The purpose of this study is to examine how elite sports clubs and broad sports clubs inSweden, have been affected and managed the covid-19 pandemic. Also to do a comparative study in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. The empirics were collected with the help from eight qualitative, semi-structured, digital interviews with various high-ranking people in eight different sports clubs. The essay is based on three different theories and models, namely Pettigrews model, the contingency theory and the situation-adapted leadership.  The study shows a number of differences in how broad-versus-elite sports clubs have been affected and handled the pandemic. Elite sports clubs have been allowed to carry out their activities to a greater extent than the broad sports clubs. Financially, the broad sports clubs have performed better than the elite sports clubs. The motivation among the employees has been lower among the broad sports clubs during the pandemic. The management of the pandemic´s various effects has mainly been handled through an increased digitization process.  In summary, it is possible to distinguish that the broad and elite sports clubs have been affected and handled the pandemic and the restrictions in different ways. / Syftet med denna studie är att undersöka hur elitidrottsklubbar och breddidrottsklubbar i Sverige, har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Samt att göra en komparativ studie i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin. Empirin samlades in med hjälp av åtta stycken kvalitativa, semi-strukturerade och digitala intervjuer med diverse högt uppsatta personer i åtta olika idrottsklubbar.  Uppsatsen utgick ifrån tre olika teorier och modeller, nämligen Pettigrews modell, kontingensteorin och det situationsanpassade ledarskapet.  Studie visar på ett antal skillnader i hur bredd- kontra elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat pandemin. Elitidrottsklubbarna har fått utöva sin verksamhet i större utsträckning än breddidrottsklubbarna. Ekonomiskt har breddidrottsklubbarna klarat sig bättre än elitidrottsklubbarna. Motivationen bland medarbetarna har varit lägre hos breddidrottsklubbarna under pandemin. Hantering av pandemins olika effekter har främst hanterats via en ökad digitaliseringsprocess.  Sammanfattningsvis går det att urskilja att bredd- och elitidrottsklubbarna har påverkats och hanterat covid-19 pandemin och restriktionerna på olika sätt.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.