Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och begreppet autismspektrumstörning innefattar flera diagnoser som autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism. Föräldrar kan ofta missförstå beteenden som är karaktäristiska för AST och detta kan utveckla känslor av misslyckande samt hopplöshet inför barnets framtid. Dessutom kan det vara svårt för föräldrar att anpassa sig efter nya rutiner och ta hänsyn till barnets beteenden. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bedöma familjens situation och se deras behov av hjälp och stöd. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn med AST. Metod: Litteraturstudien bestod av nio kvalitativa artiklar som valts ut från databaserna PubMed, Scopus och Cinahl. Artiklarna granskades och analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre kategorier: ”Känna sig avskärmad från samhället”, ”Stora utmaningar som förälder” samt ”Familjen påverkas av AST”. Konklusion: Den bristande förståelsen för AST samt det bristande stödet kan vara en förklaring till att många föräldrar upplever känslor av depression, ångest och stress. Sjuksköterskan har en viktig roll i att vara närvarande och ge relevant stöd samt att uppmuntra föräldrarna för att de ska kunna växa i sitt föräldraskap. / Background: Autismspectrumdisorder (ASD) represents a neuropsychiatric disability and the concept of autism spectrum disorder includes several diagnoses such as autistic syndrome, asperger syndrome and atypical autism. Parents often misunderstand behaviors that are characteristic of ASD and this may develop feelings of failure and hopelessness about the future of the child. In addition, the difficulty for parents is to adapt to new routines and take into account the child's behavior. The nurse has an important role in assessing the situation of the family and see their need for help and support. Aim: The aim of this study was to illuminate parent’s experiences of living with children with ASD. Method: A literature study of nine qualitative articles from the databases PubMed, Scopus and Cinahl. The articles were reviewed and analysed with inspiration of a qualitative content analysis. Results: The results were resulted in three categories: “Feeling foreclosed from society”, “Major challenges as a parent” and “Family affects by AST”. Conclusions: The lack of understanding of AST as well as the lack of support can be one reason that many parents experience depression, anxiety and stress. The nurse has an important role to be present and provide relevant support and encourage parents to enable them to grow in their parenting.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven. Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges. Även relationers betydelse och vikten av samverkan kring personer inom Autismspektrumtillstånd för att främja lärandet för dessa individer framkom. Vidare synliggjordes vikten av anpassningar bland annat genom hjälpmedel, planering samt anpassning av klassrum. Avslutande faktor var den sociala träningens betydelse för denna kategori av individer och hur denna är bidragande för lärandet.

The workinvestigateshow communication occursbetweenschoolandfamily in thecontextofTEA .Thuswepresent a briefreviewoftheliteratureonschoolenrollmentrates ,especiallythehistoricalaspects as well as ontheautismspectrumdisorder . In thiscontext ,ishighlightedfamilyandtheirpresencecontinuously for thedevelopmentofthepersonwith ASD in school , giventhattheformsof communication thatcanbeusedbythefamilyofthepersonwith ASD andtheschool are highlighted . The literatureaddressestheissueofinclusionofstudentswithASD ,butlittlehasbeeninvestigatedaboutrelationshipsandformsof communication betweenschoolandfamily , eveniftheofficialdocumentsonschoolinclusionexpresstheimportanceofthefamily 's presence in theschool. Thisisstudy design ofmultiple cases involvingthreemothersofstudentswithautism in kindergartenandfirst grades of municipal schools in Santa Maria- RS andtheirteachers. The resultsshowedthatthe ideal typeof communication consideredbytheschoolisdonethroughtheagenda ,butthemothersconsiderinsufficientthisformof communication . Involveparents in activitiesandschoolroutineis a communication strategyusedtoalsomaintain a dialogue withfamilyparticipates ,however , accordingtotheteachers , thecontents are alwaysacademicnature . Finally , communication between home-school in thecontextoftheperson'sinclusionwith ASD showedinefficiently . / O trabalho investiga como ocorre a comunicação entre escola e família no contexto do TEA. Desta forma apresenta uma breve revisão de literatura sobre a inclusão educacional escolar, com destaque para os aspectos históricos, bem como sobre o transtorno do espectro autista. Neste contexto, ganha destaque a família e a sua presença de forma contínua para o desenvolvimento da pessoa com TEA na escola,haja vista que são destacadas as formas de comunicação que podem ser utilizadas pela família da pessoa com TEA e a escola. A literatura aborda o tema da inclusão de alunos com TEA, porém pouco se tem investigado sobre relação e formas de comunicação entre escola e família, mesmo que os documentos oficiais sobre inclusão escolar expressem a importância da presença dafamília na escola. Trata-se de delineamento de estudo de casos múltiplos, em que participam três mães de alunos com autismo da educação infantil e séries iniciais de escolas municipais da cidade de Santa Maria-RS e seus respectivosprofessores. Os resultados mostraram que o tipo de comunicação ideal considerada pela escola é realizadopor meio da agenda, porém as mães consideram insuficientes essaforma de comunicação. Envolver os pais nas atividades e rotina da escola é uma estratégia de comunicação utilizada para manter também um diálogo com família participa, porém,de acordo com as professoras, os conteúdos são sempre de cunho acadêmico. Por fim, a comunicação entre casa-escola no contexto da inclusão de pessoa com TEA se mostrou de maneira ineficiente.