Bakgrund: Inducerad abort utförs oftast på vårdinrättningar avsjuksköterskor. Hur sjuksköterskorna bemöter kvinnor i abortsituationer harbetydelse för deras upplevelse av abortvården. Syfte: Syftet var att beskrivakvinnors upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid inducerad abort. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativa artiklar genomfördes.Sökningarna gjordes i databaser med relevans för omvårdnad. Granskning avartiklarna gjordes enligt en mall. Resultat: Tre kategorierdefinieras som beskriver kvinnornas upplevelser; önskan om interaktion medsjuksköterskorna; viljan att bli sedd samt; rädsla för att bli dömd. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004)trovärdighetsbegrepp. Tre huvudfynd lyfts i resultatdiskussionen; Vikten av attfå bli bekräftad som moralisk beslutsfattare; Vikten av att inte få enundvikande vård samt Vikten av att bemötande inte präglas av fördomar.Resultatet diskuteras också utifrån Erikssons (1994) lidandeteori.Sjukdomslidande och vårdlidande uppkom av kvinnornas egna tankar och känslorsamt bristande kvalité i sjuksköterskornas bemötande. Det behövs vidareforskning om hur kvinnor upplever bemötandet i abortvården.

This study aims to examine how a businesses' use of the social media platform Instagram can affect the way their employees perceive their own ability to contribute within the business and interact with colleagues, which may affect the companies organizational culture. This study has been conducted through empirical research collected from interviews held with employees of a travel agency which actively uses Instagram. The results show that the company's use of Instagram has an effect upon their employees and, if one places this in relation with the theories utilized in this study, one can say that Instagram is perceived as an artifact that can function as a channel for expressing the organizational culture of the company.

No description available.

Syftet med den genomförda studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter samt olika metoder, i arbetet med att motverka och förebygga utanförskap i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts där åtta stycken intervjuer med barnskötare och förskollärare är utgångspunkten. Utifrån genomförda intervjuer och tidigare forskning går det att dra slutsatsen att pedagogers förhållningssätt och metoder har stor påverkan på hur utanförskap uppstår, motverkas och förebyggs. I samtliga intervjuer berättar pedagogerna om deras uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara, och vad som kan vara anledningar till ett utanförskap. Det framgår att ett utanförskap kan förstås som situationer då ett barn blir aktivt avvisat, och situationer då ett barn frivilligt distanserar sig från resten av gruppen. Anledningar till att ett utanförskap uppkommer förstås vara då det finns spänningar mellan barns sociala resurser och kontext, samt bero på försummande från pedagogernas sida. Pedagogerna berättar även om olika metoder som går att använda i arbetet med att förebygga och motverka utanförskap. De olika metoderna har i studien sammanställts i kategorierna; övningar och kartläggningar, temaarbeten och gruppstärkande material, språkutvecklande aktiviteter, stödjande och rollstärkande metoder, och normkritiskt tänkande och samsyn. I studiens diskussionskapitel relateras resultatet till tidigare forskning, och eventuella didaktiska konsekvenser som kan uppstå för yrkesutövningen belyses.

Bakgrund: Många ambulanssjuksköterskor upplever att kraven på dem stiger samt att arbetsrelaterad stress ökar allt mer. Ambulanssjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en patientsäker vård. Arbetsmiljön upplevs i många lägen bristfällig och har betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Motiv: Vid granskning av tidigare forskning observeras att många sjuksköterskor upplever att kraven på dem ökar samt att den arbetsrelaterade stressen stiger. Mer kunskap behövs om arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård och hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar den i sitt arbete.Syfte: Att belysa hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fyra ambulansstationer i Region Västernorrland som är belagda i både glesbygd och storstad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: ”känslomässig belastning”, ”strävan efter kontroll” och ”vikten av stöd från kollegor och organisation”.Konklusion: Det framkom i studien att flera aspekter påverkar ambulanssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa aspekter kan leda till konsekvenser för patientsäkerheten och personalens egen hälsa om inga åtgärder vidtas. Mängden krav som ställs och graden av kontroll som upplevs i arbetssituationer kan vara avgörande för om arbetet skapar stress. Den arbetsrelaterade stressen upplevs som ett allt mer stigande problem i arbetet som kräver förbättringsåtgärder. Dessa åtgärder bör tas fram gemensamt med personal och ledningen. Detta för att personalen kan och känner sin egen arbetsmiljö mest och kan förmedla problemen men också komma med förslag till förbättring.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet av att vårda i livets slutskede. Det medför att sjuksköterskor upplever oro och osäkerhet vid vård av patienter och anhöriga i livets slutskede. Sjuksköterskor upplever en tidsbrist samt att vården är krävande både psykiskt och fysiskt därav är det viktigt med stöd från kollegor. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplever vård i livets slutskede som svårt men att det är en viktig del i arbetet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av patienters palliativa vård i livet slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga till patienter som vårdas i livets slutskede behöver ha trygghet och få förståelse för sin situation. Detta kan uppnås om anhöriga får kontinuerlig information om patientens tillstånd och känner förtroende för sjuksköterskor. Slutsats: Anhöriga har en önskan om att vara informerad om patienters situation för att uppleva trygghet. Anhöriga vill vara delaktiga i vården där anhörigas kunskap om patienter tas på allvar. När anhöriga har möjlighet till att förbereda sig att patienter ska dö kan de ta vara på den sista tiden tillsammans. Stöd från sjuksköterskor är betydelsefullt även efter patienter avlidit. / Background: Nurses experiences lack of knowledge and experience of caring at end of life. Nurses experiences feelings such as worry and uncertainty in caring for patients and relatives at end of life. Nurses also experiences a shortage of time and that care is demanding both mentally and physically, it was important with support from colleagues. Newly graduated nurses experienced care at end of life which is difficult however an important part of work. Aim: Was to describe next of kin experiences of the patients palliative care in the end of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis.  Results: Relatives of patients in end of life care need to feel secure and understanding for their situations. It can be achieved if relatives receive continuous information about the patients condition and feel trust to nurses. Conclusion: Relatives have a desire to be informed about patients situation in order to experience security. Relatives want to be involved in care where their knowledge of the patient should be taken seriously. When relatives have opportunity to prepare they can take advantage of the last time together. Nursing support is important evan after the patients have died.

Denna studie syftar till att undersöka hur och i vilka sammanhang verksamma pedagoger arbetar med barnlitteratur. Vidare undersöks hur pedagogernas intresse för och förhållningssätt till barnlitteratur kan påverka deras arbete och läsmiljöernas utformning. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och strukturerade observationer på deras avdelningar. Materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i kvalitativ textanalys och i relation till det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om barnlitteraturens betydelse, vilket framgår tydligt i deras arbete. Det framgår i studien att flera läroplansmål uppfylls i pedagogers arbete med barnlitteratur. Aktiviteter med barnlitteratur förekommer varje dag, oftast i samband med rutiner som läsvila och måltider. Dock problematiseras inte barnlitteraturen under dessa tillfällen. Som motsats till detta lyfts temaarbete fram där barnlitteraturen problematiseras och bearbetas djupgående. I resultatet framkom att pedagogernas intresse kan påverka deras arbete med barnlitteratur men att det inte är avgörande. Däremot är deras förhållningssätt betydelsefull för deras arbete med barnlitteratur. Pedagogernas medvetenhet om barnlitteraturens betydelse och deras engagemang bidrar till att barnen får goda förutsättningar för möte med barnlitteratur. Vidare framkom det att pedagogerna har en bild av hur en läsmiljö bör se ut men samtidigt visar det sig att läsmiljöer varierar i sin utformning.

Bakgrund: Yrkesverksamma sjuksköterskor har alltid spelat en stor roll i handledningen av studenter. På sin verksamhetsförlagda utbildning får studenterna chansen att knyta samman teori med praktik. De sjuksköterskor som handleder blir studenternas läromästare. Överallt där det sker interaktion mellan student och sjuksköterska förekommer handledning. Handledningsprocessen är indelad i tre faser där varje del är viktig för ett lyckat resultat. Relationen mellan student och handledare är betydelsefull för inlärningsprocessen. Det är en förutsättning att sjuksköterskan kan skapa ett tryggt öppet klimat och samtidigt ta ett steg tillbaka och inte “föreläsa” utan låta studenten själv ansvara för sin inlärning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter. Metod: Litteraturstudien framkom efter bearbetning av 11 artiklar med kvalitativ ansats som alla hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Fribergs metod användes för att analysera artiklarna. Resultat: I resultatet formades tre stycken huvudkategorier. Utvecklande för yrkeskompetensen, en utmaning som kräver engagemang och kunskap och känslan av att handledarskapet medför en extra arbetsuppgift. Nedanför dessa skapades 7 stycken underkategorier. Det framkom i resultatet att Sjuksköterskorna ofta upplevde tidsbrist i sitt handledarskap och att själva handledarrollen ibland upplevdes som underskattad. Det visade sig även i resultatet att handledning av studenter bidrog till gynnsam utveckling av sjuksköterskans kompetens. Konklusion: I litteraturstudien belyses sjuksköterskornas positiva och negativa upplevelser av handledning. Tydliga brister gällande tid och förberedelse men även stärkande, utvecklande faktorer för sjuksköterskorna framkom. Både de positiva och de negativa upplevelserna hos sjuksköterskan har i slutändan en direkt påverkan på omvårdnaden.

Bakgrund: För att bibehålla en god hälsa är det viktigt för äldre personer att vara fysiskt aktiva. Endast något fler än hälften av personer över 65 år uppnår den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per vecka. Många äldre personer saknar kunskap om hur fysisk aktivitet påverkar hälsan både fysiskt och psykiskt och vissa förblir inaktiva trots att de har kunskap om fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka fysiska aktiviteter äldre personer ägnar sig åt och hur de upplever att dessa aktiviteter påverkar hälsan. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med sex personer som var mellan 65–77 år och skattade sig själva som medeltränade/vältränade. Materialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den första frågeställningen “Vilka aktiviteter beskriver äldre personer att de ägnar sig åt?” resulterade i två kategorier; utomhusaktiviteter och inomhusaktiviteter. Den andra frågeställningen “Hur upplever äldre att deras fysiska aktiviteter påverkar hälsan?“ resulterade i fyra kategorier; fysisk påverkan av fysisk aktivitet, psykisk påverkan av fysisk aktivitet, social påverkan till och av fysisk aktivitet samt tankar om fysisk aktivitet. Konklusion: De äldre personerna ägnade sig åt utomhusaktiviteter som exempelvis skidåkning och inomhusaktiviteter, som till exempel gruppträning. Fysisk aktivitet påverkade hälsan positivt fysiskt, psykiskt och socialt. Fysisk aktivitet upplevs även kunna bidra till ett mer socialt liv. Fysisk aktivitet var avgörande för hälsa och välmående, det var en livsstil och en del av det vardagliga livet.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har i dagsläget pågått i drygt två år. Den har haft stor påverkan på samhället och sjukvårdens personal. Forskning om effekterna utökas fortlöpande och röntgensjuksköterskors upplevelser är aktuella för vidare studier. Syfte: Syftet med studien är att beskriva röntgensjuksköterskors upplevelser i samband med att pandemin kom, under tiden pandemin fortgått, och deras upplevelser av dagens pandemisituation.  Metod: I denna kvalitativa intervjustudie med induktiv ansats intervjuades nio röntgensjuksköterskor med hjälp av en intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna hölls i slutet av mars 2022. Resultat: I kategorierna I början - en helt ny värld, Under tiden - förändringar och Nu – reflektion var de viktigaste fynden kollegornas stora betydelse för varandra vid omvälvande situationer och vikten av att ledningen leder med tydlighet och transparens för att motverka förvirring och misstro bland personalen. Samverkan var viktigt för respondenterna då det sågs kunna göra arbetsflödet och arbetsmiljön bättre. Hygienrutinerna fick ökad betydelse, vilket gav respondenterna trygghet och ingick i det som blev vana och rutin kring dagens patientmöten. Slutsats: Idag befinner sig röntgensjuksköterskorna fortfarande i kampen mot pandemin. Från att ha känt stor rädsla, oro och frustration gentemot bristfällig ledning, oklara hygienrutiner och informationsbrist kring skyddsutrustning har situationen nu övergått till ett stadie där kunskap har kommit ikapp och vana och rutin har gjort covid-19 till vardag. Inför framtiden tror röntgensjuksköterskorna att covid-19 kommer finnas kvar på ett eller annat sätt, men med all ny kunskap finns förhoppningar om att vården är rustad för framtida kriser i samhället, och att alla röntgensjuksköterskor uppskattas för det viktiga arbete de faktiskt gör.