The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-113623 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Nilsson, Philip, Sandström, Jesper |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds