Precis som många andra domäner har frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet (SSRS) påverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS båtar har fått mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjöräddarnas kompetens och kraven på deras kompetens, förändrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag består SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsättning bortom den marina domänen. Den här studien gör en bred kartläggning över organisationen för att kunna jämföra förhållanden mellan vilka uppgifter och mål som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgänglig och hur arbetet utförs i praktiken. En systemsyn har tillämpats på systemet operatör och båt. Etnografisk metod har använts för att samla in data till kartläggningen. En funktionell mål‐ medelanalys har sedan använts för att analysera vilka uppgifter och mål som finns i systemet. Den jämförande analysen visar att organisationen skiljer sig åt i teorin och praktiken. Skillnaderna ligger bland annat i på vilket sätt framförandet av båtarna sker och hur rollfördelningen på ombord ser ut.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Studiens syfte var att synliggöra sex ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av sin skoltid i grundskola och sedan i särskola. Medialt har särskolan fått ett dåligt rykte. I denna studie låg fokus på att lyfta fram elevernas egna erfarenheter av både grundskola och särskola och hur de har upplevt skoltiden. Det är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex informanters livsberättelser. Studien kan ses vara inspirerad av en fenomenografisk metod. Studien ger en återblick av hur eleverna själva upplevt och minns tiden i grundskolan och särskolan. I analysen görs jämförelser mellan de båda skolformerna. Resultatet visade att många av informanterna kände sig ensamma och utanför i grundskolan. I särskolan kände alla informanter att de kunde vara sig själva och de fick kompisar. I särskolan anpassades skolmaterialet och lärarna hade tid för varje elev. I grundskolan förväntades alla elever klara av samma skolarbete, trots olika förutsättningar. Resultatet är i överensstämmelse med vad tidigare studier visat.

Studiens huvudsyfte är att belysa innebörden av ett medlemskap i en fotbollsförening med fokus på aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Empirin utgörs av intervjuer med vuxna män som är eller varit aktiva spelare. Ambitionen har varit att försöka fånga orsaker till att man börjar spela, att man fortsätter men också orsaker till varför man slutar. Fokus ligger på den mentala hälsan och vår avsikt har varit att undersöka vilka effekter aktiviteten har. Metoden är kvalitativ i det att vi genomfört intervjuer med 16 män födda mellan 1987-1991. respondenterna är således mellan 26 och 30 år gamla, några har slutat spela, några håller fortfarande på, men gemensamt är att de "i backspegeln" kan se tillbaka på medlemskapets/aktivitetens betydelse för det mentala välbefinnandet. Den teoretiska ramen utgörs främst av ett pedagogiskt perspektiv, ett socialt perspektiv samt till viss del av hälsoperspektiv. Resultatet har främst delats upp i tre teman, med anknytning till lika många frågeställningar i denna studie. Dessa teman innehåller totalt 6 underkategorier, vilkas information förklarar att det mentala välbefinnandet påverkas av fotbollsspelande i ungdomsåren. Underkategorierna är bland annat, positivt: gemenskap och familjekänsla, negativt: krav och utanförskap. Slutsatsen av denna studie är att fotbollsspelande i ungdomsåren har en effekt avseende det mentala välbefinnandet, i negativ och positiv bemärkelse. / The study's main aim is to enlighten the meaning of a membership in a soccer-club, with a focus on the importance to mental wellness. Empirical consists of interviews with the adult men who are or have been active players. The aim has been to try to capture the reasons why they start to play, to continue but also reasons why they quit. The focus is on the mental health and our intention has been to examine the impact of the activity. The method is qualitative in what we conducted interviews with 16 men born between 1987-1991. The respondents are thus between 26 and 30 years old, some have stopped playing, some are still on, but the common thing is that they can look back in the "rear-view" on the membership/activity and the importance to mental wellness. The theoretical part consists mainly of a pedagogical perspective, a social perspective and partially of a health perspective. The result has been divided in to three themes, which are linked to the issues of the study These categories contain a total of 6 subcategories, whose information explaining that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness. The subcategories include, positive: fellowship and family feeling, negative: performance requirements and alienation. The conclusion of this study is that soccer-playing in adolescence has an impact on mental wellness, in negative and positive terms.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk.  Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.

One of the many challenges of game development is creating an effective tutorial. Although tutorials can be designed to instruct in numerous different ways, little is known about how they differ in terms of effectiveness. To examine the effectiveness of the three different tutorial types, a first-person puzzle game with three versions was developed. For the purpose of an observational analysis, four participants per version (n = 12) had their gameplay recorded and were then interviewed after their gameplay session concluded. The results show that text instructions were more effective than using NPCs as examples to show the game mechanics. The lack of a tutorial made the participants vary in their understanding of the game’s mechanics, some of which failed completely to learn an important game mechanic. A broad variation like this can make it difficult for developers to balance the later challenges in the game. / En av de många utmaningarna av spelutveckling är att skapa en effektiv tutorial. Även om en tutorial kan bli designad att instruera på flertalet olika sätt, saknas det kunskap om hur de skiljer sig i deras effektivitet. För att undersöka effektiviteten av tre olika typer av tutorials, utvecklades ett pusslespel i förstapersonsperspektiv med tre versioner. För syftet av en observationsanalys spelades spelsessionerna av fyra deltagare per version (n = 12) in, och deltagarna intervjuades direkt efteråt. Resultatet visar att textinstruktioner var mer effektivt än att använda NPCer som exempel för att visa spelmekanikerna. Saknaden av en tutorial gjorde att deltagarna varierade i deras förståelse av spelets mekaniker, varav några misslyckades helt att lära sig en viktig spelmekanik. En sådan bred variation kan göra det svårt för utvecklare att balansera de senare utmaningarna i spelet.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt och medvetenhet om kränkande behandling. Det har skett en juridifiering av det svenska skolsystemet och barns rättigheter lyfts tydligare fram i styrdokumenten. Hur väl medvetna är de verksamma inom förskolan om barnens rättigheter och den rådande anmälningsplikten? Vad ser yrkesverksamma som en kränkande handling och hur agerar de i praktiken om en sådan uppstår? Studien undersöker hur de verksamma arbetar för att motverka kränkande behandling och hur deras planer gällande detta är uppbyggda. Studien består av två delstudier, en innehållsanalys över verksamheters planer mot kränkande behandling och en intervjustudie med ett fenomenografiskt perspektiv där förskollärares förhållningssätt och livsvärld studeras. Delstudiernas resultat kommer att jämföras för att se hur väl de överensstämmer. Resultatet tolkas och analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Skolverket lyfter fram att normer är grunden för kränkningar och att ett normkritiskt arbetssätt i kombination med ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är av stor vikt för att förebygga kränkningar inom verksamheten. Ett normkritiskt arbetssätt syftar till att synliggöra, ifrågasätta och vidga normer så att fler får plats. Det huvudsakliga resultatet visar att det finns en medvetenhet bland de yrkesverksamma om vad kränkande behandling innebär och hur de bör arbetas motverkande inom ämnet. Resultatet visar att det finns normkritiska tendenser i de verksammas förhållningssätt. Studiens empiri gör det dock svårt att avgöra om det snarare rör sig om toleranspedagogik istället för normkritik. Resultatet visar även på en ambivalens bland de verksamma gällande anmälningsplikten om kränkande behandling.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk global folksjukdom. Rökning och fetma är exempel på riskfaktorer som leder till utveckling av sjukdomen. Grundbehandling är egenvård som inkluderar att äta en hälsosam kost, fysisk aktivitet samt följsamhet till eventuell medicinering. Stöd och information från sjuksköterskan respektive närstående kan hjälpa patienten att delta i egenvård för att uppnå välbefinnande och undvika framtida komplikationer relaterad till sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Dessa identifierades utifrån systematiska sökningar i databaserna Cinahl Complete och Medline. De inkluderade artiklarnas resultat, som svarade på denna översikts syfte, sammanställdes och tenatiserades baserat på skillnader och likheter. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman: Känslomässiga reaktioner, Svårigheter att genomföra livsstilsförändringar, Svårigheter med självmedicinering och Behov av stöd från hälso- och sjukvården. Diskussion: Resultatet visar att livsstilsförändringar och egenvård relaterat till diabetes typ 2 kan upplevas stressande och utmanande. Personer med diabetes typ 2 beskriver att de uppskattar att få  information och stöd från vårdpersonal samt närstående för att hantera sjukdomen och förbättra sitt välbefinnande. Resultatet diskuteras utifrån Orem teori om egenvård och sjuksköterskans arbete inom diabetesvården. / Background: Diabetes type 2 is a chronic global disease. Smoking and obesity are examples of risk factors that may lead to the development of the disease. The basic treatment is self-care which includes eating a healthy diet, exercising regularly and compliance with self-medications. Support and information from the nurse and family members can help the patient to participate in self-care to achieve well-being and avoid future complications related to the disease. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: Ten qualitative articles were included. These were identified on the basis of systematic searches in the Cinahl Complete and Medline databases. The results of the included articles, which corresponded to the aim of this literature review, were compiled and themed based on differences and similarities. Results: The data analysis identified four themes: Emotional reactions, Difficulties to implement lifestyle changes, Difficulties with self-medication and Need for support from health care. Discussion: The results show that lifestyle changes and self-care related to diabetes type 2 can be experienced as stressful and challenging. People with diabetes type 2 describe that information and support from healthcare professionals and family members helps them to manage the disease and improve their well-being. The results are discussed on the basis of Orem’s theory of self-care as well as the nurse`s work in diabetes care.

Bakgrund: Ett fungerande fallpreventivt arbete är av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv och de mest effektiva fallförebyggande åtgärderna består av träning. Med ett mer digitaliserat samhälle har möjligheten att utöva träning med stöd av digital teknik utvecklats. Vidare forskning behövs för att undersöka hur äldre personer upplever träning med hjälp av digitala medel. Syftet med denna studie är att belysa äldre personers upplevelser och erfarenheter av en intervention där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med hjälp av ett digitalt program kompletterat med stödjande strategier.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på en pragmatisk studie som innefattade intervjuer med äldre personer som erbjudits fallpreventiv träning med en applikation (Säkra steg) under ett år. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med nio personer över 70 år, varav åtta kvinnor och en man. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: De äldre personernas upplevelser och erfarenheter skildras i temat “Individuella komponenter ger insikt och stöd för eget ansvar” som sammanfattar de sex kategorier som analysen resulterade i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av “att skapa bästa förutsättningar för ett hållbart åldrande” och för att möjliggöra det krävdes en “innehållsrik och värdefull träning”. Deltagarna utvecklade förmågor för “att finna egna strategier för upprätthållande” och “de stödjande strategiernas roll” hade liten inverkan. Deltagarna upplevde att “styrka i kropp och själ skapar en trygg tillvaro”. Det framkom även “luckor att fylla för en bättre upplevelse” vilka kan användas till utveckling av liknande interventioner.Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för äldre personers erfarenheter kring kombinationen träning och digitala medel, den stärker även insikten om att äldre är en heterogen grupp där träningen behöver anpassas utifrån varje enskild individ.

Drones with different applications are today used for a variety of tasks at our construction sites. The applications are primarily photography, measurements, volume calculations, documentation and inspection. The big benefit of using drones for these work tasks is that it goes much faster, simpler and more efficient than with traditional methods. We cannot state any difference in the use of large and small construction companies since the drone technology today is cheap and easy to use. Differences in use are more linked to the tasks that must be performed than to the size of the construction company. In addition to a much more efficient working method, a very great advantage is the improved working environment which is due to a reduced risk of fall injuries, falling objects. However, it is important to use the drone technology for work operations where the technology is effective. All interviewed companies believe that drone technology will be used much more in the near future as new drones and new applications are constantly coming out on the market. To be able to use larger drones and their applications more easily and to be able to transport drones, there is a desire from the construction companies that the regulatory system be simplified for the use of drones in construction sites.