Syftet med denna studie är att undersöka vårdpersonals upplevelser av våldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvårdnadssituationen påverkas för en våldsam patient. Även att se vilka stödjande åtgärder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en våldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, känsla av sammanhang, är närvarande bland vårdpersonalen på den slumpmässigt utvalda vårdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie är utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsätt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en läkare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vårdpersonal sällan upplevde våldsamma situationer även om det förekommer. Dylika situationer orsakade obehagskänslor hos personalen. Bemötandet av patienter var en betydande del i att försöka förhindra och dämpa våldsamma situationer. Arbetsplatsen och samhörighet mellan kollegor var av stor betydelse för att hantera situationer. / The purpose of this study is to investigate the nursing staff’s experiences of violent patients and situations, and to look into the effects that these situations can have on a nursing situation for a violent patient. Also to look into what supporting measures the place of work can offer a member of the staff who has experienced a violent situation, and whether Antonovsky’s concept, the sense of consistency is present among the nursing staff at a care centre chosen at random. The method this study is based on has a qualitative aim with a phenomenologic approach in the background. Data were collected through interviews with one physician, three nurses and one assistant nurse. The result showed that the personnel rarely experience violent situations, but that situations did occur. The most commonly experienced feeling was that of discomfort in the situation. The reception of patients took an important part in trying to prevent and subdue violent situations. The place of work and the solidarity between colleagues were also of great importance in handling these kinds of violent situations.

Matematiksamtal är en förutsättning för att stimulera elevernas resonemangsförmåga vid inlärningsprocessen. Dock förekommer variationer i tillämpning av matematiksamtal i samband med matematikundervisningen vilket kan bidra till en ojämlik undervisningskvalitet. Hufferd-Ackles med kollegor (2004) har beskrivit nivåer av matematiksamtal som syftar till att bedöma och få en förståelse för hur frågor ställs i klassrummet, vem som är huvudinnehavaren av kunskap samt vem som ansvarar för att inlärningen sker. Denna fallstudie syftar till att undersöka nivån av matematiska samtal i klassrummen med utgångspunkt i teorierna av Hufferd-Ackles med kollegor (2004). Studien syftar även till att presentera lärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar av att bedriva samtalen samt hur de anser att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom dessa. Genom observationer i tre olika klassrum samt intervjuer med tre lågstadielärare genomfördes studien och analyserades med teoristyrd tematisk analys för observationerna respektive empiristyrd tematisk analys för intervjudata. Resultatet indikerar på en låg nivå utifrån kvalitativa aspekter gällande matematiska samtal.  Den insamlade data från observationer och intervjuer visade ett samband mellan nivåerna och lärarnas upplevelser där klassrumsklimatet framträdde som den mest betydelsefulla faktorn för samtalens nivå. En trygg miljö i klassrummet gynnar samtalen och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för att bedriva kvalitativa samtal såväl för lärare som för elever. Lärarna var eniga om att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom att bedriva matematiska samtal och att arbete i läromedel inte bidrar till detta i samma utsträckning.

Substansmissbruk är ett stort och utbrett samhällsproblem i Sverige som medför konsekvenserför både den som är i missbruket, likväl dem som står människan nära. En grupp som påverkasnegativt är partners till människor i ett substansmissbruk. För att minska de negativakonsekvenserna finns det anhörigstöd som partners har rätt till. Det är däremot otydligt enligtnationella riktlinjer vad stödet ska innefatta. Partners kan dölja sina problem för andra, vilkethindrar stödsökandet. Därav är syftet att undersöka hur yrkesverksamma verkställeranhörigstöd för partners till människor med ett substansmissbruk, och att upplysa de faktorersom yrkesverksamma anser har gett en förutsättning för partners att ingå i anhörigstöd.Insamlandet av empirin har genomförts genom fyra semi-strukturerade intervjuer med femyrkesverksamma som arbetar med anhörigstöd. Därefter har materialet bearbetats genom enkonventionell innehållsanalys och anlägger en induktiv metodansats. Med hjälp av denkonventionella analysen fann vi sex teman som legat till grund för att uppnå studiens syfte. Desex teman som har återfunnits är: drivkraft, misskreditabel, yttre förutsättningar, utförande,strukturella brister och “medberoende”. Studiens slutsats är att anhörigstöd är individanpassatoch innefattar individuellt stöd och valbart gruppsamtal. De yrkesverksamma inspireras avandra behandlingsmetoder, men de säger sig inte erbjuda behandling. Studiens andra slutsats äratt yrkesverksamma spelar en stor roll i att fånga upp partners, men att partners själva ocksåbidrar till deras eget ingående i stödet. Yttre faktorer såsom stödets struktur, förändringar isamhället och stora händelser kan också vara bidragande faktorer till partners ingående i stöd.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om skolbiblioteksansvarigas tillvägagångsätt vid inköp av litteratur till skolbiblioteken. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka kriterier de ansvariga för skolbiblioteken förhåller sig till vid inköp av litteratur. Resultatet visar att de ansvariga förhåller sig till budget, elevernas önskemål och representation men att det inte finns några gemensamma kriterier utan landar på de ansvarigas val. Slutsatsen blir därför att det inte finns någon ram att förhålla sig till och att det därför skiljer sig mellan de olika skolbiblioteken.

Background: According to the ethical guidelines, family members of the patient should be allowed to be present during cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses should be able to, besides performing CPR, decide if family presence is appropriate, support and explain the course of events to the family. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of family presence during resuscitation. Method: A literature study has been made of 11 qualitative studies, where differences and similarities were analysed. The studies were published between the years 2000 – 2015. Result: Two main themes were identified and five subthemes. The main themes were: "The nurse's experience of their work situation" and "The nurse's experience of the circumstances that affects the nursing". The findings showed that the nurses experienced a dilemma when they needed to decide if family presence was appropriate. The nurses experienced that a bond could be created with the families through the role of support person. They experienced that the family members could participate in the care but they could also be a distraction and a source of stress. Conclusion: Clear local guidelines would facilitate the decision if family presence is appropriate. A support person for the family would also facilitate the family's presence. More education and experience in this subject helps nurses overcome fears of difficulties often associated with family presence.

Idag finns det ett samband mellan ekonomi och hälsa, kopplat till utrikesfödda i Sverige. Det är ofta utrikesfödda som drabbas av ojämlikhet på arbetsmarknaden, som därefter påverkar ekonomin. Ett interventionsprogram (Grönkvistprogrammet) har utvecklats och implementerats i syfte att minska den ekonomiska stressen och främja hälsan på kort- och långsiktig väg av Landstinget Västmanland och Samhällsmedicinska enheten. Studien undersökte deltagarnas upplevelser av programmet. Teorierna KASAM samt Socialt stöd har kopplats samman med resultatet. Metoden i studien hade en kvalitativ ansats och tio deltagare har intervjuats i enskilda intervjuer. Resultatet påvisade att den ekonomiska betydelsen för deltagarna var av stor vikt och hade en viktig roll i det dagliga livet. Programmet hade även påverkat deltagarna genom, förändrade levnadsvanor, mer insikt om ekonomin och relaterade områden samt att de har mer självmakt efter programmet. Deltagarnas positiva upplevelser var att handledarna var kunniga och att materialet förekom på olika språk. Deltagarna hade även fått mer kunskap om Sverige generellt och deltagarna upplevde att spridning av den nya kunskapen var möjlig efter programmet. Utvecklingsmöjligheterna som framkom i resultatet var att programtiden kunde ha varit längre, fler moment i programmet som berör ekonomin, mer extern reklam för programmet samt fortsatt spridning av programmet till andra målgrupper. / Today there is a connection between the economy and health, linked to foreign-born personsin Sweden. There are foreign born who suffer from inequality in the labor market which subsequently affects the economy. An intervention program (Grönkvist program) has been developed and implemented in order to reduce the financial stress and promote health in the short and long-term way of Västmanland County Council and Community Medicine Unit. The study examined the participants' perceptions of the program. The theories SOC and Social support has been linked with the outcome. The method of study was a qualitative approach and ten participants were interviewed in individual interviews. The results demonstrate that the economic importance of the participants were of great importance and had an important role in daily life. The program also had affected the participants through,changing lifestyles, more insight about the economy and related areas and that they havemore empowerment after the program. The participant’s positive experiences was that the supervisors were knowledgeable and that material occurred in different languages. The participants also had gained more knowledge about Sweden and the participants generally felt that dissemination of the new knowledge was possible after the program. The development opportunities that emerged in the result was that the program time could have been longer, more program elements that affect the economy, more external advertising forthe program and the continued spread of the program to other target groups.

Ungdomar och unga vuxna är de främsta användarna av digitala spel och även de främsta entusiasterna av fenomenet E-sport. Spelvanor är av betydelse då studier har påvisat att det finns determinanter, både fysiologiska och psykologiska som kan påverka individens välbefinnande.Syftet med studien var att undersöka professionella E-sportspelares erfarenheter av att utöva sin sport och hur de upplever att detta påverkar hälsan. En kvalitativ metod användes och datainsamling utfördes genom intervjuer över internet. Insamlade data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar på att E-sportspelare har haft ett spelintresse sedan tidig ålder och ansett sig vara relativt skickliga i det tidigare spelen innan de valde att satsa på en karriär inom E-sport. Erfarenheter av träning och matcher påverkar den fysiska hälsan genom värk i ryggen och spänningsvärk i nacken. Att tävla inför publik har även effekt på spelarens emotionella välbefinnande där press att prestera är en påverkande determinant för hälsan. En professionell karriär inom E-sporten kräver mycket av spelarens tid och detta kan således medföra obalans mellan arbete och privatliv. Deltagarna i studien är eniga om tron på en fortsatt ökad tillväxt av intresse samt investering i E-sportsvärlden.

Att studenter använder sig av sammanfattningar är vanligt förekommande på universiteten idag. I denna uppsats görs en kvalitativ studie kring varför studenter väljer att använda sig av sammanfattningar enligt tre aspekter, tillit, risk samt etik och moral. Studien har gjorts i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Förstudien bestod av intervjuer med 22 studenter och huvudundersökningen bestod utav 32 studenter. Syftet med intervjuerna är att kartlägga studenters erfarenheter, tankar och åsikter kring användandet av sammanfattningar skrivna av andra studenter. Teoriavsnittet belyser tillit, risk samt etik och moral för att få en mer djupgående bild av studenters beslut av att använda sammanfattningar. Slutsatsen är att studenter väljer att använda sig av sammanfattningar på grund av 1) det finns en allmän hög nivå av tillit till andra studenter kring deras kunskap och välmening. 2) Trots att studenterna är medvetna om de risker som finns med sammanfattningar väljer de att bortse från dessa i vissa situationer. 3) Majoriteten av studenterna uppgav att det finns ett moraliskt problem med användandet av sammanfattningar. Dock var egenintresset en för stor faktor för att välja bort sammanfattningar.

Bakgrund: Merparten av patienter med en palliativ diagnos vill vårdas i hemmet, vilket är möjligt med hjälp av bland andra distriktssköterska, hemtjänst samt anhöriga. Patienter som vårdas i hemmet upplever ofta bättre livskvalitet än dem som vårdas på sjukhus. Distriktssköterskan ansvarar för att vården fungerar och är den bästa möjliga för patienten. Vad patienten värdesätter i bemötandet för att det ska kännas genuint och trovärdigt är viktigt för att denne ska känna sig sedd och vara involverad i sin egen vård. Syfte:Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet från distriktssköterskan i palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design har använts i studien och data har samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt åtta patienter. Resultat: De tre kategorierna som framkom under studien var: att få tid, bli sedd och få respekt, att känna kontinuitet och trygghet, att bli tagen på allvar och känna delaktighet i vården. Slutsats:För att patienterna ska uppleva ett bra bemötande krävs kontinuitet, korrekt information och delaktighet i vården och få tid med distriktssköterskan och känna sig sedd som medmänniska. / Background: Most of the patients with a palliative diagnose want to be taken care of in their own homes. This is possible with help from a team consisting of among others; district nurses, assistant nurses and significant others. Patients living at home often experience better quality of life, compared to them taken care of at the hospital. The district nurse is responsible that the care is well functioning and is the best care for the patient. How the patient experience the treatment from the district nurse is very interesting. What the patient value in the treatment to make it feel genuine and credible. The encounter in the care relationship is important for the patient to feel seen and be involved in their own care. Aim: The aim of the study was to describe patients with a palliative diagnosis how they experienced the encounter from the district nurse in home care. Method: A qualitative approach has been used and eight patients has been interviewed. Results: The results became three categories: To have time, be seen and have respect. To feel safe and continuity, and to be takenseriously and involved in their own care. Conclusion: For the patients to experience a good encounter it takes continuity, correct information and a possibility to take part in their own care. To have time with the district nurse and to feel seen by the district nurse is important.

Fermentering av livsmedel är något som människan gjort sedan de första mänskliga civilisationerna. Dessa uråldriga metoder används än idag och fermenterade drycker har under senare årtionden fått en ökad acceptans världen över och anses idag vara en trend. Syftet är att studera studenters attityder till fermenterade drycker med låg eller ingen alkoholhalt, med fokus på kännedomen om denna typ av drycker, varför och när dessa konsumeras, samt vid vilka sammanhang/tillfällen. I studien har en kortare inledande enkät distribuerats till studenter vid Högskolan Kristianstad, vilken följts av individuella, semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på stora skillnader i huruvida studenterna kände till och hade provat fermenterade drycker. Studenternas attityder till fermenterade drycker präglades av flera olika faktorer, exempelvis hens egna värderingar, normer och målsättningar. I enkäten visade det sig att många konsumerade fermenterade drycker för dess hälsofrämjande effekter, som ersättning till alkohol och för att testa något nytt. Detta framkom även i intervjuerna där hälsa och miljömedvetenhet var viktiga anledningar till varför fermenterade drycker konsumerades, men också nyfikenhet inför det nya. Resultaten från både enkäten och intervjuerna visade att denna typ av drycker främst konsumerades vid måltider, fester eller vid andra sociala event. Samtliga informanter var ense om att fermenterade drycker erhåller komplexa egenskaper och kanske är det just dessa karaktärsdrag som gör dryckens stora platstagande möjligt. Utifrån denna studie kan det dras en slutsats om att fermenterade drycker fyller flera roller inom kategorin låg eller icke alkoholhaltiga drycker. / Fermentation is a process that mankind has used since the first civilizations. These ancient methods are still being used today and fermented beverages has since the last few decades gained an acceptance over the world and is considered a trend. The aim of this study was to study students’ attitudes toward fermented beverages with low or no alcoholic contents, with a focus on the knowledge about these beverages, why and when they are consumed and also in what context. The study consisted of an initial shorter questionnaire which was distributed to students at the Kristianstad University, Sweden followed by an individual semi-structured interview. The results showed great variations regarding the students’ knowledge of fermented beverages and if they had tried any of these. The students’ attitudes were characterized by values and norms and the results from the questionnaire showed that many individuals consumed fermented beverages for its health-promoting effects. Instead of drinking alcoholic beverages and also to try something new. This also emerged from the interviews where health and environmental awareness were important reasons as to why fermented beverages were consumed, but also curiosity over trying something new. The results from both the questionnaire and the interviews showed that these beverages were consumed at dinner, parties or other social gatherings. All informants agreed that fermented beverages derive complex attributes and that maybe it might be these attributes that makes it possible for these beverages to take on a large audience as they do today. From this study a conclus