The essay is about the conditions for employers and employees when the home functions as the workplace. During Covid-19, more and more people were forced to work from home, and now after the pandemic, the flexible way of working continues. The new work-situation will be studied from both a legal and a societal perspective to examine the employer's work management, work environment responsibility and remote monitoring possibilities. The purpose is to investigate how the prevailing working conditions can change when the home is seen as a workplace. The essay will be based on a legal dogmatic method in order to interpret and systematize regarding law, based on accepting legal sources. The sources that will be used are laws, directives, propositions, public inquiries, practice, case law from the European Court and Swedish Labor Court, literature and electronic sources to analyze the legal aspects. Furthermore, a qualitative study will be used to broaden the perspective and provide more understanding for employers and employees who work or have employees who work at home. Legislation regarding the working environment is primarily based on a workplace where the employee is on the employer's premises. The situation has changed, laws are needed to clarify which rights and obligations employers and employees have. The essay will highlight how the physical, organizational and social work environment affects employees when working from home. As a result of working from home, electronic services and means of communication are now used to continue their daily work and maintain contact. Technological developments have expanded rapidly, and it is readily available for employers to be able to monitor the performance of the employee at home. Thereby will limitations and opportunities for employers to monitor their employees at home be highlighted.

Introduktion: Forskning har visat att det finns stora brister i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR]. På många skolor är inte skolsköterskan involverad alls i undervisningen. Eleverna efterfrågar tidigare och bredare information om sexuell hälsa och endast var femte säger sig ha fått med sig tillräckliga kunskaper. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med sexuell hälsa i grundskolan. Metod: Studiens design var kvalitativ och data samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Tio intervjuer utfördes med skolsköterskor som arbetade i grundskolan. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Innehåll i arbetet, utmaningar som kan uppstå och förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Konklusion: Resultatet belyser att skolsköterskorna anser att sexuell hälsa är ett viktigt ämne och ett ämne som eleverna tycker är spännande. För att undervisningen och det hälsofrämjande arbetet med sexuell hälsa ska bli framgångsrikt krävs kompetens, förtroende från  eleverna, samverkan med flera professioner och organisatoriskt stöd. Skolsköterskorna önskar att bli mer delaktiga i planeringen av undervisningen. HBTQI och pornografi var exempel på områden som skolsköterskorna önskade mer utbildning inom.

Syftet med studien är att undersöka i vilket eller vilka syften lågstadielärare beskriver att de använder bildstöd i svenskundervisningen samt om de använder det som en inkluderande respektive språkutvecklande resurs. Litteratur och forskning framställer bildstöd som ett verktyg för att tydliggöra språk genom att erbjuda en visuell förståelse. Studien tog avstamp från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utgick från Universell Design för Lärande (UDL), för att undersöka om lärare använder bildstöd för att inkludera eller utveckla språket – eller bådadera. Resultatet visar att lärare använder bildstöd i inkluderande syfte i samtliga ämnen. I ett språkutvecklande syfte framkom det att lärarna använder det främst i engelska, matematik och naturkunskap men inte i svenskundervisningen. Detta synliggör att det saknas kunskap och förståelse för hur bildstöd som språkutvecklande resurs kan användas i svenskundervisningen i lågstadiet.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. Den omfattar hjärninfarkt och hjärnkontusion och orsakar fysiskt och psykiskt skador. Stroke behandlingen är lång och omfattar både det akuta skedet och de långsiktiga konsekvenserna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt tillämpas på studier, analys av resultaten gjorda av 11 vetenskapliga artiklar baserat på Fribergs femstegsmetod. Resultat: Studien identifierade två huvudteman: "Påverkan i det dagliga livet" och " Vara beroende av vårdpersonal" och fem underteman: "Begränsad fysisk aktivitet", "Påverkan i välbefinnande och livskvalitet", "Socialt sammanhang", " Bli respekterad som en unik individ" och "Bristande information och stöd". Resultaten tyder på att strokepatienter med fysiska begränsningar upplever ett minskat välbefinnande, vilket leder till social isolering, ensamhet och depression. Otillräcklig information och stöd bidrar till att göra patienten sårbar och frustrerad, vilket hindrar en effektiv hälsohantering. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för att stödja patienter genom informativa och stödjande åtgärder för att underlätta deras återhämtning. Slutsats: Strokepatienter upplever ofta en minskad självkänsla, vilket påverkar deras livskvalitet genom fysiska och psykologiska förändringar. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll när det gäller att erbjuda stöd och vägledning, vilket förbättrar patienternas förmåga till återhämtning och övergripande välbefinnande. / Background: Stroke, one of the leading causes of death worldwide. It includes cerebral infarction and contusion and causes physical and psychological damage. Stroke treatment is long and includes both the acute phase and the long-term consequences. Aim: To describe patients' experiences of living with a stroke. Method: A qualitative literature review applied to studies, analyzing the results of 11 scientific articles based on Friberg's five-step method. Results: The study identified two main themes: "Impact in daily life" and "Being dependent on health care professionals" and five sub-themes: "Limited physical activity", "Impact in well-being and quality of life", "Social context", "Being respected as unique individual" and "Lack of information and support". The results suggest that stroke patients with physical limitations experience a decrease in well-being, leading to social isolation, loneliness and depression. Insufficient information and support contributes to patient vulnerability and frustration, hindering effective health management. Nurses play a crucial role in supporting patients through informative and supportive measures to facilitate their recovery. Conclusion: Stroke patients often experience a decrease in self-esteem, which affects their quality of life through physical and psychological changes. Nurses play a crucial role in offering support and guidance, improving patients' ability to recover and overall well-being.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk, neurologisk, autoimmun och inflammatorisk sjukdom. Den livslånga kontakten med vården, oförutsägbara symtom samt att det idag inte finns något botemedel gör sjukdomen komplex. Patienter med MS finns i alla delar av vården, därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och motivation för att bedriva en inkluderande vård där patientens livssituation förbättras. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen multipel skleros. Metod: Två databassökningar användes, PubMed och CINAHL Complete. Denna litteraturöversikt baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman: Oförutsägbara förändringar, Ett förändrat jag, Psykosociala perspektiv och Att hantera sjukdom. Slutsats: Att anpassa sig och acceptera sin livssituation var svårt men med hjälp av hanteringsstrategier, stöd från närstående och andra i samma sits samt vårdpersonal var det möjligt. Kunskap om sjukdomen och upplevelsen av att leva med MS var viktigt för att främja adaption och förbättra personens livssituation. / Background: Multiple sclerosis is a chronic, neurological, autoimmune and inflammatory disease. A lifelong contact with healthcare, unpredictable symtoms and that there presently is no cure makes the disease complex. Patients with MS are present in every part of nursing, therefore it is important that nurses have the knowledge and motivation to provide inclusive care where the patient's life situation is improved. Aim: The purpose of the study was to highlight people's experiences of living with the disease multiple sclerosis. Method: Two database searches were used, PubMed and CINAHL Complete. This literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed and reviewed based on Friberg's method. Results: The results showed four main themes: Unpredictable changes, A changed self, Psychosocial perspectives and To manage the disease. Conclusion: Adapting and accepting one's life situation was difficult, but with the help of self management strategies, support from relatives and others in the same situation as well as healthcare professionals, made it possible. Knowledge about the disease and the experience of living with MS was important to support adaptation and enhance the personens life situationen.

Studiens syfte var att med hjälp av lärarutbildare diskutera goda exempel och verktyg för undervisning inom expressiv dans för verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa. Även lärarutbildares upplevelse gällande hur undervisning gestaltas för ämneslärarstudenter inom rörelseformen expressiv dans var av intresse. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av fyra lärarutbildare från två olika universitet i Sverige. Metoden som användes var kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, där den teoretiska utgångspunkten var ramfaktorteorin samt teorin om känslan av sammanhang (Antonovsky, 2008; Linde, 2012; McCuaig, Quennerstedt & Macdonald 2013; Pettersen, 2008). Utifrån respondenternas svar skapades följande teman: 1) Didaktiska verktyg 2) Utmaningar 3) Lärarens roll 4) God undervisning genom expressiv dans. Studiens respondenter upplevde att de gav en mångfald av didaktiska verktyg till sina studenter i form av innehåll, material och metod, för arbetet med expressiv dans. För arbete med expressiv dans i den egna undervisningen bör läraren upprätthålla och uppdatera sin ämnesdidaktiska kunskap. God undervisning bygger på lärarens förmåga att skapa trygg och meningsfull undervisning för elever. Läraren bör agera som katalysator för ledandet av kreativa processen. Kommunikation av undervisningens samt aktivitetens syfte är ytterligare en viktig aspekt för undervisning där elever upplever känsla av sammanhang.

Barn har rätt till en trygg och stabil uppväxtmiljö som främjar utveckling och psykisk hälsa. Detta faktum gäller inte för alla barn som växer upp idag då psykisk ohälsa blir allt vanligare. Att som ett litet barn utsättas för den stress som förälderns ohälsa med för ökar risken att hjärnans utveckling påverkas vilket kan leda till psykiska- och beteendemässiga problem redan under de första åren av barnets liv. En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design har genomförts för att besvara syftet att beskriva erfarenheter av att som barn växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Resultatet mynnar ut i tre huvudkategorier; en otrygg uppväxt, ett tungt ansvar och behov av stöd. Barn upplevde svårigheter att förstå vad de fick se, höra och uppleva under sin barndom på grund av bristande information och kunskap om sin förälders psykiska ohälsa. Föräldrarnas beteende var ofta oförutsägbart vilket påverkade barnens psykiska mående samtidigt som utrymme för barnens egna känslor sällan fanns. Stigmatisering och isolering var faktorer som påverkade möjligheten till stöd och barn blev ofta osynliga i sammanhanget. Sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att se hur vi stöttar och bemöter familjer där psykisk ohälsa förekommer och tar i beaktning vad det kan få för konsekvenser för barnet nu och i framtiden.

Bakgrund: Barn till en förälder med schizofreni är särskilt sårbara och riskerar att påverkas negativt av förälderns sjukdom. Tidigare studier visar att sjukdomen påverkar förälderns förmåga att tillgodose en positiv utvecklingsmiljö för barnen. Likaså kan anknytningen till föräldern påverkas negativt. Detta kan resultera i en sämre livskvalitet för barnen samt svårigheter att hitta mening och sammanhang i tillvaron. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det viktigt att identifiera barnens behov av stöd, råd och information om de lever med en förälder som lider av allvarlig psykisk störning, däribland schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder med schizofreni. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades enligt fyra steg. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: En annorlunda vardag, En emotionellt utmanande uppväxt, En familjehemlighet, samt En önskan att bli sedd. Slutsats: Barn som växer upp med en förälder med schizofreni tar på sig en tidig föräldraroll och känner avvikelse på grund av stigmatisering av psykisk sjukdom. De kan känna tvång att dölja förälderns diagnos, vilket leder till känslor av skuld och skam. Dessa barn kan ha svårt att utveckla en trygg anknytning till den sjuka föräldern och kan känna sig övergivna. Bristfällig information om sjukdomen gör det svårt för barnen att hantera utmaningarna som sjukdomen medför. Vikten av betydelsefulla relationer betonas som ett väsentligt stöd för att navigera genom svåra situationer.

Syftet med denna studie är att studera vilka möjligheter och utmaningar F-3-lärare upplever med en språkblandad elevgrupp, det vill säga modersmålssvenska elever och andraspråkselever, när det gäller deras språk- och kunskapsutveckling. Fem F-3 lärare deltog i denna studie. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet har försett studien med en bredare förståelse för hur lärare i språkblandade elevgrupper kan gå tillväga för att gynna elevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga lärare som deltagit i studien uppger att ett kooperativt lärande är ett gynnsamt tillvägagångssätt för att utveckla samtliga av deras elevers språk- och kunskapsutveckling.

Problemlösning är en stor del av matematikundervisningen och en relevant kunskap som elever i grundskolan behöver besitta. Det är flera förmågor som tränas i arbete med problemlösning och i möte med problemlösningsuppgifter ges eleverna förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. Syftet med denna studie var att ta reda på lärares uppfattningar om vad matematisk problemlösning innebär, hur de undervisar i problemlösning, samt vad de uppfattar viktigt att ha i åtanke i problemlösningsundervisning. Detta med särskilt fokus på årskurserna 1-3. Fem legitimerade lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs 1-3 intervjuades. Deras svar transkriberades och ett resultat framkom som analyserades för att svara på studiens forskningsfrågor. Det kunde utifrån analysen konstateras att lärarna förknippar problemlösning med textuppgifter där ett problem ska lösas, vilket stämmer, men de definierade inte problemlösning på samma sätt som forskningen, att vad som är ett problem beror på vem som möter problemet och hur det uppfattas hos den personen. Det visade sig också att lärarna förespråkade att arbeta praktiskt med konkret material och med visualisering av lösningsmetoder, samt att eleverna får arbeta med problemlösning i grupper. Utifrån lärarnas uppfattningar om problemlösningsundervisning har elevernas språkkunskaper visat sig vara en påverkande faktor huruvida de klarar av att möta problemlösningsuppgifter och lärarna upplever det svårt att anpassa uppgifterna efter elevernas nivåer och behov. Lärarna behöver stötta och uppmuntra eleverna genom hela problemlösningsprocessen för att eleverna ska finna tillit till sin förmåga att kunna lösa ett problem, samt för att upptäcka elevernas svårigheter med det. Det kan utifrån studien konstateras att det är gynnsamt för elevernas matematiska utveckling att få möta och arbeta med matematisk problemlösning kontinuerligt från tidig ålder, vilket kan hjälpa dem att hantera situationer som uppstår i deras vardagliga liv.