Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation. / Background: Previous research has reported that breastfeeding is associated with several health benefits for the child as well as the mother. Despite that, the breastfeeding rate in Sweden is declining. An important factor for a functioning breastfeeding is breastfeeding support. In Sweden, that support is preferably provided by nurses in child health care.Purpose: The purpose of the study is to illustrate the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support.Method: The study is of a qualitative design with a data collection that was carried out via semi-structured interviews with ten child health nurses. Data were analyzed using the method of qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in two main categories that highlight the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support: Promoting breastfeeding support and Being challenged by breastfeeding support, with associated seven subcategories.Conclusion: Increased knowledge about breastfeeding resulted in greater commitment to good breastfeeding support. Breastfeeding was promoted by an individualized breastfeeding support. It was important that the child health nurse adapted the support based on breastfeeding mothers' experiences with breastfeeding. The child's needs and the family's expectations about breastfeeding were also taken into consideration. Despite experiences with breastfeeding promotion work, breastfeeding support was challenged, among other things, by breast milk substitutes and the pursuit of an equal relationship.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter värdesätter en god kommunikation som grundar sig på humanitära inslag av respekt, värdighet, genuinhet och värme. Patienterna värdesätter även att ha sjuksköterskor närvarande under livets slutskede. Det framgår även att anhöriga upplevde en lättnad när patienterna blev omhändertagna av sjuksköterskorna. En uppskattning fanns under sjuksköterskornas omvårdnadsnärvaro då en ömsesidig anknytning främjades. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård under livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analysering av tio artiklar presenteras i examenarbetets resultat. Resultat: Efter analys framkom två teman: Upplevelser av olika känslor och uppleva värdefulla möten med patienter och anhöriga. Sjuksköterskors upplevelser beskrivs där totalt sex subteman identifierats. Slutsats: Viljan av att kunna göra mer under livets slutskede handlade om att kunna vara närvarande för patienter och anhöriga. Att kontinuerligt kunna utvecklas som sjuksköterska och att kommunikation är viktigt att upprätthålla. Upplevelser av bristande vård kunde handla om konflikter med anhöriga, hög arbetsbelastning och om bristande kunskap i sjuksköterskans profession. / Background: Previous research shows that patients value good communication that is based on humanitarian elements of respect, dignity, genuineness and warmth. Patients also value having nurses present during the end of life. It also appears that relatives experienced a sense of relief when the patients were cared for by the nurses. An appreciation existed during the nursing presence of the nurses when a mutual connection was promoted. Purpose: To describe nurses' experiences of palliative care during the end of life. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Analysis of ten articles is presented in the results of the thesis. Results: After analysis, two themes emerged: Experiences of different emotions and experiencing valuable meetings with patients and relatives. Nurses' experiences are described where a total of six subthemes have been identified. Conclusion: The desire to be able to do more during the final stage of life was about being able to be present for patients and relatives. To be able to continuously develop as a nurse and that it is important to maintain communication. Experiences of lack of care could be about conflicts with relatives, high workload and about a lack of knowledge in the nursing profession.

Saljii, M & Nylander, R. Sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin - en kvalitativ intervjustudie. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.   Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Behandlingen är lång och familjen tillbringar stor del av sin tid på sjukhus. Varje familj är unik vilket gör varje möte unikt. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån både ett barncentrerat och ett familjecentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor möter dessa familjer under en lång tid under barnets sjukdomstid vilket gör att det finns ett behov av ökad medvetenhet och kunskap för att kunna möta familjer inom barnonkologin.   Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor (n=10) med erfarenhet inom barnonkologi. Intervjuerna genomfördes digitalt (n=8) och fysiskt (n=2). Respondenterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval som därefter analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförd analys resulterade i fyra huvudkategorier som belyser sjuksköterskans upplevelse i mötet med familjen inom barnonkologin; Att känna motstridiga känslor, Att känna sig som en del av familjen, Att möta en familj i kris, Att inte förstå varandra. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever svårigheter i sitt möte med familjer där det förekommer språkförbristningar samt vid motstridiga känslor i jämförelse med familjen. Det önskas en ökad tillgänglighet av medicinskt utbildade tolkar, att tolkar finns på plats, samt en ökad kunskap och fler redskap för att kunna möta familjerna i olika skeden inom barnonkologin. / Saljii, M & Nylander, R. Nurses experience of meeting families in pediatrics oncology. A qualitative interview study. Essay in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2023.   Background: When a child is affected by cancer the whole family is influenced as well. The treatment is immense and the family attends most of their illness duration inside of a hospital. Every family is exclusive and unique which makes every meeting extraordinary. The nurse should work from a child-concetrated and a family-centered approach.  Nurses meet these families during a particularly long time which gives an increased apprehension and knowledge of having the means for family meetings within pediatric care. Purpose: The purpose of this study was to enlighten the nurses experience of meeting families within pediatrics oncology.  Method: The data collection was implemented with semi structured interviews with profession diligent nurses (n=10) in pediatric oncology. The interviews to place digitally (n=8) and in their workplace (n=2). The respondents were recruited through convenience selection thereafter was analysed through a qualitative content analysis.  Results: Completed analysis resulted into four main categories that highlight the nurses experience in the meeting with the family in Pediatric oncology: To feel conflicting emotions, feeling a part of the family, meeting families in crisis and, to not understanding each other. Conclusion: The nurses experience difficulties in the meeting with the family when it befalls language flaws as well as different emotions in comparison with the family. There is a desire for increased availability out of medically educated interpreters, interpreters to be on site as well as increased knowledge and tools in managing to meet the families in different stages within pediatric care.

Nästan hälften av landets enskilda skogsägare finns i Götaland och tillsammans äger de nära 80% av den produktiva skogsmarken i denna region. Flera studier har undersökt den enskilde skogsägarens mål och handlingar men ofta saknas djupare kunskap om vad som ligger bakom dessa mål och hur eventuella hinder och utmaningar påverkar dem. I denna studie genomfördes 11 kvalitativa intervjuer med enskilda skogsägare i Kronobergs län. Resultatet visade att alla skogsägare hade i genomsnitt fem olika mål med sitt skogsbruk och att ett mål kunde ha flera olika motiv. De hinder eller utmaningar som nämndes rörde många gånger faktorer som storm, klimatförändringar, skadedjur, skadesvampar, vilt, politiska beslut och EU- regleringar. Generellt kommenterades hinder eller eventuella utmaningar som faktorer skogsägarna var medvetna om och tog hänsyn till men som ej utgjorde någon större källa till oro.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man kan skapa motivation och öka den för elever i ämnet svenska på gymnasiet. Sex svensklärare och sju elever på olika gymnasieskolor har deltagit i denna studie. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och transkriberingarna från dessa har sedan blivit tematiskt analyserade. Resultatet har visat att motivationen i ämnet svenska brister för vissa elever men att detta inte behöver bero på svenskämnet i sig, utan mer på den undervisande svenskläraren eller vilket moment de arbetar med. Av intervjuerna framgår att relationen mellan svensklärare och elever viktig, då man utan relationen tenderar att misslyckas med svenskundervisningen. Dessutom kan relationen leda till att man som svensklärare kan hitta de rätta verktygen för att motivera eleverna, vilket i sin tur leder till en kunskapsutveckling hos eleverna.

Bakgrund: Sjuksköterskor i psykiatrisk vård upplever en inre konflikt när vården som erbjuds strider mot egna etiska värderingar och ideal om god psykiatrisk vård inte går att upprätthålla. Den inre konflikten kan provocera fram en motreaktion i form av en handling som gynnar patienten men avviker från rådande riktlinjer inom verksamheten. Fenomenet har benämnts som positivt rebelledarskap i forskningssammanhang. Rebelledarskap utmanar gängse riktlinjer i verksamheten med avsikten att möta patienternas behov, upprätthålla professionell standard och erbjuda god vård. I nuläget finns det bristande kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och vad det innebär för patienten. Syfte: Syftet med aktuell studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av rebelledarskap i barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Datainsamling har skett med kvalitativ deskriptiv metod via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som hade erfarenhet av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Materialet analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och med fokus på det latenta innehållet i textmaterialet. Resultat: I resultatet framkom varierade erfarenheter av rebelledarskapet vilka utmynnade i två huvudteman: Att följa barnet i en plastisk dans och Att dansa fridans i verksamhetens klassiska balett, och sex subteman: Att lära känna sin danspartner, Att våga ta nya danssteg, Att alla segrar, Att kollidera på dansgolvet men fortsätta dansa, Att fridansa tillsammans och Att fridansa är en självklarhet som fler kan lära sig. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av det goda rebelledarskapet visar att rebellsjuksköterskan arbetar följsamt och personcentrerat för att främja patienters återhämtning. Tilldelas rebellsjuksköterskan mandat att arbeta i enlighet med det positiva rebelledarskapets värdegrund så ökar vårdens kvalitet, möjligheten att initiera barn och ungas återhämtningsprocess och även sjuksköterskans arbetsglädje, yrkesstolthet och vilja att utvecklas i sin profession.

Bakgrund: Bensår är ett globalt hälsoproblem och befolkningen blir allt äldre. Därmed ökar kroniska sjukdomar och risken att utveckla bensår. De flesta bensåren behandlas inom primärvården där distriktsköterskans roll är central. Det krävs att distriktssköterskan har en helhetsyn i vårdandet och därmed ett personcentrerat arbetsätt. Personcenterad vård är en av distriksköterkans kärnkompetenser varför erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med personer med bensår utforskas. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av personcentrerad vård i mötet med personer som har bensår. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Nio distriktsköterskor intervjuades genom individuella semistrukturerade intervjuer. Texten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad vård ansågs vara ett naturligt arbetssätt för distriktssköterskorna och innefattade helhetsyn, delaktighet och kontinuitet. Resultatet belyste distriktsköterskans roll att anpassa sitt förhållningsätt, vikten av teamarbete samt att distriksktssköterskorna besitter djupare kunskap i det personcentrerade vårdandet av personer med bensår. Det framkom varierande förutsättningar för personcenterad vård i organsiationer, arbetsplatsen och patientmöten. Slutsats: Distriktssköterskorna har en central roll i den personcentrerade vården genom fördjupade kunskaper. Därför är det viktigt att det finns goda förutsättningar för personcentrerad vård för personer med bensår eftersom det kan öka livskvalitén och minska tiden för sårläkning. Det kan även bidra till större arbetstillfredsställelse för distriktsköterskor och kostnadseffektivitet. / Background: Leg ulcers are a global health problem and the population is getting older. This increases chronic diseases and the risk of developing leg ulcers. Most leg ulcers are treated in primary care where the district nurse's role is central. It is required that the district nurse has a holistic view of care and thus a person-centered way of working. Person-centered care is one of the district nurse's core competencies, which is why experiences of person-centered care when dealing with people with leg ulcers are explored. Aim: To describe district nurses' experience of person-centred care in the meeting with people having leg ulcer. Method: Qualitative interview study. Nine district nurses were interviewed through individual semi-structured interviews. The text was processed with qualitative content analysis using an inductive approach. Results: The result showed that person-centred care was considered a natural way of working for the district nurses and included a holistic view, participation and continuity. The result highlighted the role of the district nurse in adapting their approach, the importance of teamwork and that the district nurses have deeper knowledge in the person-centred care of people with leg ulcers. Various conditions emerged for person-centred care in organisations, the workplace and patient meetings. Conclusions: The district nurses have a central role in person-centred care through in-depth knowledge. Therefore, it is important that there are good conditions for person-centered care for people with leg ulcers because it can increase the quality of life and reduce the time for wound healing. It can also contribute to greater job satisfaction for district nurses and cost efficiency.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare inom spelmissbruk beaktar hjälpsökandes behov, upplever verksamhetens behandling och förutsättningar att hjälpa, samt vilka hinder och möjligheter som finns i behandlarens arbete. De teoretiska begrepp som användes i analysen var stigma, handlingsutrymme, behandlingsidealet, samverkan och behandlingstankar. I studien användes en kvalitativ forskningsansats där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner bestod av sex behandlare som arbetar med spelmissbruk. Behandlarna är verksamma inom verksamheter som drivs av kommunen och regionen. Studiens resultat visade att kartläggning är en förutsättning för att kunna beakta den hjälpsökandes behov. Vidare framkom att det ofta finns skam- och skuldkänslor hos individer med spelmissbruk, vilket kan påverka behandlingsarbetet. Studien visade även att de flesta behandlarna upplevde en frihet vid utformningen av behandlingen trots att det fanns riktlinjer att följa. Behandlarna upplevde att de har adekvata behandlingsmetoder mot spelmissbruk. Dessutom visade studien att samverkan kan bidra till att beakta hjälpsökandes behov. Ytterligare resultat i studien visade att spelreklam och tillgängligheten till spel beskrivs som hinder i behandlingsarbetet. Studien visade även att det är vanligt att spelmissbrukare döljer sitt missbruk och undviker att söka hjälp, vilket kan medföra hinder i behandlingsarbetet. / The purpose of the study was to investigate how counselors in the field of gambling addiction consider the needs of help seekers, experience the organization's treatment and conditions for helping, and what obstacles and opportunities exist in the counselor’s work. The theoretical concepts used in the analysis were stigma, room for maneuver, the treatment ideal, collaboration and treatment thoughts. The study used a qualitative research approach where data was collected through semi-structured interviews. The study's interviewees consisted of six counselors who work with gambling addiction. The counselors are working in organizations run by the municipality and the region. The results of the study showed that mapping is a prerequisite for considering the needs of the person seeking help. Furthermore, it emerged that there are often feelings of shame and guilt among individuals with gambling addiction, which can affect the treatment work. The study also showed that most of the counselors experienced freedom in the design of the treatment, even though there were guidelines to follow. The counselors felt that they have adequate treatment methods for gambling addiction. In addition, the study showed that collaboration can be helpful to take into account the needs of those seeking help. Further results in the study showed that gambling advertising and the availability of gambling are described as obstacles in the treatment work. The study also showed that it is common for gambling addicts to conceal their addiction and avoid seeking help, which can cause obstacles in the treatment work.

Bakgrund: Nollseparation är en ny metod som syftar till att inte separera mamma och barn efter förlossningen. Användningen av nollseparation ökar och bidrar till hälsovinster samt att barnets rättigheter och anknytning stärks. Trots fördelarna med nollseparation separeras mammor och barn ibland efter förlossning, särskilt om barnet är i behov av neonatalvård. Motiv: Få studier lyfter fram möjligheter och hinder med nollseparation, ur sjuksköterskans perspektiv. En sådan studie kommer sannolikt att förbättra följsamheten av metoden och därmed förbättra barnets rätt till båda föräldrarna. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av möjligheter och hinder vid nollseparation efter förlossning. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=7) från en neonatalavdelning i södra Sverige. En intervjuguide användes som stöd vid de semistrukturerade intervjuerna som transkriberades ordagrant. Transkripten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter handlade om att skapa förutsättningar för nollseparation, att samverka inom och mellan personalgrupper och att vårda familjen som en enhet. Genom rätt förutsättningar i form av personaltäthet utifrån arbetsbelastning, samt anpassad yttre miljö och tillgängligt material, underlättades genomförandet av nollseparation efter förlossning. God samverkan mellan involverad personal med klinisk erfarenhet, som använde god kommunikation samt hade en positiv inställning och attityd, ökade möjligheten för lyckad nollseparation. Om mammans och barnets hälsa tillät att nollseparation genomfördes kunde familjen vårdas som en enhet, dessutom upplevde sjuksköterskorna att föräldrarna blev mer delaktiga och att deras bindning till barnet stärktes. Konklusion: Studien klargör att nollseparation alltid bör vara vårdpersonalens målsättning. Barnets rättigheter tycks stärkas då nollseparation tillämpas, vilket antagligen påverkar hela familjen positivt. / Background: Zero separation is a new method aiming at not separate mother and child after delivery. The use of zero separation is constantly increasing. Through zero separation health benefits, children's rights and attachment will be achieved. However, despite the benefits of zero separation, mother and child are sometimes separated after delivery, especially if the child needs neonatal care. Motive: From nurses’ perspectives, few studies have highlighted opportunities and obstacles to zero separation, such a study will probably improve compliance with the method and thus, improve children's right to both parents. Aim: To illuminate nurses' experiences of opportunities and obstacles using zero separation after childbirth. Methods: A qualitative study was conducted using semi-structured interviews with nurses (n = 7) from a neonatal ward in southern Sweden. A tested interview guide supported the interviews. The interviews were transcribed verbatim. The transcripts were analysed using qualitative content analysis and resulted in six subcategories and three categories. Result: The nurses' experiences were about creating conditions for zero separation, collaborating within and between staff groups and caring for the family as a unit. Through the right conditions in form of workload and staff density as well as adapted external environment and available material, the implementation of zero separation after childbirth was facilitated. A well-functioning collaboration between staff with clinical experience, who used a clear communication and had a positive attitude increased the possibility of successful zero separation. If mothers’ and children's health allowed, the family could be cared for as a unit, the nurses also experienced that parents became more involved and their bond to the child was strengthened. Conclusion: The study clarifies that zero separation should always be the goal of healthcare professionals. Children's rights seem to be strengthened by zero separation, which probably has a positive effect on the family.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och den vuxenpsykiatriska heldygnsvården har stor press på sig, både utifrån personalbrist, ökat behov och efterfrågan av personcentrerad vård samt med ett ansvar att behandla och möta ett brett spektrum av komplicerade psykiatriska diagnoser och tillstånd. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård besitter ofta stor kunskap och erfarenhet och kan bidra till att stärka vården men får inte alltid utrymme att kliva fram och ta det ansvar som professionen representerar. Rebellsjuksköterskor kan genom sitt driv, patientfokuserade och ledande egenskaper bana väg för andra sjuksköterskor att våga kliva fram och ta sitt professionella ansvar, samt bidra till en positiv utveckling av en säker, personcentrerad vård. Denna studie vill öka kunskapen kring erfarenheter av rebelledarskap för att skapa större förståelse för hur detta kan främjas och användas för att bidra till utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien har genomförts med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård i Sverige och har analyserats med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier: att rebelledarskap kan vara en ensam resa på en väg kantad av utmaningar, att rebelledarskap kan driva verksamheten framåt och stärka en personcentrerad vård, samt att rebelledarskap är en inre drivkraft som utgår från profession och kompetens. Slutsats: Genom sitt driv att förbättra vården och hitta mer individanpassade lösningar utifrån patientens unika omvårdnadsbehov kan rebellsjuksköterskan utgöra en viktig resurs för utvecklandet av en mer personcentrerad psykiatrisk heldygnsvård. Mer forskning behövs för att klargöra hur rebellsjuksköterskans insatser påverkar patienternas återhämtning, samt för att potentiellt kunna bidra till en tydligare arbetsbeskrivning för sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård.