No description available.

Arbetsmiljö är något som berör i stort sett alla människor; att ha en bra, trygg och säker arbetsplats borde rimligen vara en självklarhet. I verkligheten ser det dock inte alltid ut så. Arbetssjukdomarna ökar, människor skadas regelbundet och varje år omkommer ca 50 personer i arbetsplatsolyckor. Statistik från Arbetsmiljöverket visar även att ett stort antal av Sveriges arbetsplatser brister i sitt arbetsmiljöar-bete. Härmed är det intressant att studera vilket ansvar arbetsgivaren åläggs beträffande arbetsmiljöfrågor och då utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att söka redogöra för gällande rätt vad gäller arbets-givarens och likställd med arbetsgivares rättsliga arbetsmiljöansvar och här med utgångspunkt i vilka möjliga sanktioner som finns att rikta mot denne i fall där den bryter mot arbetsmiljölagstiftningen. Här är det intressant att studera vem som kan åläggas sanktionerna, m a o om det är arbetsgivaren som juridisk person eller om det är arbetsgivaren som fysisk person mot vilken sanktionsmedlen riktas. Här är det även intressant att studera vilka rekvisit som uppställs för resp. sanktion samt hur sanktionerna kan utdömas. Uppsatsen upptar det svenska sanktionssystemet och dess konstruktion per den 1 januari 2012. Uppsatsen utgår från en traditionell rättsdogmatisk metod med utgångspunkt i Peczeniks definition, där författarna vill söka redogöra för gällande rätt eller de lega lata inom det valda ämnesområdet. Materialet utgörs således av författningar, förarbeten, rättspraxis och doktrin. I uppsatsen kommer författarna fram till att sanktionssystemet består av såväl ekonomiska som icke-ekonomiska sanktioner, men framförallt av ekonomiska sanktioner. Sanktionsmedlen utgörs av förbud eller föreläggande med eller utan vite, vilka beslutas av Arbetsmiljöverket. Tillsynsmyndigheten kan även försegla eller på annat stänga av anläggning, maskin e d hos arbetsgivaren och även rätta till fel hos arbetsgivaren som arbetsgivaren sedermera får bekosta själv. Arbetsgivaren i form av dess fysiska person kan, då den begår brott, utdömas straff i form av böter och fängelse men även andra brottspåföljder. Arbetsgivaren kan även åläggas att utge sanktionsavgift, särskild rättsverkan vid brott i form av företagsbot eller förverkande av egendom e d samt även i vissa fall tvingas erlägga skadestånd. I dessa fall riktas sanktionerna istället mot den juridiska personen och även gentemot fysisk person om den är enskild näringsidkare. Talan om utdömandet av sanktionerna skiljer sig åt. Förfaranden som kan bli aktuella är förvaltningsförfarande, ordinarie domstolsprocess vid allmän domstol, skiljeförfarande, talan enligt LRA samt summarisk process som exempelvis strafföreläggande och betalningsföreläggande. I uppsatsen kommer författarna fram till att det är viktigt att skilja på arbetsmiljöansvar och straffansvar. Arbetsmiljöansvaret utgörs av de skyldigheter som följer för arbetsgivare o d enligt arbetsmiljölagstiftningen och åläggs arbets-givaren som juridisk person. Straffansvaret aktualiseras istället först när överträd-else har skett av arbetsmiljöansvaret vilket då har föranlett brott. Då det svenska straffrättsliga systemet endast tillåter straffutdömande till fysiska personer skall sålunda en eller flera fysiska personer utkrävas ansvar för brott mot arbetsmiljö- 3 lagstiftningen. Straffansvaret kan utkrävas av arbetsgivaren själv eller någon av dess ställföreträdare. Många gånger föreligger problem att utreda vem som bär ansvaret i en speciell situation varvid en tydlig och uttrycklig delegeringsordning kan vara mycket viktig för att fastställa vart ansvaret ligger.

No description available.

Statistik från de 35 största bemanningsföretagen på arbetsmarknaden påvisar att bemanningsbranschen växer i en rasande fart och det blir allt vanligare med uthyrd arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Det blir därför allt viktigare med korrekta och tydliga regleringar för uthyrd arbetskraft. Majoriteten av de idag existerande regleringarna gällande arbetsmiljö och ansvaret för denna återfinns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa regleringar är väldigt omfattande och vida i sin formulering, främst gällande arbetsmiljöansvar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att utreda arbetsgivarbegreppet i relation till arbetsmiljöansvaret samt att undersöka om befintlig lagstiftning i praktiken är tillräcklig för att tillämpas på arbetskraft i bemanningsbranschen. Jag har även undersökt bemanningsdirektivet, dess implementering och inverkan på svensk lagstiftning. Denna undersökning gjordes främst för att se om detta direktiv på något sätt påverkar arbetsmiljöansvaret när det gäller uthyrd arbetskraft. Jag har använt mig av den rättsdogmatiska metoden i författandet av denna uppsats. Stora delar av uppsatsen är av deskriptiv karaktär, vill säga en beskrivning av det rådande rättsläget. Den avslutande delen av uppsatsen är av normativ karaktär, där lyfts mina egna tankar och funderingar kring hur det enligt mig borde vara. För att få en god förståelse för arbetsmiljölagen och de övriga arbetsmiljöregleringarnas innehåll och omfattning går jag grundläggande igenom dessa i de inledande kapitlen av uppsatsen. I denna del av uppsatsen belyser jag även arbetsmiljöansvar ur olika perspektiv. I det avslutande kapitlet redovisas de slutsatser som framkommit samt egna reflektioner i ämnet. De slutsatser som kan dras är bland annat att det finns ett omfattande skydd i arbetsmiljölagen för den ”traditionella arbetstagaren” men att lagstiftningen är komplicerad när det kommer till uthyrd arbetskraft. Man kan även dra slutsatsen att det i nuläget inte i någon stor utsträckning existerar eller planeras för en tillkomst av en specifik reglering för uthyrd arbetskraft och dess arbetsmiljö. Det skall tilläggas att bemanningsdirektivets implementering inte kommer att innefatta arbetsmiljö.

In the individual employment relationship, the employer has a management right and the employee an obligation to work. This balance of interest become difficult in relation to infection. Employers, on the one hand have the interest in having the work performed and a work environment responsibility to take all necessary measures to ensure that the employee is not exposed to ill health. While on the other hand the employee has a duty to work but may feel anxious about performing work that may involve danger for the workers own life and health. In this essay you will be reading about what legal obligations both from an international and national level an employer has in conjunction with infection, and what legal obligations in combination with the right to refuseto perform dangerous work an employee has. This is to enable an analysis of whether the different interest should and can be weighed between and against each other when it comes to infection. The essay will also draw parallels to covid-19 as it is relevant in connection with infection. This essay is namely written during the current pandemic of corona and the disease covid-19.

The aim of this study is to investigate the legislation the employer has for the employee’s whom’s workplace is from home instead of the office. The topic has been chosen because it is relevant to the present business environment after the covid-19 regulations. The purpose of the study is to investigate how employers are working with the work environment in practice via interviews. This was possible by using a legal analytical method through making a selection of five different employers whose employees worked from home during the pandemic and continuously had that possibility during the working hours after the recommendations were removed. By investigating and analyzing the legal regulation, the study wants to clarify the employer’s work environment responsibilities when working remotely from home. By using the legal dogmatic method the study has been able to achieve the purpose of the essay. Through investigating and analyzing laws, regulations, proportions, public inquiries, law suits, EU regulations, articles, literature and electronic materials and therefore making a clarification about the employer responsibilities. There are regulations that prevent the employer from fully accessing certain actions to maintain the work environment for the employee’s when working from home, such as an employee's home is a private place where the employer can not confine. The result showed that the employees and the employer need a functional collaboration with good communication among themselves is necessary for the working environment from home.

<p>Unhealthiness is not just a damaged back or asbestos. The fact that mental ill-health seems to increase in our society is well known. Statistics from Arbetsmiljöverket proves a fourfold increase of work-related disorders since 1997. These are primarily caused by organizational and social factors, 60% are considered caused by stress and a heavy workload. Sick leave due work related fatigue and depressions are scarily common today. Highly controlled work where every individual’s performance is measured, registered and sometimes even presented in front of co-workers is now what many employees face in their daily life. In our technically well-developed society we have a variety of sophisticated software that registers detailed information about employees. How does this affect the people that work in that environment? What legislations are there to cover these questions? This is what we have chosen to focus on in this essay.</p><p>Our empirical research shows that companies do register what their employees do even though there are people who prefer to disregard that fact. It’s possible that some surveillance occur purposeless, like for instance the common registration of incoming phone calls which indeed could be referred to a specific individual. How this information is being used in the end probably varies from company to company, but, as proven in our study it can be used as evidence or arguments against employees who might make a poor performance. We mean that high levels of control contribute to the pressure employees feel in their already stressful work life.</p> / <p>Ohälsa är inte bara en utsliten rygg eller lungor skadade av asbest. Att den psykiska ohälsan verkar öka i samhället är inte okänt. Arbetsmiljöverkets statistik påvisar en fyrfaldig ökning av arbetsrelaterade sjukdomar sedan 1997. Dessa beror främst på organisatoriska och sociala faktorer, 60 % beräknas bero på stress och hög arbetsbelastning. Sjukskrivningar p.g.a. utmattningsdepression och depression i allmänhet är långt ifrån ovanliga. Starkt styrt arbete där varje enskild individs prestationer mäts dagligen och t o m redovisas öppet på arbetsplatsen är nu vardag för många anställda. I dagens högteknologiska samhälle finns en mängd sofistikerade redskap för att samla information om de anställda på företaget. Varje knapptryckning kan registreras, antal hanterade samtal och längden på dessa mäts, analyseras och data sparas. Hur påverkas egentligen människor som arbetar i den miljön och vad säger lagen? Vi har valt att studera handhavandet av personuppgifter, gällande rätt på området samt hur ett felaktigt handhavande kan inverka negativt på arbetsmiljön.</p><p>Den empiriska undersökning som genomförts inom ramen för studien visar tillsynes att övervakning av anställda på arbetsplatsen sker, men även att vissa tycks ignorera att så sker. Visserligen kan tänkas att vissa arbetsplatser ej kontrollerar medvetet, men exempelvis kan en vardaglig företeelse som loggning av teletrafik anses vara en övervakande åtgärd, som kan härledas specifik individ. Hur sen dessa uppgifter används antar vi att det varierar starkt från arbetsplats till arbetsplats, men uppgifter kan, vilket bekräftas av vår studie, användas bland annat som påtryckningsargument om en säljare presterar sämre än förväntat. Vi tolkar även att ett starkt kontrollerat arbete medför att arbetstagaren upplever arbetssituationen som stressig.</p>

Unhealthiness is not just a damaged back or asbestos. The fact that mental ill-health seems to increase in our society is well known. Statistics from Arbetsmiljöverket proves a fourfold increase of work-related disorders since 1997. These are primarily caused by organizational and social factors, 60% are considered caused by stress and a heavy workload. Sick leave due work related fatigue and depressions are scarily common today. Highly controlled work where every individual’s performance is measured, registered and sometimes even presented in front of co-workers is now what many employees face in their daily life. In our technically well-developed society we have a variety of sophisticated software that registers detailed information about employees. How does this affect the people that work in that environment? What legislations are there to cover these questions? This is what we have chosen to focus on in this essay. Our empirical research shows that companies do register what their employees do even though there are people who prefer to disregard that fact. It’s possible that some surveillance occur purposeless, like for instance the common registration of incoming phone calls which indeed could be referred to a specific individual. How this information is being used in the end probably varies from company to company, but, as proven in our study it can be used as evidence or arguments against employees who might make a poor performance. We mean that high levels of control contribute to the pressure employees feel in their already stressful work life. / Ohälsa är inte bara en utsliten rygg eller lungor skadade av asbest. Att den psykiska ohälsan verkar öka i samhället är inte okänt. Arbetsmiljöverkets statistik påvisar en fyrfaldig ökning av arbetsrelaterade sjukdomar sedan 1997. Dessa beror främst på organisatoriska och sociala faktorer, 60 % beräknas bero på stress och hög arbetsbelastning. Sjukskrivningar p.g.a. utmattningsdepression och depression i allmänhet är långt ifrån ovanliga. Starkt styrt arbete där varje enskild individs prestationer mäts dagligen och t o m redovisas öppet på arbetsplatsen är nu vardag för många anställda. I dagens högteknologiska samhälle finns en mängd sofistikerade redskap för att samla information om de anställda på företaget. Varje knapptryckning kan registreras, antal hanterade samtal och längden på dessa mäts, analyseras och data sparas. Hur påverkas egentligen människor som arbetar i den miljön och vad säger lagen? Vi har valt att studera handhavandet av personuppgifter, gällande rätt på området samt hur ett felaktigt handhavande kan inverka negativt på arbetsmiljön. Den empiriska undersökning som genomförts inom ramen för studien visar tillsynes att övervakning av anställda på arbetsplatsen sker, men även att vissa tycks ignorera att så sker. Visserligen kan tänkas att vissa arbetsplatser ej kontrollerar medvetet, men exempelvis kan en vardaglig företeelse som loggning av teletrafik anses vara en övervakande åtgärd, som kan härledas specifik individ. Hur sen dessa uppgifter används antar vi att det varierar starkt från arbetsplats till arbetsplats, men uppgifter kan, vilket bekräftas av vår studie, användas bland annat som påtryckningsargument om en säljare presterar sämre än förväntat. Vi tolkar även att ett starkt kontrollerat arbete medför att arbetstagaren upplever arbetssituationen som stressig.

The essay is about the conditions for employers and employees when the home functions as the workplace. During Covid-19, more and more people were forced to work from home, and now after the pandemic, the flexible way of working continues. The new work-situation will be studied from both a legal and a societal perspective to examine the employer's work management, work environment responsibility and remote monitoring possibilities. The purpose is to investigate how the prevailing working conditions can change when the home is seen as a workplace. The essay will be based on a legal dogmatic method in order to interpret and systematize regarding law, based on accepting legal sources. The sources that will be used are laws, directives, propositions, public inquiries, practice, case law from the European Court and Swedish Labor Court, literature and electronic sources to analyze the legal aspects. Furthermore, a qualitative study will be used to broaden the perspective and provide more understanding for employers and employees who work or have employees who work at home. Legislation regarding the working environment is primarily based on a workplace where the employee is on the employer's premises. The situation has changed, laws are needed to clarify which rights and obligations employers and employees have. The essay will highlight how the physical, organizational and social work environment affects employees when working from home. As a result of working from home, electronic services and means of communication are now used to continue their daily work and maintain contact. Technological developments have expanded rapidly, and it is readily available for employers to be able to monitor the performance of the employee at home. Thereby will limitations and opportunities for employers to monitor their employees at home be highlighted.

No description available.