The purpose of this study is to examine how elite sports clubs and broad sports clubs inSweden, have been affected and managed the covid-19 pandemic. Also to do a comparative study in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. The empirics were collected with the help from eight qualitative, semi-structured, digital interviews with various high-ranking people in eight different sports clubs. The essay is based on three different theories and models, namely Pettigrews model, the contingency theory and the situation-adapted leadership. The study shows a number of differences in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. Elite sports clubs have been allowed to carry out their activities to a greater extent than the broad sports clubs. Financially, the broad sports clubs have performed better than the elite sports clubs. The motivation among the employees has been lower among the broad sports clubs during the pandemic. The management of the pandemic´s various effects has mainly been handled through an increased digitization process. In summary, it is possible to distinguish that the broad and elite sports clubs have been affected and handled the pandemic and the restrictions in different ways. / Syftet med denna studie är att undersöka hur elitidrottsklubbar och breddidrottsklubbar i Sverige, har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Samt att göra en komparativ studie i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Empirin samlades in med hjälp av åtta stycken kvalitativa, semi-strukturerade och digitala intervjuer med diverse högt uppsatta personer i åtta olika idrottsklubbar. Uppsatsen utgick ifrån tre olika teorier och modeller, nämligen Pettigrews modell, kontingensteorin och det situationsanpassade ledarskapet. Studie visar på ett antal skillnader i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat pandemin. Elitidrottsklubbarna har fått utöva sin verksamhet i större utsträckning än breddidrottsklubbarna. Ekonomiskt har breddidrottsklubbarna klarat sig bättre än elitidrottsklubbarna. Motivationen bland medarbetarna har varit lägre hos breddidrottsklubbarna under pandemin. Hantering av pandemins olika effekter har främst hanterats via en ökad digitaliseringsprocess. Sammanfattningsvis går det att urskilja att bredd- och elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin och restriktionerna på olika sätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-45768 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lindstedt, Patrik, Karacic, Pavle |
| Publisher | Södertörns högskola, Företagsekonomi, Södertörns högskola, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds