Digital media productions today, specifically commercials, are often designed to address and appeal to its audience in numerous ways, one important aspect being credibility. This study aims to locate the most essential parts of how to create credible moving image productions and how to establish trust amongst its viewers. Previous research shows that areas such as storytelling, representation and technology are important to create reliability in a media production. Three qualitative semi structured interviews, along with two focus groups consisting of five respondents each, were carried out to gather the data needed. The data was coded, concluded, analyzed and discussed to find the most vital elements in establishing trust. Six main topics were found and narrowed down to three areas which were concluded to create credibility. The six topics are honesty, message, recognition, audio and depiction, continuity and characters. These are summarized as narrative, representation and technical aspects. When these areas are considered and acted upon, credibility and trust amongst viewers can be successfully created.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom som kan drabba alla individer, oavsett ålder eller kön. Det finns över 200 olika former av cancer, och prostatacancer och bröstcancer är de mest vanligt förekommande formerna. När sjukdomen spridit sig och inte längre går att bota behandlas cancerpatienten inom den palliativa vården. Syftet med palliativ vård är att lindra symtomen så mycket som möjligt så patienten mår bra och är smärtfri sista perioden i sitt liv. Syfte: Syftet med examensarbetet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter i ett palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod och en kvalitativ studiedesign valdes för arbetet. Databassökningar gjordes på Pubmed och CINAHL, därefter kvalitet granskades de med hjälp av SBU:s mall, och slutligen analyserades artiklarna utifrån Fribergs innehållsanalys. Resultat: Resultaten bestod av två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde det meningsfullt men emotionellt påfrestande att vårda cancerpatienter i ett palliativt skede. Flera organisatoriska faktorer som upplevdes vara essentiella för att en personcentrerad vård skulle kunna bedrivas fungerade inte optimalt.  Konklusion: Resultatet från föreliggande litteraturstudie ger en fördjupad förståelse av sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter i palliativt skede. Olika former av påfrestningar kan bidra till att sjuksköterskor känner sig ensamma och utsatta i sin arbetsmiljö, men genom att belysa dessa problem och upplevelser skapas möjligheter till förbättring av arbetsmiljön vilket i sin tur kan leda till ökad patientsäkerhet. / Background: Cancer is a common disease that can affect any individual, regardless of age or gender. There are over 200 different types of cancer, but lung cancer, prostate cancer and breast cancer are the most common cancers. When the disease spreads and is no longer treatable, the cancer patient is treated palliatively until the cancer patient dies. Palliative care involves treating the symptoms and to extend life as much as possible. Aim: The purpose is to describe nurses' experience of caring for cancer patients in a palliative stage Method: A literature review according to Friberg's method and a qualitative study design was used for the degree project. Database searches were performed on Pubmed and CINAHL, then quality articles were examined according to SBU:s template and analyzed based on the Fribergs (2017) model.   Results: The results were divided into two main categories and eight subcategories. The results showed that palliative care is an emotional, meaningful care but simultaneously exhausting. In addition, it was reported that the organizational factors were essential for a functioning palliative care, but which unfortunately was deficient in several different circumstances. Conclusion: The result of this literary study provides depth in understanding nurses’ experiences of caring for cancer patients during palliative care. Nurses may experience strain from work in different ways and this contributes to the nurses feeling alone and exposed. By shedding some light upon these issues and allowing these nurses to share their experience creates room for improvement in their working environment, which also leads to safer care for patients.

In 2016 a new space for younger children opened at Malmö public library called Kanini. Kanini builds on a vision of the future library for children where flexibility, offers of new experiences and children’s participation will characterize the library space and activities. As some of the children are very young, a large group users are adults. The aim of this master’s study is to examine a) how adults use the new children’s library in relation to the intentions expressed in Kanini’s steering documents and, b) adult conceptions of Kanini. In an ethnographic approach participant observations have been carried out at Kanini as well as an analysis of Kanini’s steering documents. The theoretical framework is based on the Four Space Model constructed by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Ramsussen and Dorte Skot-Hansen, together with a model of children’s participation developed by Barbro Johansson and Frances Hultgren as well as the concept of mothering developed by Sara Ruddick. The analysis of the material shows that adults in the main use Kanini as intended according to the documentation i.e. in new and creative ways. At the same time, adults tend to have traditional ideas of what a children’s library is and how to use it. There would seem to be a contradiction in perceptions of the children’s library and how it is actually used. Conclusions include that the vision of the future children’s library may take some time to replace traditional expectations.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som drabbar många individer, framförallt äldre. I Sverige får ca 28 000 individer akut hjärtsvikt varje år. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom och högt blodtryck. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Patienter upplevde begränsningar i dagliga aktiviteter. Detta påverkade sömnrutin, socialt liv och känslor. Familj och vänner spelar en viktig roll i patienternas liv. Acceptans av sjukdomen och vara positiv upplevde som nödvändig för att hantera dagliga livet. Patienter upplevde brist på information från sjukvården. Slutsats: Symtom som andfåddhet och trötthet begränsar patientens aktiviteter. Det är viktigt att patienter bli delaktiga i sin hälsa genom att lära sig om sin sjukdom. Sjuksköterskans ansvar är att motivera och stärka patienterna samt uppmuntra dem att leva ett hälsosamt liv. Det är sjuksköterskans ansvar att lyssna på patienternas situation och främja deras välbefinnande. / Background: Heart failure is a common disease that affects many people, especially the elderly. Approximately 28 000 of Sweden´s population experience heart failure each year. The most common cause of heart failure is ischemic heart disease and high blood pressure. Purpose: To describe patients' experiences of living with heart failure. Method: Literature overview based on 12 scientific articles. Results: Patients` experienced limitations in daily activities. This affected their sleep routine, social life and emotions. Family and friends play an important role in patients' lives. Acceptance of the disease and being positive is perceived as necessary for managing daily life. Patients experienced a lack of disease information from healthcare. Conclusion: Symptoms such as shortness of breath and fatigue limit the patients activities. It is important that patients become involved in their health by learning about heart failure. The nurse's responsibility is to motivate, strengthen the patients and give self-confidence to live a healthy life. It is important for the nurses to listen to the patients 'situation and promote the patients' well-being.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom primärvården och uppstår till följd av ansträngda arbetsförhållanden och tidsbrist, vilket medför en obalans i distriktssköterskors arbete och kan inverka negativt på den vård som bedrivs. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur deras arbetsrelaterade stress påverkar patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med två fokusgruppsintervjuer med fyra distriktssköterskor i respektive fokusgrupp. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: De slutliga kategorierna var; Försämrad relation, där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress försvårade möjligheten att skapa en ömsesidig och trygg vårdrelation; Begränsad helhetssyn och delaktighet, där distriktssköterskor upplevde att tidsbrist orsakade svårigheter att bedriva personcentrerad vård och därigenom tappades helhetssynen bort och försvårade möjligheten för patienter att vara delaktig i sin vård; Bristande kvalitet, där tidsbrist ledde till att adekvat vård för alla inte kunde erbjudas; Äventyrad patientsäkerhet där distriktssköterskor betonade att arbetsrelaterad stress gjorde det svårare att bedriva en trygg och säker vård. Slutsats: Arbetsrelaterade stress medför svårigheter att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Arbetsrelaterad stress påverkar därigenom både distriktssköterskor, patienter och vården i sin helhet.

Denna kvalitativa studie behandlar matematik i förskolan. Syftet är att skapa en inblick i hur nyutexaminerade förskollärare uppfattar deras synliggörande av matematik i förskolan. Studien syftar även till att undersöka vad förskollärarna anser att matematik kan innebära i förskolan. Studien baseras på kvalitativa semistrukturella intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i nordvästra Skåne. Intervjuerna baseras på nio intervjufrågor som ger förskollärarna möjlighet att beskriva sina uppfattningar om ämnet matematik. Resultatet visar att förskollärarna synliggör matematiken för barnen genom samtal och med hjälp av olika artefakter. Fysiska artefakter kan vara till exempel leksaksbilar, bilder och klossar. Mentala artefakter är talande och tänkande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärarna i fritidshemmet arbetar med de styrda aktiviteter som erbjuds samt ifall de aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv. Vidare har syftet med denna studie även varit att undersöka ifall det finns tydliga könsmönster bland personalen som kan påverka elevernas aktivitetsval. Studien har gjorts utifrån fyra frågeställningar: Vilka styrda aktiviteter/lekar erbjuder ett antal lärarna eleverna och syns det några tydliga könsmönster i dessa?, Hur ser ett antal lärarna på arbetet med genusperspektivet i fritidshemmet och vad har det för betydelse för dem?, På vilket sätt arbetar lärarna med att få eleverna att bli delaktiga i de styrda aktiviteterna?, och Vem bland personalen leder vilka aktiviteter? Empirin som samlades in för att kunna besvara frågeställningarna samlades in genom kvalitativ metod, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem olika fritidslärare från västra delen av Skåne. Genom studien har vi fått reda på att det är vanligt att erbjuda styrda aktiviteter till eleverna av något slag men att personalen inte aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv i dem, dock arbetar de för att få eleverna att bli delaktiga i olika sorters aktiviteter. Vi har även fått mer kunskap om att i uppdelningen av personalen finns det tydliga könsmönster där manliga oftast tar hand om de normativt manliga aktiviteterna och kvinnorna oftast tar hand om de normativt kvinnliga aktiviteterna.

Styrdokument framställer drama i förskolan som innehåll liksom metod för barns lärande och utveckling. Dock existerar inga beskrivningar på hur detta ska iscensättas i undervisning, vilket medför tolkningsutrymme. Därför var syftet med studien att söka förståelse för förskollärares uppfattningar om drama i förskolans undervisningspraktik. Studien utgick från en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att drama uppfattas mångsidigt och kan verka för olika syften i undervisningen. Det framkom även uppfattningar om hur olika förskollärarroller i dramaaktiviteter kan påverka barns lärande och utveckling. Samtidigt beskrevs utmaningar med drama i undervisningen. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Deweys teori om aktivt lärande. Slutsatsen är att drama dels uppfattas som ett bifenomen vilket är integrerat i förskollärares undervisning i innehåll utöver drama. Dels som ett särskilt fenomen där drama är någonting extraordinärt. Utmaningarna med drama i undervisningen beror på individuella faktorer hos förskolepersonal och yttre ramfaktorer relaterat till förskolans organisation.

Hybridarbete har sedan pandemin fått ett markant uppsving i och med det för majoriteten av företaganställdas påtvingade distansarbete. En brist på studier kring ämnet föder ett behov av forskning. Studien ämnar genom kvalitativt utförda semistrukturerade djupintervjuer tillföra en kontextbaserad inblick i upplevelsen av arbetsprestation hos utvalda individer som arbetar under någon form av hybridmodell på IT-företag. Utöver prestation studeras aspekterna koncentration, flexibilitet, stöd, kommunikation & samarbete, koordinering och sammanhållning & social interaktion, vilka utgår från tidigare forskning som anser dessa har en påverkan på arbetsprestation. Deltagarnas upplevelser kom i allmänhet att stämma bra överens med tidigare forskning med en positiv inställning gentemot hybridmodellen. Personliga upplevelser förefaller till stor del bero på individuella behov baserat på personlighet och andra arbetsrelaterade eller privata förutsättningar. En intressant aspekt som ej påvisats i studiens litteratursökning men som belystes under intervjuer av deltagare var det som dessa kallade hybridmöte. Studien kan ej bidra till någon applicerbar generell slutsats kring hur hybridmodeller upplevs av större populationer men vill sägas bidra till en djupare förståelse för hur ett antal unika individers upplevelser under hybridarbete kan se ut.

Fritidshemmet har en viktig samhällelig funktion för barn mellan 6–13 år. Verksamheten kombinerar meningsfull fritid med undervisning och främjar barns sociala lärande. Men barns tillträde till fritidshem är villkorad och styrs av sina vårdnadshavares livssituation. Verksamheten är avgiftsbelagd och en majoritet av Sveriges kommuner kräver dessutom att vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar på heltid. Det kan exkludera barn vars vårdnadshavare är arbetssökande, långtidssjukskrivna och föräldralediga. Syftet med studien är att skapa kunskap om vad barn som inte stannar kvar på fritidshem efter skoldagens slut gör. Studiens frågeställningar är: Vilka hinder och möjligheter skapas, av deltagare och andra, för att barnen ska kunna fortsätta att umgås med sina vänner?, Hur skapas möjligheter och begränsningar för socialisation i deltagarnas spatiala rörelse? och Vilka aktiviteter väljer deltagarna att göra och vilka aktiviteter beskriver deltagarna att de måste göra? De teoretiska utgångspunkterna hämtas ur socialkonstruktionismen med fokus på både individers agens som styrande för individers valmöjlighet och samhälleliga strukturer som möjliggörande eller begränsandeför individens val. Studiens empiri bygger på en metodologisk triangulering för att stärka och validera mitt resultat. Datamaterialet består av fem samtalspromenader tillsammans med sex barn, tre semistrukturerade intervjuer tillsammans med fem barn och ett fokusgruppssamtal tillsammans med två biträdande rektorer och två fritidshemslärare. Analysen visar att barn som inte stannar kvar på fritidshem kan riskera att bli socialt isolerade, antingen helt och utan stöd att lära sig umgås med vänner eller under den del av tiden när barnets vänner är kvar på fritidshemmet. Barn ber inte vuxna i sin närhet om hjälp när de behöver hantera kränkningar.