staff. This resulted in emotional stress for isolated patients and contributed to the feeling of loneliness.

Introduktion: Tuberkulos är en av världens mest spridda infektionssjukdomar. En tredjedel av jordens befolkning beräknas bära på bakterien utan att vara sjuka (latent tuberkulos, LTBI). Närmare tio procent av bärarna utvecklar aktiv tuberkulos någon gång under livet. Europa har jämförelsevis låg incidens av tuberkulos och i Sverige har antalet tuberkulosfall minskat sedan mitten av 40-talet. I Sverige ses de senaste årens ökade antal migranter som en förklaring till en tillfälligt ökad prevalens av tuberkulos. Tidig diagnostik och behandling av tuberkulos är avgörande faktorer för att förhindra smittspridning och ger den enskilde individen möjlighet att hantera sin hälsa, vilket är angeläget ur ett folkhälsoperspektiv. Landstingen/regionerna har valt olika strategier för vilka som ska inkluderas i screening för tuberkulos vid hälsoundersökningar av migranter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalens och uppföljning av latent tuberkulos bland migranter som genomgått hälsoundersökning vid vårdcentraler i Region Jönköpings län. Metod: Studien var en retrospektiv observationsstudie utifrån kvantitativ ansats. Data samlades in genom journalgranskning och 361 journaler inkluderades i analyserna. Förekomst av latent och aktiv tuberkulos korrelerades med kön, ålder och ursprungsland. Resultat: Resultaten från studien visade att prevalensen av LTBI i studiepopulationen var 9.4 %. Resultaten visade att LTBI var vanligare hos män och individer > 35 år. Däremot sågs inga skillnader utifrån ursprungsland. Slutsats: Studien är av begränsad storlek och därmed generaliserbarhet. LTBI är relativt vanligt bland migranter. Ytterligare studier behövs för att identifiera optimala rutiner för screening och förebyggande insatser i migrantgruppen. / Introduction: Tuberculosis is one of the world's most widespread infectious diseases. One third of the world’s population is expected to carry the bacterium without being ill (latent tuberculosis, LTBI). Nearly ten percent of the carriers develop active tuberculosis sometime during their lifetime. Europe has a comparatively low incidence of tuberculosis and in Sweden the number of cases of tuberculosis has decreased since the mid-40s. In Sweden, the increased number of immigrants in recent years is seen as an explanation for a temporarily increased prevalence of tuberculosis. Early diagnosis and treatment of tuberculosis are key factors in preventing the spread of infection and giving the individual the opportunity to manage their health, which is important from a public health perspective. The county councils/regions have chosen different strategies for whom to be included in screening for tuberculosis in health surveys of immigrants. Aim: The aim of the study was to investigate the prevalence and follow-up of latent tuberculosis among immigrants who have undergone a health examination at health centers in the County of Jönköping. Method: The study was a retrospective observation study based on quantitative approach. Data was collected through journal review and 361 records were included in the analysis. The presence of latent and active tuberculosis was correlated with gender, age and country of origin. Results: The results of the study showed that the prevalence of LTBI in the study population was 9.4%. The results showed that LTBI was more common in men and individuals > 35 years. However, no differences were seen by country of origin. Conclusion: The study is of limited size and thus generalisability. LTBI is relatively common among immigrants. Further studies are needed to identify optimal routines for screening and preventive measures in the immigrant group.