Utematematik är ett komplement till den vardagliga matematikundervisningen, men frågan är hur många lärare som väljer att använda sig av metod i sin undervisning. Den här studien syftar till att ta reda på hur stor del av matematiken som sker utomhus. Studien behandlar även frågeställningarna vad lärare tycker om, och hur de ser på utematematik, samt för och nackdelar med lärarnas arbetssätt. Min studie baseras på tre olika metoder, observationer med intervjuer och enkäter av totalt 16 deltagande lärare som jobbar i årskurserna f-1. All data som samlats in har transkriberats och analyserats, och sedan sammanfattats i ett resultat. Studiens resultat visar att lärarna ser många fördelar med utematematik, att dessa överväger de nackdelar som finns. Majoriteten av lärarna utövar utematematik en gång i veckan, men skulle gärna gå ut under fler tillfällen.

Bakgrund: Arbetet med palliativa patienter i livets slutskede kräver att vårdgivaren har hög nivå av medkänsla, detta är en essentiell komponent i mötet och omhändertagandet av patienterna i livets slutskede. Bristande medkänsla är en av flera upplevelser som tidigare forskning har undersökt hos sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård. Fysioterapeuters upplevelse och psykiska påfrestning till följd av arbetet med palliativa patienter i livets slutskede har inte undersökts i lika stor utsträckning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelse av att möta patienter i livets slutskede. Metod: Författarna utformade en semistrukturerad intervjuguide för att besvara syftet. Samtliga intervjuer genomfördes och spelades in digitalt via Zoom. Tre fysioterapeuter som är yrkesverksamma på olika sjukhus i Region Norrbotten deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: personcentrerat förhållningssätt, utmanande, psykiskt ansträngande, acceptans och meningsfullhet. Huvudkategorierna kunde delas upp i tio subkategorier. Konklusion: Fysioterapeuternas upplevelse av att arbeta med palliativa patienter i livets slutskede är att det är utmanande eftersom de arbetar utifrån ett personcentrerat synsätt och det kan vara en psykisk påfrestningen att se en patient handfallen inför döden. Samtliga upplevde att de hade stor acceptans inför att de inte kunde rädda patientens liv, utan bara ge guldkant på deras tillvaro som den ser ut i nuläget, vilket gav dem en upplevelse av att deras arbete är meningsfullt.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva återhämtningsstrategier hos kvinnor 30–40 år. Metod: Tio kvinnor i åldern 30–40 år deltog i studiens semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Studien har med hjälp av intervjuerna bidragit till en djupare insikt i ämnet genom en förståelse för betydelsen och vikten av återhämtningsstrategier för en ökad hälsa. Resultatet: Studiens resultat tyder på att sömn, fysisk aktivitet och vila är de vanligaste förekommande strategierna för återhämtning. I resultatet framkom även att de flesta av deltagarna var positivt inställda till återhämtning då de upplever att orken ökar, det ger en nystart och att det är livsnödvändigt. Deltagarna i studien associerade begreppet återhämtning med att starta om från noll, energipåfyllning, varva ner och vila. Hälften av deltagarna hade ett stort behov av daglig återhämtning då de tidigare drabbats av utmattning och stressrelaterad sjukdom. Slutsatsen: En gemensam nämnare för deltagarna i denna studie är att flera lyfter vikten av återhämtning för att orka med vardagen men att deltagarna upplever att tiden inte alltid räcker till. Arbete, barn, hushållssysslor och annat bidrar till att återhämtningen uteblir eller att den är liten. Deltagarna i studien uttryckte vikten av att använda sig av återhämtningsstrategier och upplevs av deltagarna som en viktig faktor för att kunna leva och fungera. Resultatet kan användas i ett hälsofrämjande syfte av hälsovägledare eller andra professioner som arbetar hälsofrämjande.Som hälsovägledare finns möjligheten att utforma anpassade program som ger kvinnor strategier för att prioritera återhämtning.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur yrkesrollerna i förskolan resonerar om begreppet undervisning och hur man arbetar med detta begrepp i verksamheten. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på hur yrkesrollerna tolkar undervisningsbegreppet och hur de tolkar begreppet utifrån sitt uppdrag i läroplanen. Vi har valt att utföra en kvalitativ forskning med en hermeneutisk ansats då den gör det möjligt för oss att tolka yrkesrollernas svar från de semistrukturerade intervjuerna vi valt att använda oss av. Denna insamlade data har analyserats genom hermeneutiken och den hermeneutiska cirkeln där fokus ligger på hur pedagoger i förskolan samtalar kring undervisningsbegreppet och hur de tolkar undervisningsbegreppet i relation till läroplanen. Vi valde att spela in intervjuerna och sedan skriva ner dem, för att urskilja en variation i resultatet. Resultatet av vår studie visar på en osäkerhet och en tvetydighet från läroplanen och läroplansmålen. Yrkesrollernas gemensamma svar som vi tolkade var att undervisning sker hela tiden på förskolan av den anledningen att undervisning ofta associeras med lärandet. Vi kunde också tolka att stor vikt låg på omsorgen och barnens bästa och spänningsfältet mellan omsorgsbegreppet och undervisningsbegreppet.    Nyckelord: Undervisning, yrkesrollerna, läroplanen, vårdnadshavarna.

Bakgrund: Andelen kejsarsnitt ses öka i världen och därav finns ett ökat behov att hälso-och sjukvårdspersonalen erbjuder kvinnorna uppdaterad och individanpassad information om ingreppet. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av information inför planerat kejsarsnitt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar som gjordes genom sökning i tre olika databaser. Artikel granskningen gjordes och bearbetades genom Carlsson & Eiman (2003) kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar som valdes ut och tre resultatkategorier framkom; att fatta ett informerat beslut, att förbereda sig och att hantera sin situation. Konklusion: Information har betydelse för kvinnans beslut av förlossningssätt, hennes möjlighet till förberedelse samt för att kunna hantera ett planerat kejsarsnitt. Det finns brister i den information som ges inför ett planerat kejsarsnitt. Kvinnorna önskar evidensbaserad information och stöd ifrån vårdgivaren där de får en välgrundad och korrekt information. / Background: The proportion of caesarean sections is seen to be increasing worldwide and therefore there is an increased need for healthcare professionals to offer women updated and personalized information about the procedure. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experience of information ahead of planned caesarean section. Method: The study was conducted as a general literature study and the results were based on scientific articles made by searching three different databases. The article review was done and processed through the Carlsson & Eiman (2003) quality review template. Results: Based on nine scientific papers selected, which were selected, and three categories of results emerged: To take an informed decision, to prepare and to manage their situation. Conclusion: Information is important for the woman's decision of childbirth, her ability to prepare and to be able to handle a planned caesarean section. There are shortcomings in the information given for a planned caesarean section. Women want evidence-based information and support from the healthcare provider where they receive informed and accurate information.

Bakgrund: En studie visar att svenska vuxna mellan 18-30 år har lägst intag av frukt och grönsaker. De har även minst kännedom om kostråden och ett av hindren till konsumtion är att de inte tycker det är gott. För att förhindra sjukdom eller bibehålla god hälsa är det viktigt att konsumera mycket frukt och grönsaker.    Syfte: Synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras egen frukt- och grönsakskonsumtion.    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio respondenter som var 18-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Bland respondenterna fanns det olika faktorer som styrde deras föreställningar kring frukt och grönsaker. De faktorer vi såg var att personer i omgivningen hade en påverkan, vilket de diskuterade mest kring. Även faktorer som ekonomi, miljöperspektiv, motivering till konsumtion pga att något är nyttigt eller onyttigt, sensoriska preferenser och ovilja till konsumtion då det ansågs ansträngande. Allergier som begränsade valmöjligheterna var även något som styrde. Vilja till konsumtion var en faktor som togs upp ofta. Känslor om att det var viktigt att äta grönsaker för att det är bra och nyttigt men även att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder då det innehåller fruktsocker.   Slutsats: Föreställningarna kring frukt och grönsaker styrdes av faktorer som uppväxt, omgivning, pris, hälsa och associerade känslor. Respondenterna förklarade hur yttre faktorer påverkade deras frukt- och grönsakskonsumtion. Det fanns även föreställningar om att det var nyttigt men att det i för stor mängd kunde vara onyttigt med frukt. / Background: A study shows that Swedish adults between 18-30 has the lowest intake of fruit and vegetables. They have the least knowledge about food recommendations and one of the obstacles for consumption is their preferences. To prevent disease or maintain good health, it´s important to consume plenty of fruits and vegetables.    Objective: The aim of the study was to emphasize young adults' perceptions of their own fruit and vegetable consumption.    Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents between 18-30 years old. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis.    Results: Among the respondents, there were various factors that governed their perceptions of fruits and vegetables. The factors we saw were that people in the environment had an impact, which the respondents discussed frequently. Also factors such as economy, environmental perspective, motivation for consumption due to something being healthy or unhealthy, sensory preferences and unwillingness to consume when it was considered strenuous. Allergies that limited the choices were also something that governed. Willingness to consume was a factor that was raised frequently. Feelings that it was important to eat vegetables because it is good and healthy but also that fruit could be unhealthy if it was consumed in excessive amounts as it contains fruit sugar.   Conclusion: The perceptions about fruit and vegetables were governed by factors such as upbringing, environment, price, health and associated emotions. The respondents explained how external factors affected their fruit and vegetable consumption. There were also perceptions that a high fruit consumption could be harmful.

Syftet med vår studie är att undersöka möjligheter och utmaningar som kan uppstå när digitala verktyg används i fritidshemmet. Vidare undersöker vi om det finns en omvänd kunskapsasymmetri mellan elever och pedagoger på grund av användningen av digitala verktyg och hur detta påverkar pedagogens roll. Dessa frågor undersöks ur ett pedagogperspektiv genom en kvalitativ studie med empiri från intervjuer med ett antal fritidspedagoger. Analys av empirin utfördes ur ett sociokulturellt perspektiv samt med hjälp av Foucaults teori om makt och kunskap. Resultaten visar att användning av digitala verktyg öppnar möjligheter för inkludering, förbättrade socialt samspel och underlättar ämnesöverskridande och verksamhetsöverskridande pedagogik. Pedagogerna upplever utmaningar som kompetens och hantering av IKT. Vidare finner studien att det finns en omvänd kunskapsasymmetri där eleverna är mer kunniga om digitala verktyg. Pedagoger hanterar detta genom att definiera sin roll som utveckling av värdegrunder.

Bakgrund: Målsättning hos patienter som haft stroke är en central del för att få en lyckadbehandling. Trots detta så finns det inte något standardiserat tillvägagångsätt till hur målsättning bör utföras inom hemsjukvården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar inomhemrehabilitering upplever att de arbetar med målsättning för patienter med stroke. Metod: Studien är en kvalitativ, deskriptiv och semistrukturerad intervjustudie där 6 fysioterapeuter intervjuades. Informanterna jobbade med patienter som haft stroke inomhemrehabilitering. Resultat: 6 kategorier togs fram efter analysen: Målen är individanpassade, Målen äraktivitetsrelaterade, Tydliga och mätbara mål, Kommunikation kring  målsättning, Varierat samarbete med andra aktörer, Uppföljning av måluppfyllelse. Slutsats: Deltagarna i studien hade ett likartat tillvägagångsätt vid målsättning. Mål sattes som var anpassade till individen och aktivitetsrelaterade. Höga resultatförbättringar från patienten sida gjorde så att fysioterapeuter behövde formulera om patientens originalmål till mindre delmål. Viss avvikelse mellan informanter uppstod kring uppföljning av måluppfyllelse då några av informanterna använda sig av rehabiliteringsassistenter istället för att göra uppföljningen själv. Resultatet indikerar på att även fast det inte finns ett standardiserat tillvägagångsätt kring målsättning så jobbar fysioterapeuter med målsättning utifrån dagens rekommendationer och evidens.

Bakgrund: Skolsköterskan har en viktig roll i skolan där hen dagligen möter elever. Barn som kommer från olika bakgrunder och är i olika stora behov av hjälp från skolsköterskan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju informanter som arbetade som skolsköterskor. Resultat: Tre kategorier med fem underkategorier framkom. Skolsköterskan har en viktig roll i skolan som en vuxen eleverna gärna anförtror sig åt men skolsköterskorna kan känna att både tid och utbildning till samtal oftast saknas. Diskussion: Psykisk ohälsa ökar i samhället och skolsköterskans roll blir att arbeta familjefokuserat för att hjälpa de elever som är mest utsatta. Slutsats: Skolsköterskan har en viktig roll som oberoende vuxen i skolan och bör få utbildning i samtalsmetodik samt om nysvenskar- och ensamkommande barns svåra förhållande. / Background: The school nurse has an importatnt role in the school where she meets students daily. Children who come from different backgrounds and are in different needs of help from the school nurse. Aim: The aim wa sto shed light on school nurses’experience of meeting with multi-visiting students. Methods: Qualitative interview study with seven informants who worked as school nurses. Result: Three categories with five subcategories emerged. The school nurse has an important role in the school that an adult student is happy to entrust to, but the school nurses may feel that both time and education in conversations are often lacking. Discussion: Mental illness is increasing in society and the school nurses’ role will be to work family-focused to help the students who are most vulneravlr. Conclusion: The school nurse has an important role as an independent adult in the school and should receive training in coneverastion methodology and about the difficult relationship of new Swedes and unaccompanied children. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder kring lärares och elevassistenters samver- kan inom gymnasiesärskolan och hur dessa faktorer påverkar elevernas skolvardag. Studien har ett interaktionsperspektiv. Elevassistenter och lärare är två yrkesroller som påverkas av faktorer på både individ- och organisationsnivå. Det övergripande ansvaret har rektor, därför valdes även att inkludera rektorns perspektiv i undersökningen. Senges teori (2006) om samverkan för organi- sationsutveckling har utgjort utgångspunkt för uppläggning och genomförande av studien. Som metod valdes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien riktade sig till tre yrkeskategorier: elevassistenter, lärare och rektorer. Detta för att spegla upplevelser och perspektiv från olika håll/ nivåer inom organisationerna. Resultatet avtäcker en mångfacetterad bild av sanningar utifrån respektive yrkesroll och organisation. Undersökningens slutsats gav bilden av en komplex yrkes- vardag där framgångs- och motgångsfaktorer är ständigt närvarande och hanteras kontinuerligt i yrkesrollernas dagliga strävan för samverkan med elevens bästa i fokus.